torsdag 5 mars 2009

Effekten av att stoppa tennismatchen i Malmö är antisemitisk.

Att koppla samman regeringens i Israel agerande med judar i allmänhet är enfaldigt. Det leder också politiskt farligt fel. Antisemitismen drar lätt på sig en ny kostym. Att Israel är en judisk stat betyder inte att judar i allmänhet - idrottsmän, levande, döda, förintade, ofödda eller i oppositionen mot landets regering - skulle ha del i det som händer i Israel. Här gör de Malmöpolitiker som vill stoppa tennismatchen sig skyldiga till ett obetänksamt och enfaldigt feltänk, liksom – naturligtvis – många demonstranter.

Effekten är antisemitisk av Malmöpolitikernas beslut att motarbeta matchen, även om de som demonstrerar inte själva är antisemiter.

tisdag 3 mars 2009

Metall, omfördelad arbetstid och lägre efterfrågan.

Genom uppgörelsen fördelas arbetstiden mer jämlikt bland arbetstagarna i Metall-kollektivet. Några som alternativt hade förlorat 100 procent av sin arbetstid på grund av uppsägning förlorar nu 20 procent. Några som hade behållit 100 procent av sin arbetstid får nu arbeta enbart 80 procent.

Lönen per timme sänks inte, men antalet arbetade timmar sänks. Det innebär att inkomsten blir lägre. Men medför det bättre eller sämre inkomst för individen än i hans/hennes alternativ? Det beror på.

Om alternativet för individen är a-kassa på ca 60 procent, dvs. fallet med en metallare som slår i taket för a-kassan och får lägre a-kassa än 80 procent. För denne/a medför uppgörelsen en högre inkomst eftersom 80 procent av inkomsten är mer än 60 procent. Om tiden används för utbildning som ger individen en högre produktivitet kan lönen efter krisen bli något högre är lönen före krisen, men först när läget återgått till det normala.

Om alternativet för individen är full inkomst (100 procent) medför uppgörelsen lägre inkomst. Å andra sidan är rimligen den individens risk för att bli uppsagd högre. Om man tar hänsyn till detta, dvs. den ökade arbetslöshetsrisken, kan den statistisk förväntade skillnaden i lön mellan de två alternativen kanske bli ganska liten.

Den totala lönekostnaden blir lägre för företagen. Den totala utbetalade arbetslöshetsersättningen blir rimligen lägre för staten och a-kassorna. Den totala efterfrågan i ekonomin torde sålunda minska. Det motverkar de automatiska stabilisatorernas konjunkturdämpande effekt, och är oönskat i nuvarande konjunkturläge.

När nu Metall höjer sina avgifter för a-kassan motverkar det också de automatiska stabilisatorerna och innebär även det en ur konjunktursynpunkt oönskad indragning av köpkraft.

Statens uppgift att med finanspolitik hålla uppe inhemsk efterfrågan aktualiseras sålunda. Vad blir storleksordningen på den lägre efterfrågan? Det måste man noga följa, naturligtvis, och det kommer att bero på om Metalls uppgörelse i detta undantagstillstånd sätter en trend på arbetsmarknaden. Jag bedömer att Metall inte sätter någon trend eftersom just den exportinriktade verkstadsindustrins läge försämrats snabbare och djupare än någon annan del av svensk ekonomi; där råder bokstavligen ett undantagstillstånd.

I vårpropositionen i april kommer träffsäkra åtgärder i form av mer resurser till kommunerna. (Finansminister Anders Borg: "Vi ska naturligtvis göra vad vi kan för att stadga upp svensk ekonomi. Vi ska, som vi gjort, tillföra mer pengar för att stärka efterfrågan, vi måste se till att Arbetsförmedlingen har de resurser som krävs för att volymerna inom de olika åtgärderna kan öka. Vi måste också se till att vi har beredskap att tillföra pengar framför allt till kommuner och landsting." (TT den 3 mars).

Till detta kan läggas möjligheten av ytterligare åtgärder mot den inhemska finanskrisen, och att även den självständiga Riksbanken har en meny av åtgärder som finns med i stabiliseringspolitiken.

Men det som verkligen skulle gynna metallarna och det exportorienterade Sverige är ökad efterfrågan på verkstadsprodukter och investeringsvaror från utlandet. Det som kan vända utvecklingen för industrin är fler kunder i utlandet, vilket i sin tur kräver att finanskrisen på våra exportmarknader kraftfullt pressas tillbaka med resoluta åtgärder av regeringarna därstädes.

måndag 2 mars 2009

Välkommet och ansvarsfullt med ökad flexibilitet.

Apropos överenskommelsen mellan Metall och arbetsgivarna idag:

Överenskommelsen håller uppe efterfrågan, produktiviteten och utbildningsnivån - jämfört med a-kassa - samt är bättre för allmänna förtroendet. Därmed blir sannolikt hushållens konsumtionsbenägenhet högre och jobben något fler på annat håll i svensk ekonomi.

Det som kan vända utvecklingen för den exportinriktade industrin är framför allt fler kunder i utlandet, vilket i sin tur kräver att finanskrisen på våra exportmarknader kraftfullt pressas tillbaka med resoluta åtgärder av regeringarna därstädes.

söndag 1 mars 2009

5% BNP-fall: Läget svårt. Optimism ändå möjlig.

Det 5-procentiga BNP-fall som SCB-offentliggjort för 4:e kvartalet 2008 understryker regeringens upplåning och statsbudgetens roll som motmedel och krigskassa mot krisen. BNP-tillväxt är inte en självklarhet eller evighetsmaskin som alltid kan leverera nya offentliga utgifter och åtaganden.

Krisen är inte svensk eller hemmagjord. Den är importerad. Sällan har vårt lands brist på inflytande i omvärlden känns så frustrerande som nu. Vårt land hotas av internationell finanskris och låg utländsk efterfrågan på vår industrivaruexport. Men vi hotas också av andra länders protektionistiska motåtgärder mot krisen. De motåtgärderna slår mot Sverige, framför allt andra länders och bankers prioritering av inhemska låntagare — särskilt när regeringar kräver att deras stödmottagare köper inhemskt.

I detta läge utvidgas - tyngs! - nu också Sverige och Nordens ansvar till att omfatta även de baltiska ekonomierna och deras problem. Det är en europeisk trend. Hela "gamla" EU:s ansvar utvidgas nu till att hantera även problemen i "nya" EU och Ukraina.

Bestämda åtgärder mot finanskrisen krävs i andra länder också för Sveriges skull.

Sverige drabbas hårdare än andra länder. Vi är ett mer exportberoende land än de flesta andra. Vår export består av större andel investeringsvaror än de flesta andra länders. Att låna till investeringar är idag svårt i de flesta länder på grund av den globala finanskrisen. Det har som en effekt mindre import från Sverige. För oss är det därför viktigare än för andra länder att finanskrisen i andra länder - våra exportmarknader! - blir löst hemma i dessa andra länder; att regeringarna där tar tag i sina sjuka banker med sina giftiga lån - går från tvekan och hummande till att ta ett aktivt ansvar! - och inte tror - eller politiskt paralyseras - att problemen i deras länders finansmarknader löser sig av sig självt, eller utan hjälp av Staten till sjuka inhemska banker.

Grym optimism krävs. Inte allt mörkt.

En positiv överraskning i dagens SCB-tal är den snabba lagerutvecklingen. Varför? Jo, man hade kunnat tro att fabriker producerat "för hyllan" när efterfrågan vikt. Men nej, det har man faktiskt inte gjort. Det innebär - eftersom det är tomt "på hyllan" - att omslaget till ökad produktion och BNP-tillväxt i Sverige blir desto snabbare och kraftigare när efterfrågan väl kommer. För den kommer: bilar, kylskåp, borrar, och andra verkstadsprodukter slits ut och behöver ganska snart bytas ut mot nytt - dvs. mot importerade svenska verkstadsprodukter.

Här hemma är ett positivt inslag i bilden de ökade inkomsterna, särskilt för de 92-93 procent som har jobb. Fallande bensin och råvarupriser, och ökade (avtalsenliga) löneökningar före skatt som ökar ännu mer efter skatt p g a jobbskatteavdrag mm. Klyftorna i samhället både ökar och minskar - den fallande börsen och fastighetsprisutvecklingen har gjort mången fattigare (mindre klyftor), medan ökad arbetslöshet ökar inkomstklyftan mellan de som har och de som inte har jobb.

Ser man närmare på hushållens bedömning är de idag mer positiva än man var före jul beträffande den egna ekonomiska situationen och risken för arbetslöshet. Det gäller inte bara Sverige utan flera länder i Europa.

(SCB-länk
http://www.scb.se/Pages/Product____22908.aspx?produktkod=NR0 103&displaypressrelease=true&pressrele aseid=263310 )

tisdag 24 februari 2009

Förlovningen stärker kronan

Förlovningen och brölloppsförberedelserna är välkomna konsumtionsstimulanser och motverkar lågkonjunktur och arbetslöshet. Folkets glädje är större än eljest vilket medför lägre sparande, högre inhemsk efterfrågan och något lägre arbetslöshet, särskilt i tjänstesektorn. Det är kontracykliskt starkt att förlovningstiden löper under konjunkturens svagaste skede. Balanstalet i pensionssystemet kan förbättras, på sikt.

Kronan stärks, självklart.


[Varning: Texten kan innehålla ironi!]

söndag 22 februari 2009

Ogenomtänkt och ologiskt M-förslag om utbyggd vattenkraft.

Moderaterna vill satsa på utbyggd vattenkraft enligt ett inslag i SVT den 21/2; se http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=22620&a=1453111&lid=pu ff_1453089&lpos=lasmer .

Det är dessvärre en ogenomtänkt handlingslinje, särskilt efter Alliansöverenskommelsen om energi och klimat. '

Utbyggnad av småskalig vattenkraft ger patetiskt små bidrag till landets elproduktion, till priset av för evigt irreparabla skador på bäckar, åar och andra mindre vattendrag (se nedan). Förutom deras naturvärden och betydelse för den biologiska mångfalden används vattendragen av tre miljoner svenskar som någon gång varje år sportfiskar, och oftare - naturligtvis - av de 60 000 organiserade sportfiskarna.

Utbyggnaden måste idag ses som obehövlig med tanke på att vi nu efter den kloka Alliansöverenskommelsen kan bygga såväl mer kärnkraft som vindkraft för långt större elproduktion. Varför då föreslå att för evig tid offra dessa vattendrag? En fördel med Alliansöverenskommelsen är ju att sådana här ingrepp inte alls krävs för elförsörjningen.

De fyra nationalälvarna ska inte heller byggas ut. Det är en gammal och för FP orygglig ståndpunkt. En utbyggnad av dem skulle sammanlagt ge ca 17 TWh/år, vilket är något mer än en modern reaktor ger. Varför offra fyra stora älvar för evigt när man kan bygga en ny reaktor för att få nästan lika stor elproduktion?

Om vattenkraften.

Vattenkraften är en förnybar energikälla. Som sådan betraktas den särskilt skyddsvärd och är gynnad i dagens lagstiftning. Samtidigt innebär all vattenkraftutbyggnad stora miljökonsekvenser. Vattenmiljöerna både upp- och nedströms alla vattenkraftverk förändras avsevärt och kraftverket i sig påverkar bland annat fisket i vattendraget. Fördämningarna förändrar vattenmiljöerna och livsbetingelserna för djur- och växtlivet i vattnet men också på angränsande marker. Fritt strömmande vattendrag är en förutsättning för många djurarter och för fortsatt utveckling av sportfisket och det övriga fritidslivet. Det är dyrt och omständligt att återställa miljöer från tidigare vattenkraftverksamhet. Fortsatt utbyggnad av vattenkraften hotar inte bara naturmiljöerna utan gör också att tidigare gjorda restaureringar riskerar att gå om intet.

Ett enskilt mindre vattenkraftverk kan medföra lika stora biologiska skador som ett stort kraftverk sett i förhållande till vattendragens storlek. Småskaligheten avser kraftverkens storlek och nytta, inte dess miljöstörande följder. Naturvårdsverket anser att småskalig vattenkraft från naturmiljösynpunkt i princip alltid är negativ och att den från energisynpunkt har en liten betydelse i Sveriges totala energiproduktion.

Vid en jämförelse med andra förnybara energikällor är det betydligt svårare att återställa skadorna efter ett vattenkraftverk. Andra typer av anläggningar för förnybar energi kan ofta monteras ner, skrotas eller flyttas till en bättre plats. I vattenkraftens fall är skadorna i många fall bestående och mycket dyra att restaurera.

Småskalig vattenkraft helt marginell för eltillförseln i Sverige.

I Sverige finns cirka 1700 vattenkraftverk med effekt lägre än 1 500 kW och som därför betecknas som "småskalig vattenkraft" enligt lagen om elcertifikat. Den småskaliga vattenkraften utgör ca 63 procent av antalet anläggningar, men bidrar med mindre än 3 procent av kraftproduktionen. Den småskaliga vattenkraften är alltså av en långt mindre betydelse än den vanliga vattenkraften, som står för nära hälften (43 procent) av landets elenergiproduktion.

Det finns ett antal outbyggda vattendrag och nedlagda vattenkraftsanläggningar i landet. Genom elcertifikatsystemet, i kombination med stigande elpriser, har det skapats ett växande intresse för att återuppta driften i dessa anläggningar och för att bygga nya vattenkraftverk.

I dagsläget hotas cirka 50 outbyggda vattendrag av vattenkraftsutbyggnad. Omfattningen av den idag planerade vattenkraftutbyggnaden kunde inte förutses när elcertifikatsystemet infördes i en tid med betydligt lägre energipriser. Detta är ett skäl för omprövning.

lördag 21 februari 2009

Tennismatchen i Malmö. Rättsamhället kapitulerar inför hot och extremism.

Att kritisera regeringens i staten Israel politik är en sak - att anse att det fruktansvärda kriget i Gaza skulle motivera en politiskt påtvingad åtgärd mot enskilda israeliska idrottsmän och en åskådarbojkott är något helt annat.

Att koppla samman statens Israels agerande med judar i allmänhet är enfaldigt och leder farligt fel politiskt. Det innebär att antisemitismen lätt drar på sig en ny kostym. Bara för att Israel är en judisk stat betyder det inte att judar i allmänhet – idrottsmän, levande, döda, förintade, eller ofödda - skulle ha del i det som händer i Israel. Ett obetänksamt och enfaldigt feltänk. Kanske protester mot fritidsnämndens i Malmö beslut väcker människor till besinning och urskiljning.

Den 27 januari 1945 öppnades utrotningslägret Auschwitz portar av Röda Armén. Omvärlden såg för första gången den fulla vidden av vad tolv år av nazistiskt styre åstadkommit. 64 år senare har majoriteten i fritidsnämnden i Malmö kommun beslutat att tennismatchen Sverige-Israel av påstådda säkerhetsskäl ska spelas inför tomma läktare.

Malmöpolisen har dock inte haft invändningar mot att det skulle finnas åskådare på läktarna. ”Enligt Malmöpolisens kommenderingschef Håkan Jarborg Eriksson är det inte polisen som har rekommenderat arrangören att spela tennismatchen den 6-8 mars utan publik. ’Nej. För polisen är det ingen stor fråga, publik eller inte publik. Om den spelas med publik kommer vi däremot att föreslå ett antal villkor om biljettsläpp och annat’, säger Jarborg Eriksson.
TT: Skulle polisen klara säkerheten i en fullsatt Baltiska hallen?
- Ja, det hade vi och det är det vi har planerat för hela tiden. Vi har begärt förstärkning från olika delar av landet.” (TT den 20/2).
För S-kommunalrådet och Malmös starke man Ilmar Reepalu och vänsterpartiet och är beslutet öppet skamlöst politiskt motiverat: "För mig har det här blivit politik och det som händer i Gaza gör att vi inte borde spela. Eftersom det inte går, så var detta det bästa beslutet" säger till Sydsvenskan vänsterpartiets Carlos Gonzalez Ramos, som tillsammans med sitt parti helst vill stoppa matchen helt, enligt tidningen (19/2). Socialdemokraterna - genom sin nämndordförande Bengt Forsberg - söker gömma den politiska bockfoten och låtsas att det är fritidsnämnden som har ansvarar för säkerheten vid matchen och inte polisen.
”Bakom kravet att stoppa matchen ställer sig bland annat Vänsterpartiets ledning, SSU, Socialdemokraternas kvinnoförbund och kommunstyrelsens ordförande i Malmö, socialdemokraten Ilmar Reepalu säger att han personligen anser att matchen inte bör spelas” (Ekot 20/2).

Beslutet av socialdemokraterna och vänstern i Malmö är enbart politiskt – att dra Hamaspositiva röster i Sverige till sina partier.