onsdag 27 januari 2010

Sahlin om ”sänkt skatt med lånade pengar”.

Sahlin om ”sänkt skatt med lånade pengar”.

I riksdagens partiledardebatt och olika TV- och radiodebatter talar Mona Sahlin anklagande om att alliansregeringen ”sänkt skatten med lånade pengar”. Det är dags att syna denna tes.

Det stämmer att statsbudgeten beräknas få ett underskott år 2010 om ca 2 procent av BNP. Det ska dock jämföras med OECD-genomsnittet om hela 8 procent. Det stämmer också att alliansregeringen har sänkt skatten både för dem som jobbar och för pensionärer. Pensionärerna har fått två skattesänkningar om tillsammans 5,5 mdr kr. De i arbete har fått s.k. jobbskatteavdrag.

Effekten av, och avsikten med, skattesänkningarna har varit att människor ska ha mer kvar i plånboken efter skatt, att det därmed ska löna sig bättre att arbeta, och att ekonomin tillförs ökad köpkraft för att i den internationella krisens spår bromsa arbetslösheten här hemma. Jobbskatteavdragen bedöms sålunda ha gjort att vi i Sverige har drygt 80 000 färre arbetslösa än eljest.

Sahlins retoriska grepp att koppla ihop underskotten i statsfinanserna och skattesänkningarna är dock att luras med sanningen. Faktum är att kostnaden för jobbskatteavdraget finansierades redan före krisen genom de andra förändringar i skatter och utgifter som gjordes 2006-09. Förvånande nog har Sahlin tydligen redan glömt bl.a. sin egen kritik av bl. a A-kassereformerna.

Ekonomiska prognoser visar att regerings politik leder till att budgeten kommer att visa överskott 2011-2012, dvs. när konjunkturen vänt, och det utan att vare sig skattehöjningar eller besparingar. Dagens underskott kommer att försvinna, även när regeringens skattesänkningar ligger kvar. Det visar att regeringen ’lånar pengar’ i huvudsak för att kompensera för skattebortfallet i krisens spår, för att finansiera högre utgifter t.ex. för a-kassan, kommunbidrag (för vård, skola omsorg) och andra krisåtgärder (t ex vägbyggen) för att stimulera ekonomin.

Sahlin är därför fel ute med sin tes att regeringen sänker skatt med ”lånade pengar”. Tvärtom ska vi vara glada över att Sverige tack vare sunda statsfinanser nu ha mycket goda möjligheter att driva en expansiv finanspolitik med lånade pengar för att mildra krisen. Det gör att den blir mindre djup, arbetslösheten lägre och återhämtningen snabbare än i nästan alla andra länder i Europa. Det hade inte varit möjligt om Sahlin fått bestämma och regeringen varken genomfört skattesänkningar eller hade lånat några pengar.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Skönt att någon svarar rakt ut i den här frågan. Många borgerliga debattörer lyckas falla på denna punkt när den kommer upp.

Arne Roland sa...

"Faktum är att kostnaden för jobbskatteavdraget finansierades redan före krisen genom de andra förändringar i skatter och utgifter som gjordes 2006-09."

Jo det är väl känt, försämringar för sjuka, arbetslösa, relativa försämringar för pensionärer, dyrare avgifter för a-kassan och slopat skatteavdrag för fackavgiften.
Allt för ett ojämlikare Sverige.

Sålt statliga företag till riskkapitalbolagen för
över 80 miljarder (om jag minns rätt) har man också gjort.

OECD:s välståndsliga visar att Sveriges läge mot många andra länder försämrats . Dags för Borg
med flera att skryta lite mindre.

Fredric Kjellberg sa...

Carl: Hur ska man i det här sammanhanget ställa det faktum att den samlade svenska statsskulden per sista januari är lägre än vad den var när alliansen tog över makten i september 2006? Kan man säga att även den nu lägre statsskulden är ett "bevis" för eller tecken på att alliansen inte har lånat till sänkta skatter?