Inför språkrörsvalet. Var står Gustav Fridolin och MP egentligen?

Gustav Fridolin ska inom kort väljas till partiledare för riksdagens tredje största parti. Det är sålunda av stort allmänintresse att veta var Gustav Fridolin står politiskt. Höger, vänster eller kameleont? Här skall beskrivas några olika linjer som Fridolin förefaller företräda.

Fridolin väljs tillsammans med den pratglada Åsa Romson eller mera ordkarga och tydligare Mikaela Valterson. Kommer han att kunna dra jämt lika bra med bägge? Även detta berörs nedan.

Min slutsats är att Miljöpartiets väljare står rejält till vänster, och gör så i nära samklang med värderingarna hos Gustav Fridolin och likatänkande Åsa Romson. Frågan som ställts om MP är liberalt kan besvaras med en tydligt nej.

Budskapet från EU-nämnden.
I riksdagens EU-nämnd redovisar partierna sina åsikter vid sammanträden nästan varje fredag. Har man som jag suttit ordförande vid sammanträdena får man så småningom en ganska god uppfattning om partiernas positioner i de många frågorna på nästan alla politikområden.

I nämnden företräds miljöpartiet vanligtvis av Gustav Fridolin, ordinarie ledamot, och Åsa Romson, ersättare. Jag har inte kunnat upptäcka några som helst åsiktskillnader dem emellan.

Tvillingförhållande med V.
Intressant är att miljöpartiet och vänsterpartiet - normalt företrätt av den potentiellt nye ledaren Jonas Sjöstedt - har närmast identiska politiska uppfattningar i alla frågor. Från alla dessa sammanträden, med långa dagordningar av många punkter på alla politikområden, kan jag faktiskt bara påminna mig ett enda tillfälle när vänsterpartiet och miljöpartiet inte haft samma hållning. (Då togs nog MP-beslutet om positionen å andra sidan på högre nivå.)

Tvärtom har MP och V brukat ha sammanfallande åsikt, har hållit med varandra och understött varandra i diskussionerna. Reserverar sig vänsterpartiet mot regeringens politik - ja då hakar miljöpartiet regelmässigt på. Reserverar sig miljöpartiet - ja då hakar vänsterpartiet på. Miljöpartiet och vänsterpartiet är som siamesiska tvillingar i EU-nämnden.

Återgång till EU-fientlighet med Fridolin och Romson?
Tvillingförhållandet kan tyckas konstigt med tanke på att de nuvarande språkrören Maria Wetterstrand och Peter Eriksson år 2009 satte igång en partiintern process som mildrade partiets EU-fientliga hållning och avskaffade utträdeskravet i MP:s partiprogram lagom till valet 2010. Var det åsiktsbytet enbart ett opportunistiskt drag inför valmanskåren? Den frågan är motiverad eftersom EU-omsvängningen i partiprogrammet inte alls märkts i EU-nämnden. I vardagens EU-politiska ställningstaganden är miljöpartiet lika EU-fientligt som förr, och intar samma EU-fientliga ståndpunkter som vänsterpartiet.

Går detta att belägga? Javisst. Det som sägs vid sammanträdena i EU-nämnden upptecknas stenografiskt och blir offentligt efter ca två veckor. Då läggs de stenografiska anteckningarna ut på EU-nämndens webbplats. Den som vill göra sig omaket att läsa vad som sker i nämnden, läs på länken: http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3750_ !

Slutsatsen av Gustav Fridolin och Åsa Romsons agerande i EU-nämnden är de att tycker likadant, och tycker samma som vänsterpartiet. Det kan bli en återgång till en EU-fientlig MP-linje i europafrågorna.


Budskapet i Dagens Industri
Dagens Industris läsekrets, som sannolikt är betydligt mer borgerlig än socialdemokratisk, kunde den 26 april läsa en stort uppslagen intervju med Gustav Fridolin. Där markerar han tydligt mot rödgrönt framtida samarbete, dvs. sänder en tydlig allianspositiv signal till DI:s i huvudsak borgerliga läsare:

"Det rödgröna samarbetet är dött" och "kommer inte att återuppstå".

Nye S-ledaren Håkan Juholt har "inte imponerat på Fridolin. Talet på S-kongressen . var en besvikelse tycker Gustav Fridolin." Inom kort ska Fridolin ge ut en bok som "är en uppgörelse med [miljöpartiets] tillväxtfientliga ådra och ett försök att sluta fred med den svenska industrin". En rad av klockrent borgerliga budskap, alltså. (Boken recenseras för övrigt i DN den 18 maj).

Slutsatsen av Gustav Fridolins intervju i Dagens Industri 26/4 är att Fridolin skulle ligga nära Alliansen i sina politiska åsikter.


Budskapet i tidskriften Tiden
Den socialdemokratiska idétidskriften Tidens läsekrets, som med säkerhet är betydligt mer socialdemokratisk än borgerlig, har haft en intervju med Gustav Fridolin. Där säger Fridolin något som passar Tidens läsare som hand i handske:

"Socialdemokraterna är inte mina motståndare, varken ideologiskt eller politiskt". "Vi kompletterar varandra. Socialdemokraterna är trygga och fast förankrade i historien, [medan] Miljöpartiet är ett mer framtidsinriktat parti. Tillsammans kan vi utgöra ett vinnande lag." (citaten från Svenska Dagbladet den 27 april 2011).

Slutsatsen av Gustav Fridolins intervju i tidskiften Tiden är att Fridolin skulle ligga nära socialdemokraterna i sina politiska åsikter.


Budskapet i tidningen Dagen.
Tidningen Dagens läsekrets är nästan uteslutande aktivt kristna, kan man utgå från. Jag skulle dessutom tro att äldre kristdemokratiska väljare är överrepresenterade i läsekretsen. I en intervjun den 12 april har Gustav Fridolin en from och äldrepostiv framtoning.

"Jag vill gärna erbjuda mitt barn den tilliten till Gud och tron som jag har. . Gick till att man [jag] faktiskt kände en tro och kände en samhörighet med Gud. Den möjligheten vill jag såklart erbjuda mitt barn." På frågan om Jesus svarar Fridolin "En stark person och trygg vän".

"Det är en stor brist att vi inte har fler ålderspensionärer i riksdagen. Det innebär en erfarenhet som inte tas tillvara."


En tydlig vänstervridning av MP i SVT:s Valu om MP 1991-2010.
I SVT:s vallokalundersökning (Valu) har man ställt frågan "Man talar ibland om att politiska åsikter kan placeras in på en vänster-högerskapa. Var någonstans skulle Du placera Dig själv?"

Om man begrundar svaren på denna över tiden likalydande fråga åren 1991 till 2010 kan man se en tydlig vänstervridning bland miljöpartiets väljare.

1991 och 1994 var andelen "Vänster" 43 och 45 procent. Andelen 2006 och 2010 ökade till 72 och 73 procent. Andelen "Höger" har under samma tid gått från 14 procent (1991) till blygsamma 4 procent (2010). Om man lägger ihop andelarna för "Höger" och "Varken eller" har den sammanlagda andelen sjunkit från 57 procent (1991 och 1994) till bara 27 och 28 procent 2006 och 2010.


Avslutning och slutsats.
Vi är tillbaka till min inledande observation från EU-nämnden. Miljöpartiets väljare står rejält till vänster, och gör så i nära samklang med värderingarna hos Gustav Fridolin och Åsa Romson. I motsats till vad många kanske tror har de avgående språkrören Maria Wetterstrand och Peter Eriksson samlat ett allt mer vänsterattraherande parti.