Enligt några, t ex Aftonbladet och majoriteten i oppositionen, kan Sverige lägga ned kärnkraft bl a därför att det kommer att finnas ett el-överskott. Hur kan det samtidigt komma sig att andra som är nära berörda är djupt oroade för raka motsatsen? Ett viktigt exempel är ordförandena i Pappers och Skogsindustrierna bl a i nedan artikel, publicerad i LO-tidningen nr 11 den 28 mars 2008.
En del av förklaringen är att det el-överskott som finns dels är temporärt och upphör någon gång mellan 2015 0ch 2020, dels upphör senare ju uslare ekonomisk utveckling vi får i Sverige, med ty åtföljande lägre efterfrågan på el och högre arbetslöshet, dels bygger på prognoser om en lyckad uppgradering av existerande kärnkraft. Frågan varför något kraftbolag skulle vilja investera i uppgradering av existerande kärnkraftverk om riksdagen skulle besluta att anläggningarna ska läggas ned saknar svar från dem som tar överskottet till intäkt för nedläggning. Inte heller betänker dessa motståndare att export av koldioxidsnål el från Sverige minskar produktionen och utsläppen av växthusgaser från kolkraftverk i övriga Europa genom att Sverige numera är integrerat med den nordiska och europeiska elmarknaden (t ex med alternativa danska kolkraftverk).
De två LO-förbundsordförandenas debattartikel:
”Klarar vi klimat utan kärnkraft? Energipolitiken håller inte måttet. Klimat och välfärd kräver kärnkraft
Folkpartiets insiktsfulla krav på att bygga nya kärnkraftverk är något som vi hälsar med största tillfredställelse. Idag saknar Sverige en långsiktig energipolitik, vilket är till men för skogsindustrin och övrig basindustri.
Skogsindustrin sysselsätter 100.000 personer och exporterar årligen för 120 miljarder kronor. På vår industri vilar en stor del av det svenska välfärdssamhället.
Idag tornar emellertid problemen upp sig. Höga råvarukostnader och elpriser gör att nya investeringar läggs i malpåse och att industrin tvingas till nedläggningar och nedskärningar. Nästan 1.300 varsel har lagts bara sedan i höstas, och flera företag har varnat för att det kan komma fler.Reinfeldt och Sahlin, lägg stridsyxorna åt sidan!
Därför vill vi vända oss direkt till två personer som har ett yttersta ansvar för välfärd och sysselsättning i Sverige – statsminister Fredrik Reinfeldt och oppositionsledaren Mona Sahlin.
Vårt krav är att ni lägger stridsyxorna åt sidan och sätter er ner för att formulera den uthålliga energipolitik som ni bägge lovade i valrörelsen 2006. Varken svensk skogsindustri eller Sverige som land klarar nämligen en energi- och klimatpolitik som gör att både el- och vedpriser skenar iväg. Sverige är ett för litet land för att käbbla om den här typen av frågor som kräver breda, stabila lösningar.
Det är därför bra att någon drar konsekvenser av klimathotet och kräver extraordinära insatser. Vi måste både satsa på koldioxidfri elproduktion och minska beroendet av fossila bränslen inom främst transportsektorn.
Den avgörande frågan är om det överhuvudtaget är möjligt att avveckla kärnkraften och samtidigt sänka koldioxidutsläppen. Detta på ett sätt som klarar både jobben och välfärden. De som vill avveckla kärnkraften sätter stor tilltro till energisparande, vindkraft och biobaserad elproduktion. Det finns dock ingen motsättning mellan förnyelsebara energislag och kärnkraften – vi behöver båda. Vi eldar upp skogen
Dagens utmaning är att den, via gröna elcertifikat, subventionsbaserade kraftvärmeindustrin börjar konkurrera ut skogindustrin om råvara som bättre passar för förädling än att bara brännas upp. Subventionerna för koldioxidfri elproduktion och en i det närmaste oligopolliknande situation på värmesidan ger nämligen kraftvärmeverkan en konstlat mycket hög betalningsförmåga för sitt bränsle.
Redan utan en dopad konkurrens från kraftvärmeverken har priserna på massaved ökat kraftig det senaste året. Orsakerna är flera med bland annat exporttullar på virke från Ryssland. Massavedspriserna har stigit med 27 procent och elpriserna har de senaste åren närmast fördubblats. Utvecklingen innebär att cirka 2.000 jobb hotar att försvinna de närmsta åren.
Det är enkelt att avfärda folkpartiets utspel och kritisera dem för att det skadar satsningar på förnybara energikällor. Vi ser dock att det är dagens energipolitik som leder till omotiverat höga elpriser och att nuvarande subventioner sätter marknadskrafterna ur spel. Att då hålla fast vid denna energipolitik betyder att man är beredd att offra svensk pappersindustri för att klara den energipolitiska omställningen. Då slår man inte vakt om sysselsättning och välfärd. Energipolitiken håller inte måttet
Dagens energipolitik har ett brett stöd i riksdagen, men den håller inte måttet. Det krävs en ny uppgörelse som har både klimathotet och välfärden som grund. Och det hastar.
Här har statsminister Fredrik Reinfeldt och socialdemokraternas ledare Mona Sahlin ett historiskt ansvar. Sveriges medborgare och svensk industri behöver ett snabbt svar. Är ni beredda att ta detta ert ansvar?
Christer Ågren, ordförande Skogsindustrierna
Jan-Henrik Sandberg, ordförande Pappers”
måndag 31 mars 2008
torsdag 27 mars 2008
Folk är inte dumma
Opinionsmätningen visar att svenska folket gör skillnad mellan, å ena sidan, industrin som producerar kärnkraft, och, å andra sidan, kärnkraft som energislag.
(SOM- institutets mätning redovisas idag av Ekot; undersökningen biläggs; http://www.sr.se/Ekot/artikel.asp?artikel=1972326)
Den mer negativa inställningen till industrin beror rimligen på att de tillfrågade drog sig till minnes den allvarliga händelsen i Forsmark sommaren 2006 när en störning i nätet utanför Forsmarksverket på grund av reparationsarbete hos Svenska Kraftnät mot reglerna kunde fortplanta sig in i anläggningen.Industrin har ett stort ansvar att arbeta med säkerheten och att generöst, snabbt och korrekt berätta för människor och media om sitt arbete, fel, utbildning, tekniska förändringar, etc. Det som inträffade var oacceptabelt, och det var nödvändigt och riktigt av ägaren Vattenfall att bl. a byta ut chefer, kalla in IAEA för en revision av anläggningen och dess skötsel.Kärnkraften får nu en snabbt ökad betydelse som ett viktigt medel att hejda klimathotet. De nya reaktorer som nu planeras och byggs runt om i världen är i sin grundkonstruktion säkrare än de äldre. Ett intressant undersökningsresultat i studien är att ca hälften av de tillfrågade vill använda kärnkraften och en mindre andel, 31 procent, vill avveckla den (20 procent har "ingen bestämd åsikt/svar"; se bilagan). Andelen som vill använda kärnkraften har stadigt vuxit, och ligger runt 50 procent sedan tre år tillbaka. Andelen som vill avveckla minskar stadigt och ligger nu på 31 procent.En viktig oklarhet finns i undersökningen. Bland dem som vill "använda" kärnkraft är största gruppen de som stödjer påståendet "använd av kärnkraft, och förnya efterhand kärnkraftsreaktorerna, men bygg inga fler" (31 procent). Till dessa kommer så de utbyggnadspositiva (18 procent) som vill ha fler reaktorer.Den fråga som verkligheten ställer till Sveriges folk är om "förnya efterhand" och "bygg inga fler" innebär att man accepterar att gamla 70- och 80-talsreaktorer ersätts och byts ut mot nya, säkrare, reaktorer (med högre effekt), på samma tre platser som det idag finns reaktorer, dvs. Ringhals, Forsmark, och Oskarshamn, och med början på 2020-talet. Beredningen av den frågan har inte ens börjat, utom i folkpartiet förstås.
(SOM- institutets mätning redovisas idag av Ekot; undersökningen biläggs; http://www.sr.se/Ekot/artikel.asp?artikel=1972326)
Den mer negativa inställningen till industrin beror rimligen på att de tillfrågade drog sig till minnes den allvarliga händelsen i Forsmark sommaren 2006 när en störning i nätet utanför Forsmarksverket på grund av reparationsarbete hos Svenska Kraftnät mot reglerna kunde fortplanta sig in i anläggningen.Industrin har ett stort ansvar att arbeta med säkerheten och att generöst, snabbt och korrekt berätta för människor och media om sitt arbete, fel, utbildning, tekniska förändringar, etc. Det som inträffade var oacceptabelt, och det var nödvändigt och riktigt av ägaren Vattenfall att bl. a byta ut chefer, kalla in IAEA för en revision av anläggningen och dess skötsel.Kärnkraften får nu en snabbt ökad betydelse som ett viktigt medel att hejda klimathotet. De nya reaktorer som nu planeras och byggs runt om i världen är i sin grundkonstruktion säkrare än de äldre. Ett intressant undersökningsresultat i studien är att ca hälften av de tillfrågade vill använda kärnkraften och en mindre andel, 31 procent, vill avveckla den (20 procent har "ingen bestämd åsikt/svar"; se bilagan). Andelen som vill använda kärnkraften har stadigt vuxit, och ligger runt 50 procent sedan tre år tillbaka. Andelen som vill avveckla minskar stadigt och ligger nu på 31 procent.En viktig oklarhet finns i undersökningen. Bland dem som vill "använda" kärnkraft är största gruppen de som stödjer påståendet "använd av kärnkraft, och förnya efterhand kärnkraftsreaktorerna, men bygg inga fler" (31 procent). Till dessa kommer så de utbyggnadspositiva (18 procent) som vill ha fler reaktorer.Den fråga som verkligheten ställer till Sveriges folk är om "förnya efterhand" och "bygg inga fler" innebär att man accepterar att gamla 70- och 80-talsreaktorer ersätts och byts ut mot nya, säkrare, reaktorer (med högre effekt), på samma tre platser som det idag finns reaktorer, dvs. Ringhals, Forsmark, och Oskarshamn, och med början på 2020-talet. Beredningen av den frågan har inte ens börjat, utom i folkpartiet förstås.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)