Strax läggs den nya regeringens första budget. De flesta av förslagen
är redan framlagda, om än inte för riksdagen. Medialt fokus blir på ”vinnare
och förlorare” (kvällspressen) och på om budgeten blir nedröstad eller ej (morgontidningarna
och etermedia).
En förbisedd joker under riksdagens budgetbehandling är den
kommande domen i Högsta förvaltningsdomstolen i tvisten om det lagliga i att
bryta ut en budgetpost – förslaget om höjd brytpunkt – ur riksdagens
budgetprocess förra hösten. (Konflikten beskrev jag 15 oktober 2013 på
DN-debatt http://www.dn.se/debatt/s-braket-om-budgetregler-kan-bli-konstitutionell-kris/).
Å ena sidan bedömde de i konstitutionell rätt kunniga
juristerna i riksdagsförvaltningen i en längre utredning, och med stöd av jurister
utanför riksdagen, att dåvarande oppositionens agerande inte är förenligt med
riksdagsordningen. Budgeten skall tas i ett enda beslut -- inte i flera. Å
andra sidan bedömde en majoritet i vår lagstiftande församling – Konstitutionsutskottet
(KU) och kammaren – att agerandet är förenligt med riksdagsordningen. Det blev som
bekant resultatet av riksdagsbehandlingen hösten 2013, men en pyrrhusseger för
Socialdemokraterna et consortes.
Många har säkert glömt att riksdagsbeslutet överklagades,
men inte jag. Frågan ska under hösten 2014 – sannolikt nu i november -- avgöras
genom en dom i Högsta förvaltningsdomstolen.
I november månad infaller intressant nog även de avgörande
veckorna i riksdagens budgetbehandling när oppositionen med hänvisning till
rättsstatens likabehandlingsprincip kan komma att aktualisera krav på att bryta
ut (budgetförsvagande) förslag, t ex 32000 traineeplatser, som väl får anses
vara regeringens viktigaste förslag för att försöka sänka den registrerade ungdomsarbetslösheten.
Om domstolen följer Kammarrätten står KU:s bedömning fast.
Men det är inte alls säkert. Konstitutionella frågor av denna dignitet är synnerligen
ovanliga och förvaltningsrätterna är något mindre tränade i denna typ av rätt.
Likaså aktualiseras den principiella frågan om landet ska styras under lagarna såsom
de ligger, eller styras genom ett snabbt och jämförelsevis torftigt berett
beslut av en utskottsmajoritet i riksdagen i ett enskilt ärende. Principiellt finns
i bakgrunden den gamla frågan om författningsdomstol och lagprövning av
politiska beslut, där borgerliga partier och vänsterpartier tidigare haft något
olika mening.
Om Högsta förvaltningsdomstolen dömer att beslutet inte är
förenligt med lagen, att KU får ett slags bakläxa. KU- beslutet upphävs och skattesänkningen
genomförs retroaktivt för 2014. Det är enligt Skatteverket inget större praktiskt
problem att göra. Det utfallet är naturligtvis en stor och viktig seger för
strävan efter en budgetordning som skänker ekonomisk stabilitet även med
minoritetsregeringar, och som långsiktigt gynnar ordning, reda och
förutsägbarhet i budgetpolitiken och den ekonomiska utvecklingen. Det har ju
också varit avsikten med bestämmelsen om en budget beslutad med ett
helhetsperspektiv genom ett enda beslut, och på så sätt att förhindra att en
minoritetsregerings budgetförslag plockas isär i riksdagen av olika
kombinationer av majoriteter.
Kortsiktigt politiskt skulle ett sådant beslut naturligtvis kunna
ses som en motgång för regeringen eftersom regeringspartierna plus SD ju var de
som drev igenom KU-beslutet 2013. Men ett sådant beslut kommer trots allt att
bli en tur i oturen – a blessing in
disguise -- för regeringen: minoritetsregeringar riskerar fortsättningsvis inte
att enskilda budgetposter bryts ut, och den nuvarande minoritetsregeringen kan
regera lättare. Om dagens opposition genom ett s.k. utskottsinitiativ nu i november
påbörjat en process att bryta ut en eller flera budgetposter ur budgeten, t ex
traineeplatserna, måste oppositionen dra tillbaka sitt utskottsinitiativ om
domstolen skulle underkänna KU:s beslut från i fjol såsom lagstridigt.
Om inte budgetprocessen redan skulle se ut att bli
komplicerad, så kan den alltså komma att bli ännu mera komplicerad genom att
Högsta förvaltningsdomstolens dom kommer först sent i höst, och ingen vet när.
Om domstolen inte håller med KU och alltså underkänner att
brytpunktshöjningen stoppades för 2014, vill säkert regeringen för 2015 göra en
återställare och sänka brytpunkten – dvs. höja skatten jämfört med 2014. Det
borde vara praktiskt möjligt, men jag är osäker på hur det skulle gå till.
***
Den ideologiska vattendelaren i budgeten är välkänd. Å ena
sidan har vi partierna som vill att ökad sysselsättning och lägre arbetslöshet ska
avgöras genom beslut i företag som skapar riktiga jobb, dvs. jobb och
utbildningsplatser som inte är resultatet av offentlig finansiering med primärt
sysselsättningspolitiska motiv. Å andra sidan har vi partierna som nöjer sig
med att sänka den registrerade arbetslösheten, oberoende av hur den sänks. Debatten kommer att
återgå till frågan om långsiktig arbetslöshet dold genom offentliga åtgärder.
Inlägg
