torsdag 23 oktober 2014

Den förbisedda jokern i budgetprocessen.


Strax läggs den nya regeringens första budget. De flesta av förslagen är redan framlagda, om än inte för riksdagen. Medialt fokus blir på ”vinnare och förlorare” (kvällspressen) och på om budgeten blir nedröstad eller ej (morgontidningarna och etermedia).

En förbisedd joker under riksdagens budgetbehandling är den kommande domen i Högsta förvaltningsdomstolen i tvisten om det lagliga i att bryta ut en budgetpost – förslaget om höjd brytpunkt – ur riksdagens budgetprocess förra hösten. (Konflikten beskrev jag 15 oktober 2013 på DN-debatt http://www.dn.se/debatt/s-braket-om-budgetregler-kan-bli-konstitutionell-kris/).

Å ena sidan bedömde de i konstitutionell rätt kunniga juristerna i riksdagsförvaltningen i en längre utredning, och med stöd av jurister utanför riksdagen, att dåvarande oppositionens agerande inte är förenligt med riksdagsordningen. Budgeten skall tas i ett enda beslut -- inte i flera. Å andra sidan bedömde en majoritet i vår lagstiftande församling – Konstitutionsutskottet (KU) och kammaren – att agerandet är förenligt med riksdagsordningen. Det blev som bekant resultatet av riksdagsbehandlingen hösten 2013, men en pyrrhusseger för Socialdemokraterna et consortes.

Många har säkert glömt att riksdagsbeslutet överklagades, men inte jag. Frågan ska under hösten 2014 – sannolikt nu i november -- avgöras genom en dom i Högsta förvaltningsdomstolen.

I november månad infaller intressant nog även de avgörande veckorna i riksdagens budgetbehandling när oppositionen med hänvisning till rättsstatens likabehandlingsprincip kan komma att aktualisera krav på att bryta ut (budgetförsvagande) förslag, t ex 32000 traineeplatser, som väl får anses vara regeringens viktigaste förslag för att försöka sänka den registrerade ungdomsarbetslösheten.

Om domstolen följer Kammarrätten står KU:s bedömning fast. Men det är inte alls säkert. Konstitutionella frågor av denna dignitet är synnerligen ovanliga och förvaltningsrätterna är något mindre tränade i denna typ av rätt. Likaså aktualiseras den principiella frågan om landet ska styras under lagarna såsom de ligger, eller styras genom ett snabbt och jämförelsevis torftigt berett beslut av en utskottsmajoritet i riksdagen i ett enskilt ärende. Principiellt finns i bakgrunden den gamla frågan om författningsdomstol och lagprövning av politiska beslut, där borgerliga partier och vänsterpartier tidigare haft något olika mening.

Om Högsta förvaltningsdomstolen dömer att beslutet inte är förenligt med lagen, att KU får ett slags bakläxa. KU- beslutet upphävs och skattesänkningen genomförs retroaktivt för 2014. Det är enligt Skatteverket inget större praktiskt problem att göra. Det utfallet är naturligtvis en stor och viktig seger för strävan efter en budgetordning som skänker ekonomisk stabilitet även med minoritetsregeringar, och som långsiktigt gynnar ordning, reda och förutsägbarhet i budgetpolitiken och den ekonomiska utvecklingen. Det har ju också varit avsikten med bestämmelsen om en budget beslutad med ett helhetsperspektiv genom ett enda beslut, och på så sätt att förhindra att en minoritetsregerings budgetförslag plockas isär i riksdagen av olika kombinationer av majoriteter.

Kortsiktigt politiskt skulle ett sådant beslut naturligtvis kunna ses som en motgång för regeringen eftersom regeringspartierna plus SD ju var de som drev igenom KU-beslutet 2013. Men ett sådant beslut kommer trots allt att bli en tur i oturen – a blessing in disguise -- för regeringen: minoritetsregeringar riskerar fortsättningsvis inte att enskilda budgetposter bryts ut, och den nuvarande minoritetsregeringen kan regera lättare. Om dagens opposition genom ett s.k. utskottsinitiativ nu i november påbörjat en process att bryta ut en eller flera budgetposter ur budgeten, t ex traineeplatserna, måste oppositionen dra tillbaka sitt utskottsinitiativ om domstolen skulle underkänna KU:s beslut från i fjol såsom lagstridigt.

Om inte budgetprocessen redan skulle se ut att bli komplicerad, så kan den alltså komma att bli ännu mera komplicerad genom att Högsta förvaltningsdomstolens dom kommer först sent i höst, och ingen vet när.

Om domstolen inte håller med KU och alltså underkänner att brytpunktshöjningen stoppades för 2014, vill säkert regeringen för 2015 göra en återställare och sänka brytpunkten – dvs. höja skatten jämfört med 2014. Det borde vara praktiskt möjligt, men jag är osäker på hur det skulle gå till.  
 

                                                                                       ***

Den ideologiska vattendelaren i budgeten är välkänd. Å ena sidan har vi partierna som vill att ökad sysselsättning och lägre arbetslöshet ska avgöras genom beslut i företag som skapar riktiga jobb, dvs. jobb och utbildningsplatser som inte är resultatet av offentlig finansiering med primärt sysselsättningspolitiska motiv. Å andra sidan har vi partierna som nöjer sig med att sänka den registrerade arbetslösheten, oberoende av hur den sänks. Debatten kommer att återgå till frågan om långsiktig arbetslöshet dold genom offentliga åtgärder.

4 kommentarer:

Lars sa...

Hej, kan man säga så här? Om domstolen går på KU så blir resultatet skattesänkning. Om domstolen inte går på KUs linje är det "fritt fram" för oppositionen att sänka skatten genom att bryta ur budgeten med ett utskottsinitiativ?. Win- win? Eller Loose-loose?

Eric Bylander sa...

Hej!

När meddelade kammarrätten sitt avgörande och vad hade det för målnummer? Det vore intressant att ta del av.

Anonym sa...

Ett litet meddelande för att belysa mobbning och stötta de utsatta:

2011 sade en 60-årig kvinna upp sig från Prevent i Stockholm där hon hade arbetat i hela sitt liv för att en 30-årig kvinna som bara arbetat där i några år, tillsammans med sina kollegor hade hjälpt en utomstående, dömd kriminell narkoman att förtala och mobba kvinnans jämnårige son där på en oerhörd nivå i flera år. Den nya VD:n sen endast två år- Maria Schönefeld - och även tjejens egen chef Mats Quist, hjälpte gruppen sprida förtalet ytterligare när det hela slutligen framkom. De ljög sen ända till slutet när facket kom in för att hjälpa kvinnan. VD:n försökte till och med lägga hela skulden på sonen för att ingen skulle få veta sanningen om mobbningen.

Den äldre kvinnan mådde så fruktansvärt av detta att hon först blev sjukskriven och sen sade upp sig. Hon hade då arbetat där i över 40 år och varit anställd längst av alla och hade bara några år kvar till pensionen.

Sonen var lätt förståndshandikappad, hade blivit mobbad hela sitt liv och mådde redan väldigt dåligt, det visste alla. Moderns jobb var det enda ställe där han inte hade upplevt att folk varit elaka mot honom och alltid hade känt sig trygg. Han hade hälsat på henne där ända sen han var liten.

Den då 50-årige narkomanen, som tidigare arbetat där som vaktmästare och som andra anställda visste brukade droger även på arbetstid, vägrade den nya VD:n att veta något om med motiveringen att hon varken hade träffat honom eller ens visste vem han var. Han fortsatte därför besöka jobbet drogpåverkad även långt efter att kvinnan sagt upp sig och var lika välkommen fortfarande. Han är dömd och finns med i Lexbase.se. Mats pratade till och med med honom under hans besök i dessa tillstånd. Prevent jobbar just för att skapa en bättre arbetsmiljö, få ned olycksfall och motverka mobbning. Nu drivs det av en ledning som hjälper utomstående kriminella narkomaner att förtala de anställdas barn.

Uppmanar alla som tar avstånd från mobbning och maktmissbruk mot de redan svaga och utsatta, att ta avstånd från www.prevent.se och dess ledning!

Anonym sa...

Dags för ett nytt inlägg snart? :) Ha det så gott! /Lisa