Volvo, Saab och konkurrensen mellan statskassor.

Röster höjs och artiklar skrivs nu till förmån för statligt stöd till fordonsindustrins personbilstillverkning. Det senaste är att Ford idag meddelat att man vill sälja Volvo. Till vem? Svenska staten drömmer några om. Glöm det.

Financial Times skrev tidigare idag att svenska regeringen skulle överväga att anslå 2 mdr kr till Volvo och Saab ”i direkt stöd eller lånegarantier”. Vore det en god idé? Låt oss begrunda frågan någon minut eller två.

Regeringarna i Frankrike och Tyskland har annonserat att de vill stödja sin bilindustri. Om sådana intentioner skulle förverkligas – i strid med andan i EU:s statsstödsregler som ska säkra lika konkurrensvillkor – råkar Sverige illa ut. Konkurrensen mellan bilmärken övergår då till konkurrens mellan statskassor, och Sverige har minsta statskassan.

Nå, men subventioner i USA till amerikansk bilindustrin? Det övervägs ju av kongressen. De subventionerna skulle gå till produktion i USA, och innebär att det blir svårare för andra länders producenter att sälja bilar i USA, inklusive européerna. Ett stöd från kongressen vore till för att hålla importkonkurrensen stången. Stöd, dvs. diskriminering till förmån för amerikatillverkade bilar, får samma effekt som en tull och skulle slå mot bl. a Volvo och Saabs export till USA. Skulle Sverige matcha de amerikanska subventionerna blir det ytterligare en stor statskassa att konkurrera med för den svenska.

Sverige har alltså allt att vinna på att EU:s statsstödsregler hindrar att ett subventionskrig mellan olika EU-länders statskassor utbryter. Då förlorar vi.

Sverige har också allt att vinna på att WTO:s globala regelverk och princip upprätthålls om att import skall behandlas på samma sätt som inhemskt producerade varor och tjänster. Det gäller inte minst för att mota i grind subventioner till produktion i USA, naturligtvis.

Glöm inte att jämfört med europeiska producenter i euroländerna har kronan fallit mot dollarn. Den fallande kronan hjälper på kort sikt, men retar säkert upp andra som vill sälja i USA, bl. a tillverkare i euroländerna och i USA. I ett pressat läge, vad blir deras reaktion på den svagare kronan?

Svävande över dessa överväganden vilar hotet om att ett subventionskrig mellan statskassor övergår i ett reguljärt handelskrig med nya, högre och mer permanenta gränshinder av olika slag: tullar, kvoter, minimiprisregler för import, och – inte minst – direkta påtryckningar från stora länder mot mindre länder och deras företag. För ett litet, öppet och starkt utrikeshandelsberoende land som Sverige vore en sådan utveckling förödande.

Det är alltid lättare att fatta beslut om att börja subventionera än att ta besluten om att dra sig ur en subventionspolitik. I den meningen är ett subventionskrig likt ett vanligt krig; lättare att starta än att avsluta.

Jag undrar om de som nu förordar att staten ska stödja Volvo och Saab har tänkt ut någon exit-strategi, dvs. hur riksdagen skall dra sig ur? Nej, naturligtvis inte eftersom det inte ligger i deras intresse att vidröra den frågan.

Riksdagen skulle dessutom vara helt i händerna på billtillverkarna i den meningen att det är dessa som sitter på information om vilka kostnader staten riskerar att dra på sig. Säger någon att det rör sig om X hundra miljoner så blir det nog i slutändan 3X miljoner kr, eller någon ännu högre multipel.

Vi ska göra insatser för människor i Västra Götaland som nu råkar illa ut. Det är människor som blir arbetslösa, inte företag, branscher eller exporterade produkter som blir arbetslösa.