söndag 30 november 2008

Skrota satsningen på ytterligare utbyggd vindkraft!

Förra hösten föreslog Energimyndigheten att planeringsmålet för vindkraft i Sverige år 2020 ska sättas till 30 TWh/år (DN-debatt 30/11). Det vore en dramatisk ökning från dagens knappt 2 TWh vindkraft per år. Någon ekonomisk kalkyl presenterades dock inte. Inte heller förklarades motiven för att sätta ett planmål för just vindkraft i en marknadsekonomi med en i övrigt fri elmarknad. Så låt mig presentera både en ekonomisk kalkyl och en klimatkalkyl.

(Detta är en något längre version av min text publicerad på DN-debatt den 30 november 2008.)

Vindgenererad el är idag inte kommersiellt lönsam. På grund av dess attraktiva klimategenskaper har man dock politiskt beslutat att stödja vindkraft, liksom andra ”förnybara” energislag. I Sverige sker detta i huvudsak genom ett system med så kallad kvotplikt. Det innebär att en viss andel av ett elbolags sålda el måste komma från förnybar el. Elbolagen måste därför köpa en viss mängd ”elcertifikat” av producenter av förnybar el för att uppfylla sin ”kvotplikt”. Kostnaden för dessa certifikat läggs sedan på elpriset. Det blir därmed konsumenterna som i slutändan får betala för stödet till förnybar el. Konsekvensen av stödsystemet är densamma som om en särskild skatt lagts på konsumenternas elförbrukning, och skatteintäkten öronmärkts för förnybar elproduktion. Elintensiv industri är dock befriad från kvotplikten, vilket gör att det är hushållen, övrig industri och alla småföretag som betalar nationens merkostnad för den dyrare förnybara elen.

Energimyndigheten beräknar att nuvarande pliktsystem kommer att ge drygt 8 TWh/år vindkraft till 2015. När stödsystemet infördes var det tänkt att stödet skulle kosta ca 20 öre/kWh. Eftersom storleken på stödet bestäms av utbud och efterfrågan på förnybar el, kan dock priset på elcertifikat lätt springa upp till väsentligt högre tal än 20 öre/kWh på grund av ökad konkurrens om den förnybara energiproduktionen. Det är precis vad som skett. Noteringen under 2008 ligger på över 30 öre/kWh, dvs. plus 50 procent.

Vad blir då elkonsumenternas merkostnad? Varje anläggning får stöd under en femtonårsperiod. För att undvika varje tendens till överskattning räknar jag med endast 25 öre/kWh i stöd i kombination med en prognos om 8 TWh/år vindkraft och 15 års stödperiod för varje anläggning. Då blir konsumenternas merkostnad över elpriserna ca 30 miljarder (mdr) kr (25*8*15). Detta tal är en medveten underskattning eftersom en del av vindkraften byggs till havs och får en särskild ”miljöbonus” om 14 öre/kWh t.o.m. 2009, som jag dock här bortser från.

För att nå Energimyndighetens planmål om 30 TWh vindkraft/år till 2020 krävs alltså att ytterligare 22 TWh/år vindkraft byggs utöver gällande mål. Energimyndigheten bedömer att 12 TWh/år av dessa bör vara landbaserad produktion och 10 TWh/år havsbaserad. Vid oförändrad stödnivå innebär den större utbyggnaden av landbaserad vindkraft en ytterligare kostnad för konsumenterna om 45 mdr kr. Stödet till havsbaserad vindkraft anges av Energimyndigheten ”behöva minst fördubblas” för att de 10 TWh till havs ska bli verklighet, vilket alltså innebär en ytterligare kostnad på minst 75 mdr kr för elkonsumenterna. Till dessa tal ska läggas Svenska Kraftnäts uppskattning om minst 25 mdr kr som myndigheten anser krävs för investeringar i nät mm för att överföra, balansera och reglera 30 TWh/år vindkraft.

Den totala påtvingade kostnadsökningen för elkonsumenterna blir sålunda mycket lågt räknat ca 175 mdr kr. Denna summa springer dock upp till långt över 200 mdr kr om kvotpriset skulle ligga kvar på dagens nivå på över 30 öre/kWh. Någon diskontering är här inte gjord. Det påverkar dock inte huvudslutsatsen: Energimyndighetens förslag innebär att en närmast enorm ytterligare kostnad läggs på främst hushållens elräkningar.

Men kommer inte kostnaden för vindkraft att sjunka med tiden? Det stämmer att vindkraftverken har blivit effektivare, fått högre tillgänglighet och bättre anpassningsförmåga till olika vindförhållanden. International Energy Agency (IEA) uppskattar att framtida kostnadsminskningar för landbaserad vindkraft tack vare teknisk utveckling kan komma att uppgå till i storleksordningen 10 procent per år under antagande om en samtidig global kapacitetsfördubbling vart tredje år. Det gör att landbaserad vindkraft långsamt får lägre kostnader. Det motverkas dock av att vindkraftproducenter successivt tvingas välja allt sämre lägen på land och gå till havs.

Dessutom ökar efterfrågan på vindkraft i resten av världen vilket driver upp priserna på verken. EU:s krav på mer förnybar energiproduktion – som i mångt och mycket är ett lätt maskerat självförsörjningsmål gentemot Ryssland – gör att många länder i Europa planerar för utbyggnad av bland annat vindkraft fram till 2020. Det driver upp priserna på vindkraftverk eftersom den globala produktionskapaciteten än så länge inte hänger med den kraftigt ökade efterfrågan på anläggningar, och priset skenar. Prisutvecklingen visar på risken med att sätta upp ett TWh-mål utan hänsyn till de ekonomiska konsekvenserna.

En betydligt högre teknisk effektivitet krävs för att få ner kostnaderna för vindkraft, och alternativen till vindkraft måste bli relativt väsentligt dyrare, innan vindkraft blir ett för folkhushållet lönsamt energislag. Å andra sidan pågår en teknisk utveckling även av andra energislag, som till exempel kärnkraft och även vattenkraft. Lägre kostnader för vindkraft behöver därmed inte innebära förbättrad relativ konkurrenskraft.

Planer på vindkraftanläggningar möts ofta av protester från allmänheten inte bara i Sverige. Sådana protester driver vindkraften till havs och till glesbygd, med åtföljande höga överföringskostnader till befolkningscentra. Havsbaserad vindkraft är i dagsläget betydligt dyrare att installera och driva, även när man tagit hänsyn till dess högre produktionsförmåga.

EU har som ett av sina klimatmål att andelen förnybar el ska öka med 20 procent till år 2020. Det skulle kunna tas till intäkt för att konsumenternas ökade elkostnader är nödvändiga för att Sverige ska nå EU-målet. Folkpartiet anser dock att det i den målflora som finns inom EU att medlemsländerna måste göra en prioritering. I den prioriteringen ska enligt vår mening det övergripande målet vara att minska utsläppen av växthusgaser. Världen hotas inte av klimatkatastrof om andelen förnybar energi inte når upp till en viss procentnivå. Däremot hotas världen akut av ökade utsläpp av växthusgaser. När så krävs ska Sverige, med likasinnade länder, sålunda eftersträva att införa en hierarki beträffande EU:s klimatmål där förnybarmål i energipolitiken underordnas klimatmålet. Då kan Europa på ett effektivare sätt möta klimathotet.

Förutom stödkostnaderna för vindkraft finns en central miljö-invändning vad gäller storskalig vindkraft, dvs. den stora mängd vindkraftverk som krävs. De 48 verk som står på den nyligen invigda vindkraftparken Lillgrund i Öresund kan tas som exempel. Varje sådant verk producerar 0,006875 TWh/år. Det innebär att det behövs nära 4400 sådana vindkraftverk, eller motsvarande 91 vindkraftparker av Lillgrunds storlek, för att nå ett planeringsmål på 30 TWh. Eftersom många av verken istället kommer placeras på land och ha lägre effekt blir det verkliga antalet vindkraftverk betydligt större. Att hitta så många platser i Sverige att bygga storskaliga vindkraftparker på utan att det upplevs som mycket stora ingrepp i vår miljö känns nära nog omöjligt.

En annan jämförelse är att det behövs så mycket som ca 40 nya sannolikt svårplacerade vindkraftparker av Lillgrunds storlek för att producera lika mycket el per år som en enda kärnkraftsreaktor av den typ som nu byggs i finska Olkiluoto.

Vindkraften har sin komparativa fördel i småskalig och lokal elproduktion, allt från små vindsnurror för att ladda båtbatterier, via så kallade gårdskraftverk, till vindkraftkooperativ för egenproduktion. Men vindkraft kan inte ersätta till exempel kärnkraft och bli ett realistiskt storskaligt energialternativ.

När det gäller klimatmålet och minskade utsläpp av växthusgaser är vindkraft mycket underlägsen kärnkraft. För stödsumman 175 mdr kr (se ovan) får man en minskning av utsläppen med 24 milj. ton koldioxid per år under ett vindskraftverks livslängd, max 20 år. För samma summa kan man bygga fyra, nya och säkrare, finska reaktorer som tillsammans skulle minska utsläppen med ca 40 milj. ton koldioxid i ca 60-75 år, dvs. för samma summa ger kärnkraften 66 procent större utsläppsminskningar per år under upp till 50 års längre tid!

För klimatet, elkonsumenternas och miljöns skull bör därför Energimyndighetens plan att gå från 10 till 30 TWh vindkraft skrotas. Det var också folkpartiets partiråds beslut nyligen. Målet är exempel på gammalt planekonomiskt feltänkande och är motsatsen till att ”sätta pris på miljön”. I en modern miljömedveten marknadsekonomi används istället samhällsekonomiska styrmedel som stimulerar aktörerna till rationella investeringsbeslut mot relevanta mål.

Dessutom bör förbudet mot att bygga nya kärnkraftsreaktorer upphävas så att kraftbolagen kan investera sina vinster i kostnadseffektiv och klimatsmart svensk energiproduktion, som inte kräver ekonomiskt stöd från staten. Då, men bara då, kan Sverige driva ned sina utsläpp av växthusgaser med de 80-90 procent som krävs till 2050. Med förlitan på vindkraft misslyckas vi med den uppgiften.

10 kommentarer:

Martin sa...

Sverige skall vara med och bygga upp den globala vindkraftsindustrin. Det är vårt långsiktiga bidrag till en globalt hållbar energiförsörjning.

Att minska de obetydliga Svenska koldioxidutsläppen med kärnkraft är bara korkat. Kärnkraft är osäkert, ger miljöfarligt avfall, riskerar härdsmälta och är baserat på ett bränsle som aldrig kommer kunna täcka jordens engeribehov.

Michael Lundahl Karnerfors sa...

@Martin: Vindkraft är inte hållbar. Som Carl påpekar håller ett vindkraftverk i 20-30 år, sedan måste det rivas och byggas på nytt. Vindkraftverk bygger du inte av en stadig kvällsbris. Du bygger dem av ändliga resurser. Antagandet att förnybara energikällor per automatik är hållbara är felaktigt.

För att få den verkliga kostnaden för en kraftkälla gör man det som kallas en Livscykel-analys. Med detta kollar man ett kraftverks hela liv och inte, som vindkraftförespråkarna så bedrägligt försöker, bara under driften.

Om du kollar exempelvis Vattenfalls Livscykel Analys (finns även på engelska) så ser du exakt vindkraft och solkrafts egentliga fotavtryck på miljön. Det intressanta börjar på sidan 22. Jag lämnar det som övning till dig att göra slutsatsen om hur miljövänlig vindkraften är i förhållande till kärnkraften.

Vad gäller påståendet att kärnkraft är oäker så är det fel. Såväl tillgängligheten som säkerheten är mer än bra. Vindkraft har en tillgänglighet på under 35% och är nyckfull och okontrollerbar. Kärnkraftverken ligger på mellan 80-90%, varav är inräknat de planerade stoppen för underhåll, revision, bränslepåfyllning.

Avfallet är miljöfarligt, ja, men väldigt lätt att begränsa, hantera och slutförvara, något som vindkraftens avfall (i.e. koldioxid med mera) inte är.

Påståendet "Riskerar härdsmälta" är trams och irrelevant, dels för att risken för själva olyckanx inträffande är sanslöst låg, och dels för att konsekvenserna av härdskador begränsar sig till ekonomi, något som Harrisburg med bravur bevisade.

Och slutigen bränslet, Uran, finns i tillräcklig mängd för att det skall vara lönsamt att ta det hur helt vanlig berggrund om så skulle behövas. Om vi går över till Thorium-cykler så är det ännu bättre för att Thorium-fördkomsterna är tre gånger rikligare än för uran. Kärnkraft kommer sålunda att utan problem kunna hålla oss med energi tills dess att fusion-kraften är på plats om en så där max 150 år (pessimistiskt räknat).

Anonym sa...

Det är inget fel på kärnkraften, men nu ökar riskerna när verken ska "trimmas! med 30%!

Då vibrerar saker sönder vid högre tryck och temperatur. Alla delar i kraftverken utsätts för högre påfrestningar.

Jag har själv varit med och byggt Forsmark 3 och man såg då att in- och utlopp var förberett för Forsmark 4. Eftersom Forsmark 4 fick sina ritningar från Oskarshamn 3, så borde samma sak gälla där!

Kärnkraftsbyggena i Finland och Frankrike, med samma franska byggfirma har haft stora kvilitetsproblem i byggena och båda länders kärnkraftsinspektion har stoppat byggena flera gånger.

Men lokal kraftproduktion i form av vindkraft och vattenkraft behöver vi. Vattenfall har de sista månaderna köpt vindkraftsparker i England för 40 miljarder kronor. EU och Obama satsar mycket stort på vindkraft, så folkpartiet lär få svårt att få gehör för sin önskan att stoppa utbyggnaden av vindkraften över hela landet!

Martin sa...

@Michael

"Vindkraft är inte hållbar."

Det är den visst, kanske inte i miljontals år, men de små mängder råmaterial som inte kan återvinnas är i 1000 års perspektivet försumbara.

Om man läser vattenfalls livscykelanalys ser man att det finns två typer av kraftslag, de med små utsläpp (vattenkraft, vindkraft,solkraft,kärnkraft) och de med betydande utsläpp (de fossila). Att det finns små skillnader mellan de kraftslag med små utsläpp är inte så relevant.

Kärnkraft är osäkert. Kärnkraftsverken i Sverige står rätt ofta stilla på grund av de rigorösa säkerhetsarrangemang som kärnkraften kräver. Om tre reaktorer skulle stå stilla en kall dag skulle det bli allvarlig elbrist, detta har varit nära ett flertal gånger. Det är en konsekvens av att kärnkraften är ett centraliserat försörjningssystem med stor effekt per enhet. Den geografiskt distribuerade vindkraften har inte samma problem.

Att det skulle vara lätt att planera kärnkraftens avbrott är helt enkelt inte sant.

Kärnkraftens avfall kräver dyra långsiktiga åtgärder för att inte förstöra miljö och bidra till tillgängligheten av kärnvapen.

"Riskerar härdsmälta" är trams." Säg de till Ukrainarna.

Forsmark är t.ex. långt ifrån så säkert som vi vaggas in att tro. Hur nära det var förra året tror jag inte har rapporterats korrekt, Man kan tänka kanske (1 / 100 000) för härdsmälta då.

Risken att någon terrorist kan spränga forsmark i luften finns även. Då skulle hela Uppsala/Stockholms regionen vara förödd.

Jag tror generellt inte människor är bra på att uppskatta risker, speciellt inte i en industri med få incidenter som kärnkraftsbranschen.

Bränslet:

Uran finns det tillräckligt för Sverige, men knappast för världen.

För hur många reaktorer finns det Thorium i 150 år? Används Thorium någonstans?

Fråga är vad vi skall satsa på, och eftersom kärnkraften är en otrevlig återvändsgränd är vindkraften ett mycket bättre alternativ. (Men visst borde vi satsa några 10-tals miljarder på ITER per år)

Michael Lundahl Karnerfors sa...

@Martin: "Att det finns små skillnader mellan de kraftslag med små utsläpp är inte så relevant."

Alltså kan vi konstatera att vad gäller miljön så är alltså kärnkraften minst lika bra som vind och sol... bra! Då är det argumentet ur vägen en gång för alla. Nästa...

"Kärnkraft är osäkert. Kärnkraftsverken i Sverige står rätt ofta stilla på grund av de rigorösa säkerhetsarrangemang som kärnkraften kräver."

Definera "rätt ofta". Kärnkraftverkern har en årlig tillgänglighet på 85-95%. Detta kan du lätt kolla själv. Vindkraften ligger på 30-40%. Och påståendet att vindkraften inte drabbas av plötsliga lågperioder är så löjligt att jag baxnar. En högtrycksrygg över Sverige... sedan står det still över stora områden. Tillgängligheten varierar dessutom kraftigt från minut till minut, vilket är ett enormt problem för distributionsnäten redan idag.

"Kärnkraftens avfall kräver dyra långsiktiga åtgärder för att inte förstöra miljö och bidra till tillgängligheten av kärnvapen."

Långsiktiga, ja. Dyra, nej. Ryck statssubventionerna från vindkraften och se hur länge den klarar sig. Kärnkraften är i pris per kWh, utslaget från verkens hela driftstid mätt, inte dyr.

"Säg de till Ukrainarna."

Och hur många Sovetisk-designade RBMK-reaktorer utan reaktorinneslutning, körda av kolkraftsverkspersonal, ledda av chefer som lärt sig jobbet via korrespondenskurs, i en säkerhetskultur där det var viktigare att kyssa partiets röv är att sköta säkerheten, har vi i Sverige?

Svar: noll. Hade inte då, har inte nu, kommer aldrig att ha.

Att jämföra Tjernobyl-reaktorn med svenska reaktorer är löjligt och skvallrar om argumentatörens totala brist på insikt i frågan. Det är som att jämföra svenska värnpliktiga med afrikanska barnsoldater. Det är frågan om helt olika reaktorer, ända ned på atomnivå eftersom den metod man använde för att uppnå kärnklyning i RBMK-reaktorerna är fundamentalt olika de tryck- och kokvattenreaktorer vi har i resten av världen. En Tjernobyl smäll är inte möjlig i Sverge med mindre än att du ändrar fysikens lagar.

Allt detta visste alla kunde händz i en grafitmodererad lättvattenkyld reaktor. Sovjeterna också. Det finns en väldigt bra anledning till att att sådana reaktorer aldrig får byggtillstånd i världen, och aldrig borde ha fått det i Sovjetunionen... vilket demonstrerades 26 april 1986.

För övrigt var Tjernobyl inte en härdsmälta utan en ång-explosion följt av en väte/syre-explosion och därpå följande brand.

Forsmark var visst det säkert. Det var en incident att ett säkerhetslager komprometterades, ja... därför att det är mot specifikationerna. Men reaktorns totala säkerhet var aldrig i fara. Det är anledningen till att man har ett djupförsvar i många lager. Incidenten var en INES 2:a, på den sjugradiga skalan (där Tjernobyl var en 7:a, Harrisburg en 5:a). Egentligen var det en 1:a men eftersom ett säkerhetslager lager i teorin var hotat så uppgraderades det till en 2:a.

Så påståendet att Forsmark är osäkert är bara bullshit. Säkerheten fungerade som avsett, eftersom det finns med i planeringen att ett eller flera säkerhetslager kan fallera. Detta var vad som händer här: ett lager hotades, all den övriga säkerheten stängde ned verket i lugn och ro. Felet diagnostioserades och åtgärdades, end of story.

"Risken att någon terrorist kan spränga forsmark i luften finns även. Då skulle hela Uppsala/Stockholms regionen vara förödd. "

...

...

[häpen tystnad]

...

Ok Martin... nu skall du banne mig förklara dig. Hur menar du att en terrorist kan "Spränga hela forsmark i luften"? Därför att ett sådan påstående är i mina ögon ungefär lika löjligt som att... som... ja jag vet f-n inte vad för detta saknar motstycke. Jag kan inte fördumma mitt tankesätt såpass mycket att jag kan tänka mig ett så verklighetsfrämmande scenario.

Förklara dig Martin. Hur ser detta ditt terrorist-scneario ut? Antingen förklarar du det, det eller så erkänner du att du fantiserar värre än en manusförfattare till "24" när han närmar sig deadline. Välj!


Bränslefrågan är inga problem. jag refererar till Johan Simu... han förklarar det mycket bättre än mig.

Men sammanfattningsvis: eftersom det finns uran och thorium i helt vanlig sten, i sådana koncentrationer att det är eknomiskt gångbart att utvinna den därifrån, kommer uran och thorium inte att ta slut innan fusionskraften är på plats.

För vindkraften, om du skulle försöka låta den ta hela lasten istället.... så skulle du behöva 24 gruvor i AITIK's storlek bara för att få fram kopparn som behövs...

Bättre alternativ? Bullshit...

Martin sa...

Vindkraften har självklart skiftande leverans beroende på om det blåser eller inte, det tar man förstås hänsyn till om man baserar ett energisystem på den. Kärnkraften antas ha en tillgänglighet på runt 90%, vilket gör att man bygger systemet på ett annorlunda, i realiteten, mer riskutsatt system.

Angående terror. Hur många trodde att någon skulle flyga in två jettplan i WTC före 2001? Jag säger inte att det är troligt att någon kommer spränga forsmark, men med den enorma förödelse kärnkraftern kan ge upphov till måste vi tala om dessa typer av "otänkbara" händelser som någorlunda reella risker.

Ska jag fantisera så tror jag inte att det skulle var övermänskligt svårt att ta över forsmark med våld, spränga lite säkerhetsväggar och sen starta en härdsmälta.

Det viktiga är inte om just detta scenario är troligt utan att även extremt små oöverskådliga risker måste räknas med när enorma områden kan förstöras av en enda incident.

Gällande uranfyndigheter har jag läst helt andra siffror. Att det skulle ta slut riktigt snabbt om resten av världen nådde vår nivå av kärnkraftsutbyggnad. Men jag har inte gått närmare in på varför, kanske anrikningen av 10 ppm haltig malm ställer till svårigheter?

"För vindkraften, om du skulle försöka låta den ta hela lasten istället.... så skulle du behöva 24 gruvor i AITIK's storlek bara för att få fram kopparn som behövs."

Vem talar om hela lasten? Och man får väll anta lite teknikutveckling om tillgången på koppar skulle bli en begränsande faktor. Kopparn är återvinningsbar när den typen av vindkraft spelat ut sin roll, vilket gör att jämförellsen med uran haltar betydligt.

Märkte att du hoppade över kopplingen mellan kärnkraft och kärnvapen.

Det är bra att du ser positivt på fusionskraftens framtid, men vad händer om det helt enkelt inte är möjligt.

Michael Lundahl Karnerfors sa...

"Ska jag fantisera så tror jag inte att det skulle var övermänskligt svårt att ta över forsmark med våld, spränga lite säkerhetsväggar och sen starta en härdsmälta."

Ok Martin... du har ingen aning om hur våra kärnkraftverk är byggda, eller hur? Du har ingen aning om saker som hur reaktortanken är uppbyggd; hur avstängningen fungerar; hur reaktorinneslutningen ser ut och är uppbyggd, eller hur? Det kan du inte göra, för du hade aldrig du förödmjukat dig själv med att säga sådana där dumheter om det inte vore för att du är okunnig i frågan.

Nu vill jag att du tänker till här och berättar hur ett sådant scenario är tänkt att gå till. Utgå ifrån något av de svenska verken.

"Det viktiga är inte om just detta scenario är troligt utan att även extremt små oöverskådliga risker måste räknas med när enorma områden kan förstöras av en enda incident."

Detta är ett retoriskt knep som kärnkraftsmotståndarna gång efter gång försöker ta till, att försöka hävda att kärnkraftolyckor är värre än allting annat... att deras konsekvenser är "oöverstigliga".

Det är dessbättre skitsnack. Kärnkraftsolyckor är tvärt emot vad du försöker hävda lätt kvantifierbara och står sig slätt i förhållande till andra slags människoskade olyckor. Jämför man exempelvis Tjernobyl med Banqiao-dammens kollaps 1975 så dog 40 gånger(!) fler människor av denna vattenkraftens största katastrof. Harrisburgolyckan går inte ens att jämföra med någon annan katastrof eftersom härdsmältan i TMI-2 resulterade i 0 döda, 0 skadade och 0 cancerfall. En helt vanlig bilolycka är vanligtvis dödligare än härdsmältan i Harrisburg! Och kol- och oljerelaterade dödsfall sker varje dag. ExtrernE har räknat på det hela. Här är sifforna

Så det är trams du kommer med Martin. Kärnkraften är mycket säker och konsekvenserna av olyckor små i jämförelse med andra risker vår teknik och vår energiproduktion utsätter oss för. Tjernobyl var det värsta som har hänt och till och med den var mycket mindre än vad exempelvis vattenkraften ställt till med.

"Gällande uranfyndigheter har jag läst helt andra siffror. Att det skulle ta slut riktigt snabbt om resten av världen nådde vår nivå av kärnkraftsutbyggnad. Men jag har inte gått närmare in på varför, kanske anrikningen av 10 ppm haltig malm ställer till svårigheter?"

Förmodligen därför att de som presenterat de siffrorna har ett illa dolt egenintresse i att utmåla kärnkraften som problematisk. "Peak Uranium" är önsketänkande från kärnkraftsmotståndarna... men terorin baserar sig på följande förutsättningar:

* Att vi enbart använder uran och aldrig använder thorium.

* Att vi enbart håller oss till fyndigheter med väldigt hög uranhalt och att vi inte bryter nya gruvor.

* Att vi inte utnyttjar uranet som finns i havsvatten.

* Att vi forsätter använda dagens generation II-reaktorer, som är hopplöst ineffektiva. Generation III, III+ och IV reaktorer, som nu byggs, har ett väldigt mycket högre energiutnyttjande.

Som du ser är det en hel hoper lätt utmanade antaganden de gör.

"Märkte att du hoppade över kopplingen mellan kärnkraft och kärnvapen."

Självklart... för det finns ingen koppling värd att tala om. Tror du på fullaste, naiva, allvar att om Sverige lägger ned sin kärnkraft så kommer länder som Iran och Nordkorea att säga "Hmm... vet ni vad gubbs... eftersom det där lilleputtlandet i nord lade ned sin civila kraftproducerande kärnkraft, så tar vi och lägger ned våra helt orelaterade kärnvapenprogram"? Tror du verkligen på det där?!

Näe... tänkte väl det. Så mitt svar till dig är: vilken koppling mellan kärnkraft och kärnvapen?!

"Det är bra att du ser positivt på fusionskraftens framtid, men vad händer om det helt enkelt inte är möjligt."

Vad händer om: 1) kärnkraften är möjlig, 2) Vind, sol och vågkraft inte är det? Bekymra dig för det först istället. Det är en betydligt mer angelägen fråga.

Anonym sa...

Carl B Hamilton. Kärnkraft är så urbota kortkat så man undrar hur ni orkar komma mer er gamla repiga skiva!

ATT militärer vill ha plutonium är hela orsaken att vi har den har skiten. Det finns mer än 1000 miljarder kronor i uppstädningskostnader för enbart USAs gamla atombombsmaterial. Du kanske kan börja spara till det för USA är nu banko rotto, men det fattar du inte heller för du är inte en sådan ekonom...

Michael Lundahl Karnerfors sa...

@Anonym: "ATT militärer vill ha plutonium är hela orsaken att vi har den har skiten."

Det argumentet är inte giltigt mot kärnkraft, därför att det plutonium man får ur en civil BWR/PWR-reaktor är inte lämpligt som vapenplutonium.

För att en reaktor skall producera vapenplutonium (Pu-239) så måste man ha en väldigt snabb bränslecykel. Bränslet skall in i reaktorn, bestrålas en kort stund relativt sett, och sedan skall det tas ut igen. Om inte bildas nämligen en annan isotop av plutonium (Pu-240) som är helt olämpligt att ha i en bomb. Att sedan isotopisolera dessa ifrån varandra är mycket dyrt.

Reaktorer som producerar vapenplutonium är byggda helt annorlunda än våra civila vattenkokare. De enda civila reaktorer som byggts för att både producera energi och att producera plutonium var de brittiska MAGNOX-reaktorerna. De är nu nästan helt avvecklade, och någon plutoniumproduktion har inte skett på årtionden då man bytte till de civila, långa bränselcyklerna. Och sedan då Chernobyl-reaktorerna... RBMK-typen. Ingen annan byggde reaktorer av RBMK-typ, helt enkelt för att det var djävla korkat att göra så eftersom de var av naturen osäkra.

Sjukvård sa...

CARL B HAMILTON säger sig på sin hemsida vara ekonomiskt kunnig! Jag är inte helt säker på om det är ekonomi eller ideologi som styr han uttalanden. Vad säger att vindkraften är dyr och kärnkraft från Olikiluotio billig?
Snarare visar det sig att Vattenfalls VD, Lars Josefsson slog in en spik i kistan när han i Ekots lördagsintervju 6/12-2008 avfärdade ny kärnkraft som en lösning på Sveriges energibehov. Att bygga nya kärnkraftverk är att riskera ösa ner miljarder i ett stort svart håll. Efter alla förseningar så verkar det finska kärnkraftverket inte ens leverera så mycket inkomster att det täcker själva bygget.

Ett vindkraftverk har en ekonomisk livslängd i beräkningar på 20 år men en verklig livslängd som är betydligt längre. I en ekonomisk kalkyl skulle 25 år ge en helt annan ekonomi. Ett kärnkraftverk efter 60 år är inte samma verk som en gång byggdes utan det handlar om 2-3 anläggningar! Det går inte att jämföra päron och apelsiner i kalkyler.
Inte en för en professor är detta möjligt.