måndag 24 augusti 2009

Aftonbladet, Israel och staten

Statens utrikespolitik och regeringens syn på statsnyttan har från upplysningstiden och framåt sagts motivera återhållsamhet med yttranderätten. Sedan 1700-talet i kamp mot ”Ljusets fiender” har generationer liberaler och andra i Europa slagits för yttrandefriheten, inte minst i fråga att fritt få ge en beskrivning av fosterlandets internationella relationer och karikatyrer och texter om andra länder. Yttrandefriheten är i sista hand överordnad tidens syn på hövlighet, ”god smak” och respekt för överhet, präster och profeter.

Yttrandefrihet är också ett krav som ställs på EU: s medlemsländer. I ”stadgan om grundläggande rättigheter” som gäller Sverige och alla EU-länder, liksom står sålunda att läsa:

”Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.
Mediernas frihet och mångfald skall respekteras.”

Tyvärr är mycket – det mesta? – som skrivs obegåvad smörja, och ibland dessutom smaklöst, provocerande, felstavat och hädiskt. Men rätten att publicera även vedervärdiga texter och bilder gäller så länge de inte manar till våld och övergrepp mot vissa människor, dvs. de får inte mana läsare eller tittare till ”hets mot folkgrupp”, som den juridiska termen lyder, men då skall yttrandefrihetens gräns testas i allmän domstol.

Det betyder att tidningar får trycka vad de vill, även om det är smörja. Jyllands Posten och Aftonbladet och andra har denna oeftergivliga rätt. Deras läsare kan säga upp prenumerationen, klaga hos ansvarige utgivaren, skriva arga insändare, förtala tidningen bland familj och vänner, osv. Däremot, det får aldrig vara så att politikerna eller staten/myndigheter bestämmer vad som skall publiceras eller sägas.

Ibland sviker omdömet och texter och bilder går onekligen över gränsen för ”god smak” eller ”det acceptabla”. Människor blir kränkta eller känner sig förtalade. Men detta får vi ta, och acceptera. Det är bättre än alternativet: censur.

2 kommentarer:

cb sa...

Mycket bra skrivet! Viktigt att vi håller på yttrandefriheten, sedan kan man kanske fundera lite över artikeln, men Reinfeldt gör rätt!
Carina Boberg (FP, Linköping)

Magnus Höijer sa...

Bra skrivet!

Magnus Höijer (FP)