Ansvar för energiförsörjningen även på 2020-talet och senare.

Sveriges regering och riksdag kan aldrig undandra sig ett ansvar för infrastrukturen på ett antal områden: vägar, järnvägar, tele, elöverföring och – självklart! – även tillförseln av elektricitet till hushåll och företag. Oberoende av dagens energiöverenskommelse måste regering och riksdag se till att det finns el till konkurrenskraftiga priser i näten även om 10-15 år och därefter. Det måste fram konkreta planer, tillstånd, affärsbeslut, investeringar så att det då finns konkurrenskraftig elproduktion i drift. Eller ska reguljär elproduktion för Sverige ske i våra grannländer för export till Sverige? Nej tack, det är för opålitligt!

Det har varit kallt under den senaste tiden. När det är kalla, gnistrande klara vinterdagar är det ofta stiltje. Vindkraft är således inget alternativ när mer el som mest behövs. Verken drabbas dessutom av isbeläggning. Ökad bioenergiproduktion undandrar biologisk input från annan möjlig användning och är därför i de flesta fall inte oproblematisk – i alla fall när det gäller kontinuerligt och stora volymer.

Elpriserna rusar i höjden delvis därför att våra åldrande kärnkraftverk inte längre är lika driftsäkra. Nu är det år 2012. Om det i dag skulle beslutas om en ny reaktor skulle den inte komma i elproduktion förrän om tidigast 14–15 år, det vill säga tidigast år 2026. Våra äldsta reaktorer är vid den tidpunkten långt över 50 år gamla och går då på övertid. Vi i Sverige måste alltså få fram investeringsbeslut om att ersätta gamla reaktorer med nya.

Min fråga till statsminister Fredrik Reinfeldt i riksdagens frågestund den 2 februari 2012 var därför: ”Är det önskvärt med en blocköverskridande energiöverenskommelse?” På detta svarade Fredrik Reinfeldt bland annat: ”Fru talman! En kall dag som denna kan det vara noterbart att Sverige behöver importera elkraft för att klara sin elförsörjning. Det som är vårt dilemma är att vi inte kan bygga vår kapacitet för varma sommardagar, för vi måste också ha kapacitet för de kalla vinterdagar som ibland präglar vårt klimat. … I Carl B Hamiltons fråga ligger förmodligen en vilja till att mer brett i riksdagen ha en samsyn kring detta. Ja, givet att [alliansens energiöverenskommelse] kan vara utgångspunkten. Om Sverige inte förs tillbaka till en årtalsexercis som inte bara handlar om hur snabbt eller i vilken ordning vi ska avveckla utan det också möjliggörs för bredare investeringar är det självklart av intresse för regeringen och rimligen en kall dag som denna också för svenska folket.” (min kursivering).

Den nye S-ordföranden Stefan Löfven talade också i allmänna ordalag för en blocköverskridande energiöverenskommelse i tv-programmet Agenda den 12 februari 2012 och Ekot den 13 februari 2012 ”Om statsministern hör av sig ska vi sätta oss i samtal, säger Stefan Löfven. … Det viktigaste för Sverige är att företagen och hushållen i vårt land får ett besked om en långsiktig energipolitik som inte byts med majoriteten i parlamentet, utan som står fast”, säger Stefan Löfven.

FP-ledaren Jan Björklund skriver idag om behovet av en blocköverskridande energiuppgörelse i Expressen den 13 februari 2012.

Ingen av dessa utsagor rimmar med energiminister Anna Karin Hatt text på DN-debatt 9 januari 2012: ”Det vi nu hör, när några efterfrågar en blocköverskridande enighet, är i själva verket väldigt spridda röster, som vill väldigt olika med energipolitiken. Sverige och svensk energimarknad har inget att vinna på att den nyvunna långsiktigheten, och de stabila spelreglerna, rivs upp och ersätts med ny osäkerhet om vad som ska gälla framöver.”

Stefan Löfven intervjuades i LO-tidningen redan den 12 februari 2009  om frågan om blocköverskridande energiöverenskommelse (http://lotidningen.se/2009/02/12/krnkraft-splittrar-arbetarrrelsen/). I artikeln ställs bland annat följande fråga till Löfven: ”Vill LO:s industrifack ha en ny folkomröstning nu när opinionen ser ut att går er väg? – Nej, bevare mig väl. Vi vill ha en uppgörelse över blockgränserna som inte utesluter kärnkraft. Både Kristdemokraterna och Centern har bytt fot sedan folkomröstningen. Det är nytt läge, säger Stefan Löfven, IF Metalls ordförande.”

Om miljöpartiet säger Löfven: ” ’Luftslott’ Stefan Löfven anser att de rödgröna bygger luftslott. –  De kommer inte att lyckas få fram en sådan plan. Vindkraften klarar sig för att den är kraftigt subventionerad medan nuvarande kärnkraft är billig, säger [Löfven].”

LO-ordföranden Wanja Lundby-Wedin förstår: ” Med jämna mellanrum drar ett gammalt nätverk – med IF Metall, Pappers, Seko, Elektrikerna och arbetsgivarna – igång kampanjer för kärnkraften. – Facken känner oro. Jag förstår det speciellt mot bakgrund av den ekonomiska krisen, säger Wanja Lundby-Wedin.”

Till detta kan läggas Stefan Löfvens uttalande ett i pressmeddelande från Metall redan i november 2008: ”Det är även hög tid att släppa gamla tiders reflexmässiga kärnkraftsmotstånd och politiska låsningar”. Och vidare: ” Vi behöver en ny bred och blocköverskridande energipolitisk överenskommelse som river upp förbud och gamla avvecklingsbeslut för svensk kärnkraft, är nu nödvändig, säger Stefan Löfven.” (Bakom Nätverket för framtidens energi står förutom IF Metall också de fackliga organisationerna Pappers, SEKO och Elektrikerförbundet. Från arbetsgivarsidan deltar Jernkontoret, SveMin (gruvindustrin), Plast- och kemiföretagen och Teknikföretagen. (http://www.ifmetall.se/ifmetall/home/content.nsf/aget?openagent&key=natverk_bildat_for_framtidens_energi).

Bättre med nya reaktorer i ryska Kaliningrad än i Sverige?

Svensk energidebatt är mycket nationellt orienterad, trots att det numera sker elhandel och elinvesteringar över gränserna. Frågan som tränger sig på är sålunda: Är det bättre med kärnkraftsproduktion i grannländerna runt Östersjön för export till Sverige, eller att vi producerar den för svensk försörjning efterfrågade elen i Sverige?

Notera att i dessa dagar gjuter man betongen i ryska Kaliningrad för byggandet av en ny reaktor. Enligt min mening hade det varit bättre för Sverige om den reaktorn hade byggts här i landet. För trots Ringhalsproblemen är jag övertygad om att säkerhetskultur, starka (omutbara) myndigheter, och regler är bättre här än i Ryssland.

Det som nu byggs i Kaliningrad visar mer allmänt lönsamhetskonsekvensen av den ekonomiska tillväxten i Baltikum och Polen i form av efterfrågan på el, bortfallet av tysk kärnkraft, och en senfärdig och oklar ersättning av gamla svenska reaktorer med nya. Det ökar både lönsamhet och efterfrågan på el i Östersjöområdet. Den leder till ny kärnkraftsutbyggnad i Ryssland, Polen och Litauen. Bättre då, av flera skäl, med placering av nya reaktorer här i landet. (se http://www.world-nuclear-news.org/NN_Imminent_construction_of_Baltic_nuclear_power_plant_0802121.html).