Sverige hör hemma i Europas bankunion!

(Artikel publicerad i Expressen den 18 oktober 2012)

De senaste årens europeiska skuldkris har på ett brutalt sätt avslöjat de svåra konsekvenserna av länder och banker i obalans. Europa behöver tillsammans gå vidare och bygga upp gemensamma system för banksektorn.

Större bankers verksamhet begränsas numera sällan till ett enda land - Sveriges fyra storbanker är alla internationellt verksamma. En enskild stat kan inte längre på ett effektivt sätt övervaka gränsöverskridande bankers verksamhet.

Finansiella marknader är därmed intimt sammankopplade. Om en bank hamnar i problem har det effekter även för andra länder. Finansiell oro och förluster ger ringar på vattnet i en sammanlänkad finansmarknad, men också tilliten till motparter i andra banker kan skadas. Lån och åtaganden fungerar inte utan förtroende för motpartens förmåga att kunna fullfölja ingångna avtal.

Regler och efterlevnad skiljer sig i dag för mycket åt mellan länder och tillsynen av banker faller i dag lätt mellan två, eller flera, stolar.

Därför är det viktigt och välkommet att EU-kommissionen har lagt fram ett förslag till europeisk banktillsyn. Enligt förslaget ska ett gemensamt regelverk tas fram och Europeiska Centralbanken, ECB, får i uppdrag att se till att det efterlevs. Vi menar dock - till skillnad mot Kommissionen - att ECB bör fokusera på de 60-100 systemviktiga bankerna i EU. ECB:s uppgift blir bland annat att utfärda och dra tillbaka tillstånd att driva banker och andra kreditinstitut, att se till att de följer kapitaltäckningskrav och att övervaka deras risktagande.

En genomtänkt och väl fungerande europeisk banktillsyn är ett starkt svenskt egenintresse. För att vi ska kunna tillvarata detta egenintresse bör vi vara med. EU-kommissionens förslag gäller i första hand euroländerna, men även icke-euroländer inbjuds att delta.

För Folkpartiet är det naturligt att Sverige bör sträva efter att delta fullt ut.

Detta förutsätter ett i praktiken lik­värdigt inflytande för Sverige och andra icke-euroländer i den del av ECB som ska ha ansvar för frågor om banktillsyn, liksom att det finns möjlighet för enskilda länder - om de så önskar - att hålla högre kapitaltäckningskrav. Med de viktiga erfarenheter Sverige har från nittiotalskrisen bör vi kunna bidra med viktiga erfarenheter i förhandlingarna.

EU-kommissionen har även presenterat en "färdriktning" mot "europeisk bankunion", där insättargarantier och ett europeiskt regelverk för avveckling och rekonstruktion av banker är viktiga komponenter.

Det finns en logik i att söka europeiska lösningar även på dessa frågor, inte minst mot bakgrund av att en del banker helt enkelt kan vara för stora för att garanteras av enskilda länder.

En bankunion får dock inte innebära villkorslösa svenska borgensåtaganden för andra länder. Folkpartiet säger också nej till en europeisk skatt på finansiella transaktioner. En fullfjädrad bankunion bör ses som ett institutionellt samarbete för att bygga robusta system i Europa - och indirekt som förtroendeskapande för euroländerna i den akuta krisen.

Det kommer att finnas skäl att återkomma till alla dessa frågor. Vi ser dock med stor oro på den förstärkta utvecklingen mot ett Europa i flera hastigheter där Sverige står utanför.

Sverige ska - enligt vår mening - delta konstruktivt, engagerat och utnyttja vår samlade kompetens i de just påbörjade förhandlingarna. EU-kommissionens förslag kommer säkert att förändras under förhandlingarnas gång, och där ska Sverige vara med och påverka.

Folkpartiets mål är att utformningen ska bli så bra att riksdagen kan ge sitt stöd till svenskt deltagande. Vi ska göra detta för vår egen skull men också - som del av svenskt ansvarstagande för Europa - för att påverka till vårt gemensamma bästa.

JAN BJÖRKLUND, partiledare för Folkpartiet och utbildningsminister.

BIRGITTA OHLSSON, FP, är Europaminister.

CARL B HAMILTON, Folkpartiets ekonomisk-politiska talesperson.