”Inga jobb om ens några” var Tommy Waidelichs (S) bedömning i budgetdebatten den 20/9 av momssänkningens i restaurang och cateringbranschen inverkan på jobben. Har han rätt?
Till att börja med: Sänkt restaurangmoms leder inte nödvändigtvis till att priserna sänks, men det leder ändå till fler jobb än eljest. Det är viktigt att notera eftersom målet för momssänkningen inte är priserna utan jobben.
Avgörande för anställningsbeslut i restaurang- och cateringbranschen – precis som i alla företag – är om företagets lönsamhet ökar. Lönsamheten ökar genom sänkt moms och därmed ökar företagarens möjlighet att anställa fler. Fler potentiella jobb alltså, även i de fall priserna inte sänks. I en lågkonjunktur – som vi nu går in i – kommer det dock till del att bli fråga om att rädda existerande jobb, snarare än expandera. Den här konjunktureffekten, med en kombination av nya och räddade jobb, gör det förvisso svårare att mäta jobbeffekten av momssänkningen, som ska inkludera både räddade och nya jobb.
Lägg märke till att om företagaren inte själv skulle anställa fler på grund av momssänkningen kommer hon/han sannolikt ändå inte lägga den ökade vinsten på kistbotten utan kommer sannolikt att spendera vinstökningen på ökad efterfrågan från andra företag, vare sig de nu tillverkar livsmedel, inredningar, eller något liknande. Fler jobb alltså även i företag som levererar till restauranger och catering. Så de som ska undersöka den jobbskapande effekten av momssänkningen ska spana inte bara i denna bransch.
Det är bara i det extrema fall att momssänkningen sparas till hundra procent av alla företag och alla hushåll som momssänkningen inte skulle ha någon jobbskapande effekt.
Men om hela momssänkningen spiller över i höjda löner för de anställda? Jo, då blir det inga fler anställda i den egna firman, men de anställdas ökade efterfrågan på varor och tjänster medför ökad efterfrågan på anställda i andra delar av ekonomin, dvs fler jobb.
Man ska – dessutom – vara medveten om att pris- och jobbeffekten kommer att variera mellan olika orter beroende på den lokala konkurrensen. Med en intensiv och effektiv lokal konkurrens följer fler sänkta priser och fler jobb i just restaurang och cateringbranschen. På orter med sämre konkurrens – små orter? – kan den expansiva effekten väntas i större utsträckning ligga hos företag utanför restaurang- och cateringbranschen.
Dessa observationer kommer i tillägg till det extra värdet av att öka antalet anställda som är unga. Det arbetar ofta i restaurang- och cateringbranschen, och får sitt första jobb där.
Den här branschen karaktäriseras dessutom av mycket svartjobb. Sänkt moms bör medföra att en ökad andel av de anställda och företagen betalar skatt, och dessutom mer i skatt. Därmed skulle nettokostnaden minska för staten av den sänka momsen; en del av momssänkningen tas tillbaka i form av mer vitt restaurang- och cateringarbete.
Ja – Waidelich har fel. Det blir fler jobb, och fler än några.
torsdag 22 september 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Förlåt men det här har inget med ditt inlägg att göra.
Jag undrar bara om DU, till skillnad från vanligt folk, vet vad den bakomliggande orsaken till den stora folkomflyttningen från arabstater och från Afrika till Europa. Varför? Varför sker detta över de egna folkens huvuden? Många huvudstäder har ju nu rena getton? Muhammed är det vanligaste namnet för nyfödda, m.m. Varför? Var det oljan? Eller för låga födelsetal? Och VARFÖR var det så viktigt för folkpartiet att Luciabeslutet revs upp?
halitiooMen varför lägga pengarna på en tärande verksamhet?
Bättre att använda dem på närande diton, som kanske t o m skapar ökad export!
Skicka en kommentar