Läget på arbetsmarknaden

Under senare tid har det pågått ett lågintensivt statistikkrig om läget på arbetsmarknaden.
 

Denna text är ett försök att undvika det överförenklade och istället presentera läget på arbetsmarknaden med hjälp av de statistiska serier som finns i SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU), och som idag släpptes för februari 2012.

 

Den visar att avmattningen på arbetsmarknaden fortsätter, men att det fortfarande inte är någon tydlig nedgång. (Om inget annat anges avses åldersgruppen 15-74 år.)

 

Den svagt neråtgående trenden i antalet sysselsatta har fortsatt i februari.

På månadsbasis har trenden i antalet sysselsatta nu varit neråtgående i fyra månader i rad. Förändringarna är dock relativt små och det är därmed inte något stort fall i sysselsättningen som skett. Nedgången har i huvudsak skett bland männen, medan antalet sysselsatta kvinnor nu har planat ut efter att ha ökat stadigt under en längre tid.

 

Antalet sysselsatta har ökat med 185 000 personer sedan september 2006, men andelen sysselsatta i befolkningen har minskat på grund av demografiska förändringar.

Andelen sysselsatta har sjunkit från 66,1 procent i september 2006 till 65,4 procent i februari 2012 (säsongsrensade värden). Minskningen beror framför allt på tre faktorer. Befolkningens storlek har växt, vilket till stor del beror på invandring. Dessa nyanlända personer har naturligen en lägre sysselsättningsgrad än övriga befolkningen, eftersom det tar tid att etablera sig på arbetsmarknaden. Dessutom har antalet personer i gruppen 65 till 74 år ökat, och här är sysselsättningen också lägre än för befolkningen i övrigt. Eftersom sysselsättningen mäts i åldersgruppen 15-74 år påverkar det sysselsättningsgraden negativt.

 

Överkurs: Betraktar man förändringen i sysselsättningsgrad mellan 2006 och 2011 kan man sålunda se att den i samtliga åldersgrupper - unga, medelålders och äldre – har ökat. Ökningen i sysselsättningsgrad i samtliga grupper är dock inte tillräcklig för att kompensera för att grupperna "äldre" och "unga" ökat som andel i förhållande till "medelålders". Dessa två grupper - äldre och unga - har nämligen överlag lägre total sysselsättningsgrad och detta inverkar på den samlade förändringen. Det gör, trots sammantagen ökad sysselsättningsgrad i samtliga grupper, att ändå den totala sysselsättningsgraden minskar med 0,2 procentenheter.

 

Därutöver kommer de negativa effekterna på arbetsmarknaden av den ekonomiska krisen. Med tanke på dessa tre faktorer är minskningen i sysselsättningsgraden sedan 2006 förvånansvärt liten.

 

Arbetslösheten ligger i princip stilla.

Arbetslösheten (antalet arbetslösa som andel av arbetskraften) uppgick i februari till 7,5 procent med säsongsrensade värden och till 7,8 procent med orginalvärden. Det innebar att arbetslösheten i februari låg i praktiken stilla både jämfört med månaden innan och jämfört med för ett år sedan. Arbetslösheten fortsätter att vara lägre för kvinnor än för män. Med säsongsrensade värden låg arbetslösheten i februari på 7,8 procent för männen och 7,2 procent för kvinnorna.

 

För unga (15-24 år) har sysselsättningen börjat minska och arbetslösheten öka något på månadsbasis.

Ungdomsarbetslösheten var i februari 23,5 procent med säsongsrensade siffror. Ca 40 procent av de unga arbetslösa hade dock endast varit arbetslösa i max fyra veckor och 52 procent av de unga som räknades som arbetslösa var samtidigt heltidsstudenter. Endast 16 procent av de unga arbetslösa hade varit arbetslösa i mer än ett halvår.