Gasledningen under Östersjön:

Växande skepsis mot rysk-tyska gasledningen också i Europaparlamentet.



Ett ännu ej offentliggjort dokument från Europaparlamentet visar att stämningen bland ledamöterna blir allt kyligare vad gäller den planerade rysk-tyska gasledningen i Östersjön. Ett förslag till rapport i petitionsutskottet, författat av den brittiske europaparlamentarikern Christopher Beazley, ställer ett antal nya krav för att ge grönt ljus åt projektet, skriver folkpartisterna Olle Schmidt, europaparlamentariker och Carl B Hamiton, riksdagsman, i ett pressmeddelande.


Beazley vill bland annat se att en "sant oberoende" miljökonsekvensutredning genomförs och godkänns av samtliga berörda strandstater, att en grundlig utvärdering först ska ske av de landbaserade alternativen genom bl a Polen (Yamal och Amber sträckningarna), och att Ryssland som villkor för ledningen först ska uppfylla EU:s Energi Charter, som bl a skulle innebära att Gazproms dominans och monopol ersätts av friare konkurrens. Han anser också att beslutet om gasledningens eventuella tillkomst och underhåll ska godkännas av en verkställande styrelse där såväl kommissionen som nominerade från medlemsstaterna ingår. (Beazleys rapport bifogas: http://www.europarl.europa.eu/meetdocs/2004_2009/documents/pa/709/709222/709222en.pdf)


- Europaparlamentet skärper kraven och hävdar det europeiska perspektivet, och det på goda grunder. Det blir allt mer uppenbart att gasledningen är en gemenskapsfråga som rör den stora frågan om EU:s energiberoende av omvärlden som måste hanteras på EU-nivå. Nord Streams projekt är ett test på unionens förmåga att hålla ihop och uppfylla sina egna miljö- och gemenskapsmål, eftersom vissa länder, inte minst Tyskland i det här fallet, prioriterat Ryssland och andra allierade än de medlemsländer som gränsar till Ryssland.


- Europaparlamentet har kanske också en fördel framför enskilda regeringar när en gemensam linje ska hävdas, vi ses oftare och har ett naturligt meningsutbyte (Olle Schmidt).


- Sverige har två nackdelar med gasledningen, dels att Östersjöns miljö hotas, dels säkerhetspolitiken. Sverige har ingen fördel av gasledningen. Att Polen och Tyskland inte kan komma överens så att gasledningen istället dras närmsta vägen ska inte Sverige behöva plikta för, inte heller att Tyskland valt att lägga ned sin kärnkraft och ersätta den bl a med import av mera rysk gas (Carl B Hamilton).