Kronans kräftgång.

Idag har Cecilia Hermansson vid Swedbank föreslagit en ny EMU-utredning. Det är ett bra förslag. Den bör kunna göras av Ekonomiska rådet i vilket prof. Lars Calmfors är ordförande.

Det finns flera skäl till en snabb övergång till euron.

Euromedlemskap är bättre än offentligfinansierat stöd till turism i Sverige.
Svängningarna i kronkursen har visat sig kunna bli väldigt stora. Den ökade osäkerheten straffar all utrikeshandel - inklusive tjänster som turism i Sverige - eftersom exportörer, importörer, kunder och turister av alla slag får svårare att beräkna lönsamheten i sina affärer med omvärlden, och vad turism i andra länder i slutändan kostar. S.k. terminssäkring a valutakursen är en dyr och för företag relativt kortsiktig lösning. Den hjälper inte mot den ökade osäkerheten vid långsiktiga investeringar för t ex export och turism (hotell, skidliftar, stugbyar, osv.)

Det ställs regelmässigt krav från olika håll om ökat offentligt finansierat stöd till turism och besöksnäring. Det rör sig oftast om små- och medelstora företag. Säkerligen vore eurointräde en betydligt effektivare åtgärd än olika offentligfinansierade stöd - bidrag och skatterabatter - till turism- och besöksnäringen. Att införa euron skulle säkert innebära miljontals kronor i ökad turism och till lägre kostnader för samhällsekonomin.

De negativa handelseffekterna av att stå utanför en valutaunion har visat sig vara betydligt större än man tidigare trott, särskilt för små och medelstora företag. Det rör sig för Sverige och eurons del om ett bortfall om ca 100 miljarder. kr både i export och import. Sverige hade som medlem i euroområdet handlat betydligt mer intensivt med euroländerna och hade utnyttjat utrikeshandelns fördelar bättre i form av bättre möjlighet till stordriftsfördelar, större mångfald på "menyn" av insatsvaror och slutprodukter för konsumenter och företagare att välja, ökad förutsägbarhet och lönsamhet, mm
(http://www.kommers.se/templates/News____2849.aspx )

Erfarenheten från Finland är att det sedan införandet av euron där skett en radikal acceptansökning av euron. Bland finska företagare år 2001 trodde bara 5 procent att euron skulle vara bra för konkurrenskraften. Idag är det talet 64 procent, dvs. en 12-faldig ökning av andelen. År 2001 var 90 procent antingen tveksamma eller ansåg att euron inte skulle göra någon skillnad. Idag är detta tal nere i 28 procent.