Stasiarkivet: ett namn, en nyhet, en reflexion.

Kjell Albin Abrahamsson (KAA), Sveriges Radios förre korrespondent i öst, berättade i P1-morgon idag om att han uppges ha varit en informatör i det svenska Stasiarkivet (han berättade det för mig förra året).

KAA argumenterar emot ett fritt offentliggörande av namnen på svenskarna i arkivet. För att bedöma informationen krävs större kunskap och bättre omdöme i media än som finns i dagens Sverige, är KAAs skäl. (Jag ska själv vara med i radio i frågan i eftermiddag kl 15-16, då KAA har ett soft nyhetsprogram.)


Jag har en nyhet i sammanhanget: Enligt vanligtvis välunderrättad källa i regeringskansliet har alla de svenskar som finns i det svenska s.k. Stasiarkivet underrättats om detta, precis som KAA blivit.

Det man kan säga emot KAA tes om icke-offentlighet för arkivnamnen är att Stasiuppgifterna kommer ut förr eller senare, och då är det bättre att riva av plåstret raskt och direkt, om man nu kan säga så om något som hände före 1989. Vi i Sverige har redan dröjt i 21 år - dvs. en hel myndighetsålder på den gamla tiden.


Argumenten från den DN-debattartikel om Stasisvenskarna den 2/3 2010 som några av oss skrev håller (länk: http://www.dn.se/debatt/sapo-maste-oppna-arkiven-1.1054267), men bör kompletteras med större ödmjukhet för bedömningens höga krav på kunskap om villkoren för människorna i de tidigare diktaturerna i öst.


I grunden gäller dock att Sverige må ha de bästa avsikter av alla länder i Europa, men vårt land är alltjämt sämst i Europa på göra upp med kommunismen, och vi är också sämst på öppenhet när det gäller finansieringen av politiska partier - en klassisk grogrund för korruption.


Legitimeras vårt överseende med dessa mörka inslag i vår politiska kultur, dvs. acceptans för av detta hemlighetsmakeri, av okunnighet om andra länders uppgörelser med det förflutna och deras strikta lagstiftning mot partikorruption? Därför kan vi aningslöst leva med självbilden som moraliskt mer högtstående, vilket samtidigt gör det möjligt för oss att beskäftigt argumentera för andra länders öppenhet och införande av offentlighetsprincip?

Riv bort hyckleriet om vår egen förträfflighet! Nu.