måndag 2 augusti 2010

Vattenfall, elpriser, ägarbreddning och Norrland.

Centerledaren Maud Olofsson publicerade den 1 augusti en DN-artikel om centerns syn på ägandet av Vattenfall och energisatsningar .


Folkpartiet välkomnar en breddning av ägandet av Vattenfall. Vårt syfte med ägarbreddning är att säkra ett mindre politiskt styrt ägande i Vattenfall, och starkt fokus på långsiktighet och effektivitet i företaget. Det gynnar både skattebetalarna och företagets skötsel. Om koncernen skulle bli en lekplats för politiska passioner förlorar det snabbt i värde. En stor koncern som Vattenfall måste vara styrbar. Den viktiga egenskapen uppnår man genom att ha en klar inriktning på långsiktig lönsamhet. Kostnadsjakt och krav på effektivitet ska genomsyra företaget på alla nivåer. Alternativet blir ineffektivitet (dvs slöseri med skattemedel), och företagsekonomiskt sönderfall.

Företaget lider nu av vara i den politiska hetluften och att vara föremål för olika förslag om uttaxering av extra vinst för visst politiska ändamål - som oppositionen planerar för - eller - som Centern vill - försäljning av en minoritetspost, också för ett politiskt ändamål.

Oppositionen slirar på formuleringarna och förefaller insinuera att Olofsson vill sälja hela Vattenfall. Så är det inte. Som jag uppfattat förslaget vill Centern sälja aktier i Vattenfall för 10 mdr kr. Det kan jämföras med nettoresultatet för Vattenfall år 2009 som var drygt 13 mdr kr, och utdelningen till staten som var 5,2 mdr kr. "Totala tillgångarna" i företaget var ca 600 mdr kr (2009).

Thomas Östros (S) gjorde den vårdslösa kommentaren till Olofssons förslag om ägarbreddning att det skulle höja elpriserna. Varifrån har Östros fått tron att det är ägaren som sätter priset? Hans ekonomiska utbildning framstår som alltmer bortglömd: På ingen marknad, utom monopol, sätter ägaren/företaget själv priset. Östros har inte koll på att elmarknaden i Norden är en marknad där producenters utbud möter konsumenters efterfrågan och resultatet blir ett marknadsbestämt elpris.

Östros är kommentar är misslyckad även på ett annat sätt eftersom det verkliga hotet om höjda elpriser dels kommer från oppositionens löfte att avveckla närmare hälften av landets elproduktion, dvs. kärnkraften, dels oppositionens löften om ännu mer stöd (subvention) genom högre elpriser till producenter av förnybar energi. Oppositionens planer på tuffare tvång inom det s.k. certifikatsystemet för förnybar energi innebär nämligen en klockren utfästelse om högre elpriser.

***

Ett återkommande tema i näringslivs- och energidebatten är frågan om riskvilligt kapital och lån till riskfyllda investeringar.

Oberoende av ränteläge förs alltid fram krav på billigare lån. Om en ansökan om lån inte kan klara ett projekt till dagens låga räntor kan det kanske bero på annat än njugghet hos långivarna, eller hur?

Mera knepig är frågan om tillgång på ägar-/riskkapital. Både Olofsson och Östros menar att det saknas riskvilligt kapital. Det faktum att påtryckningsgrupper och akademier hävdar detta räcker dock inte som bevis. Självklart vill de och deras uppdragsgivare, banker, m fl att staten - dvs skattebetalarna - skall ta risker som de själva inte vill eller kan ta.

Utgångspunkten bör istället vara att goda och lönsamma projekt i allmänhet finner riskkapital eftersom riskkapitalister och motsvarande placerare har ett behov av att hitta goda placeringar för det kapital de är satta att förvalta.

Vill man förbättra riskkapitalförsörjningen och skapa en bättre mylla för entreprenörer, uppfinnare, nyföretagande, osv. bör man inte återinföra förmögenhetsskatt, som oppositionens planerar. Man kan sänka skatten på kapital, eller införa riskkapitalavdrag, eller gynna överbryggning mellan forskning vid universiteten och näringsliv. Alltså: generella åtgärder.

Ytterligare subventioner och andra bidrag till olika slags förnybar energi utöver de som redan finns vill folkpartiet inte stödja.Vi har i Sverige redan ceritifikatsystemet för förnybar energi och en del andra former av stöd. Det räcker mer än väl. Folkpartiet vill inte ha skärpning av certifikatsystemet som skulle ytterligare höja elpriserna.

Det stora och överhängande hotet om ökade utsläpp av klimatgaser kommer från oppositionens hot om nedlagd kärnkraft som man inför hotet om nedlagd produktion och avskedanden, och pressande elprishöjningar tvingas ersätta med import av fossilbaserade bränslen. Hotet kommer inte från någon brist på subventioner till förnybar el.

El är bra, och vi ska använda mer koldioxidfri el, till bl. a elbilar.

***

Olofsson vill ta av intäkterna hos Vattenfall till Norrlands inland. Frågan är inte alls ny och generationer av socialdemokratiska och borgerliga regeringar har motsatt sig förslag om öronmärkning av intäkter från Vattenfall för Norrland.

Man bör tänka på den politiska konsekvensen och logiken: Det vore framför allt Norrland som skulle förlora på att man i svensk inrikespolitik ställer Norrland mot övriga Sverige. Den uppenbara risken för Norrland är att om Norrland ska ha företräde till vissa intäkter från naturtillgångar i Norrland, så kommer kraven som brev på posten att Norrland också ska ha ta större ansvar för utgifter specifika för Norrland - som regionalpolitik, infrastruktur, etc. Att introducera en ny inriktning i svensk politik på regional kostnads/intäktsanalys vore olycklig och mycket riskfyllt för Norrland.

P.S.
Igår publicerades inte bara Maud Olofssons artikel om Vattenfall. Då upphörde även avvecklingslagen att gälla, dvs. den lag som föreskrev att kärnkraften i Sverige skulle avvecklas. Det var ett av de kloka energipolitiska beslut som riksdagen tog den 17 juni 2010.

2 kommentarer:

Knapsu sa...

"en lekplats för politiska passioner"

Du tänker på Maud Olofsson va?

I övrigt så undrar man ju vad för ekonomisk bildning du har som förespråkar att sälja mjölkon för att dra in snabba cash?

Nej just ja. Detta handlar ju bara om ideologisk fundamentalism, inte om ekonomi.

Martin sa...

Du kan inte ha mer fel angående norrland. Det kan ju inte vara tänkt så att bara storstäderna ska växa? Om vi i norrland skulle få behålla en del av intäkterna som genereras här så skulle det innebära en betydligt starkare tillväxt även här. Men det verkar som om samtliga politiska partier endast vill se en tillväxt i Stockholm. Alla vill inte bo i Stockholm men när det endast sattsas i Stockholm så genereras fler jobb där och så måste folk flytta dit. Vi i norrland är väldigt trött på att kallas för bidragstagare då det i själva verket är vi som betalar till Stockholm!
Samt att sälja ut allt och hoppas på att det ska bli bättre visar ju sig gång på gång att det är helt felaktigt. Kommer inte rösta på er något mer så länge ni har denna förkärlek till att sälja ut allt som fungerar bra.