Risken för "valfrossa" talar starkt emot att överskottsmålet överges
eller omprövas 15 månader före ett val. Tvångströjan behövs, inte minst i
valtider.
Däremot bör både överskottsmålet och ett skuldmål förutsättningslöst prövas
under nästa mandatperiod.
En ekonomisk tvångströja på varje
svensk regerings finanspolitik kommer dock att behövas så länge det svenska
valsystemet regelmässigt medför minoritetsregeringar. Ett strikt proportionellt
valsystem kräver en opropotionerligt stark finansmakt för regeringen. Men
tvångströjan behöver sys om.
Budgetregelverket har flera delar. De ursprungliga motiven för just
överskottsmålet var (1) att komma tillbaka till hållbara offentliga finanser,
(2) att ta höjd för konjunktursvängningarna genom en skuldnivå som tillåter
fullt genomslag för Sveriges starka "automatiska stabilisatorer" - som beror på
att vi har en stor offentlig sektor med generösa transfereringssystem - och (3)
att parera den ogynnsamma förändringen i befolkningen med en allt mindre andel
arbetande.
Relevansen idag för dessa tre skäl bör skärskådas i en lugnare politisk miljö
efter valet. De offentliga finanserna är idag stabila, och skulden är idag
tillräcklig låg för att de automatiska stabilisatorerna ska kunna slå igenom
fullt ut. Befolkningsargumentet bör analyseras tillsammans med utredningarna om
de framtida pensionerna, incitamenten för ett förlängt arbetsliv, konflikten
mellan generationer om vem som ska spara åt vem, och inte minst om sparandet ska
ske i privat eller offentlig (obligatorisk statlig) regi.
En hel del vatten har flutit under broarna sen överskottsmålet
formulerades och det är sannolikt att det bör omformuleras.
Finanspolitiska rådet har idag kommit med sin årliga rapport som utvärderar
regeringens finanspolitik. Den övergripande slutsatsen är att finanspolitiken
har varit framgångsrik, välavvägd och att de offentliga finanserna är
långsiktigt hållbara.
Samtidigt lyfter Rådet fram att överskottsmålet inte nås över
prognosperioden i höstbudgeten, och att regeringen därför bör presentera en plan
för hur målet ska kunna nås på sikt. Det kan ske efter valet i den ovan
beskrivna prövningen. Rådet självt duckar frågan om överskottsmålet bör ändras,
men betonar att sådana ändringar i det finanspolitiska ramverket behöver föregås
av noggrann analys.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar