torsdag 21 november 2013

Konflikten om budgetreglerna: Ett farligt prejudikat. Lärdomarna från 1990-talskrisen glöms bort.

Ingress: Idag sammanträdde riksdagens finansutskott och oppositionen lade fram ett förslag att inte höja skiktgränsen i inkomstskatten, dvs. att riva upp gårdagens budgetbeslut i riksdagen. En beredningsprocess startar. Den kommer att gå i mål någon gång de två första veckorna i december. Närmast ordnas nu snabbt en offentlig utfrågning (hearing) i finansutskottets regi med experter på frågan. Den går dessutom för yttrande till skatteutskottet och Skatteverket.

Kommentar:
Det långsiktigt allvarliga med oppositionens krav att bryta eller radikalt omtolka riksdagsordningen (RO 5:12) och tillåta flera beslut om budgeten - som att backa gårdagens budgetbeslut - är att alla framtida minoritetsregeringar - som är det normala i Sverige - kan få det betydligt svårare att styra Sveriges ekonomi.

Skulle en omtolkning av riksdagsordningen göras, ska den under alla förhållanden ske i samförstånd över blockgränsen, enligt svensk konsensuspraxis i författningsfrågor. Det förslag till beslut som oppositionen nu lagt bryter mot denna hundraåriga praxis.

Oppositionens argument att regeringen ska säkra majoritet innan man lägger förslag innebär en glidning tillbaka till den ordning som Sverige hade under 70- och 80-talen, och som man i efterbörden av 90-talskrisen inte ville ha kvar. Nu vill oppositionen uppenbarligen vrida klockan tillbaka till den tiden mycket problematiska ordning.

Möjligheten att stycka upp budgeten i sina beståndsdelar ökar, och det blir svårare för framtida regeringar att hålla ett helhetsgrepp över intäkter och utgifter. Sverige blir därmed ett ekonomiskt mer instabilt land. Sannolikheten ökar för alltför stora budgetunderskott i skarpa krislägen, som ju kommer att inträffa då och då.

Nuvarande strikta budgetbestämmelser är den fattiges och arbetslöses bästa vän, eftersom de skyddar mot stigande räntor i skarpa krislägen och förbättrar ekonomins stabilitet. Redan är 90-talskrisen glömd och deras främsta offer: de som blev arbetslösa, de som fick kraftigt höjda räntor och skulder, de som fick sämre ersättningar och pensioner än de annars skulle fått.

Ingen ska inbilla mig att det är omsorg om två tusendelar av skatteintäkterna som driver S, SD, MP och V att riva upp 1990-talets samförstånd om strikta budgetregler i riksdagsordningen. Icke desto mindre bli ca en miljon i medelklassen snuvade på en skattesänkning. Tidigare lovade Socialdemokraterna att ingen med inkomster under 60 000 kr/mån behövde frukta inkomstskatteändringar från S. Den gränsen är nu sänkt till 36 000 kr/mån. Var sätts gränsen nästa gång, efter en eventuell valseger, och under intryck av samarbete med V och MP?

Här bifogas en artikel om frågan som jag publicerat i DN den 15/10 2013: http://www.dn.se/debatt/s-braket-om-budgetregler-kan-bli-konstitutionell-kris/

Inga kommentarer: