Orättvisa, dyra och jobbnegativa förslag från S forskningskommission.

På DN-debatt (5/3) presenteras förslag från Socialdemokraternas "forskningskommission" under ledning av professor Mårten Palme.

 

En uppenbar brist med forskningskommissionens förslag är att det är svårt att se hur de ska kunna ge lägre arbetslöshet jämfört med idag. En annan brist är att kommissionen inte verkar ha tittat närmare på de länder som har lägre arbetslöshet än Sverige. En slutsats hade då framkommit, nämligen att utbyggda lärlingsutbildningar spelar en viktig roll för att slussa in unga i arbetslivet och för dessa länders lägre arbetslöshet. Men forskningskommissionen nämner över huvud taget inte lärlingsutbildningar och betonar inte heller värdet av mer yrkesinriktad gymnasieutbildning. Den förefaller istället fast i ett förordande av akademidestinerade gymnasiestudier. Erfarenheten av denna inriktning är dock dyster, med stora avhopp och i slutändan många elever med låg kunskap som går ut i arbetslöshet.

 

Forskningskommissionen vill att fler läser in gymnasiekompetens, vilket är vällovligt. Men metoden för att nå dit är tveksam. Man ska kunna läsa in en gymnasieutbildning med bibehållen a-kassa som försörjning. Ett sådant system skapar ett för praktiker välbekant incitamentsproblem. Den som hoppar av gymnasiet kan efter en (kort?) tid komma tillbaka och belönas med a-kassa för sina studier, medan de som strävat på utan att hoppa av får ta lån i stället. Det upplevs som djupt orättvist av de studerande - som kan sitta i samma skolsal på Komvux! - att några kan tvingas låna till sina studier, medan andra får betalt för läsa. 

 

Ett kontraproduktivt förslag är införande av straffbeskattning av tillfälliga anställningar, punkt 7. Forskningskommissionen vill att arbetsgivaravgiften ska differentieras mellan fasta och tillfälliga anställningar, med målet att göra det relativt sett dyrare att ha tillfälligt anställd personal. Motivet sägs vara att vi har alltför många personer med tillfälliga anställningar. Istället för att ta bort eller förändra regler som t.ex. LAS - vilket bl a FP förordar och som skulle lösa grundproblemet med LAS - föreslår kommissionen precis motsatsen, nämligen att gynna "insiders" ställning på arbetsmarknaden ytterligare. Förslaget låter onekligen som en beställning från LO.

 

Tillfälliga anställningar är idag ofta en viktig väg in för dem med svag förankring på arbetsmarknaden, som unga och invandrare. Forskningskommissionen föreslår alltså att det ska bli dyrare att anställa just dem som har svårast att få jobb. Det kommer inte att ge lägre arbetslöshet, utan tvärtom göra det ännu svårare för dessa grupper att få in en fot på arbetsmarknaden.

 

År 2013 var 74 procent av alla sysselsatta fast anställda, eller ca 3,5 miljoner personer (och andelen med fasta jobb är för övrigt idag densamma som när regeringen tillträdde år 2006). Denna majoritet på arbetsmarknaden skall alltså få lägre arbetsgivaravgift, alternativt så ska resten få högre. Om arbetsgivaravgiften ska sänkas för alla 3,7 miljoner anställda med fasta anställningar kommer det kosta synnerligen många miljarder kronor för statskassan.

 

Även förslaget om höjd och indexerad a-kassa är svårt att se hur det ska ge lägre arbetslöshet. Högre a-kassa under lång tid leder till mindre sökaktivitet från arbetslösas sida. Kommissionen vill också att även de som inte jobbat i någon större grad ska få a-kassa, alltså ett system som påminner om medborgarlön. Både indexering och de facto medborgarlön måste dock avvisas av varje finansminister som oansvarig budgetpolitik. Det är varken realistiska eller jobbskapande förslag.  

 

Det finns en också tydlig tvetydighet vad gäller forskningskommissionens inställning till lönesubventioner: Å ena sidan avvisar de generella nedsättningar av kostnaderna för att anställa (punkt 4), men å andra sidan vill kommissionen differentiera arbetsgivaravgifterna mellan dem med fasta och tillfälliga jobb. Vissa differentieringar är tydligen okej, för alla dem med fast jobb, men inte andra.

 

En del av innehållet slår in öppna dörrar. Regeringen gör redan stora satsningar på t.ex. högre utbildning och yrkesutbildningar, och det finns redan idag subventionerade anställningar som underlättar övergången från arbetslöshet till arbete, som de s.k. instegs- och nystartsjobben. 


Länk:
http://www.dn.se/debatt/gor-det-billigare-for-foretag-att-anstalla-fast-personal/