Hur ska Socialdemokraterna leva upp till sin egen politik?

(Artikel publicerad i Dagens Industri 2014-03-01; korrigerad version 2014-03-04)

Socialdemokraterna fokuserar starkt på överskottsmålet i sin kritik av alliansregeringen. Men om S vill nå balans i budgeten 2014 kan det år 2015 kosta mellan 24000 och 54 000 jobb, och  år 2016 mellan 16 000 och 44 000 jobb, konstaterar Carl B Hamilton (FP).

Det är en korrekt politisk åtgärd för en stat att låna i dåliga tider för att hålla uppe den inhemska efterfrågan och nere arbetslösheten. Det vet bland annat hundratusentals studenter i nationalekonomi sedan 60–70 år tillbaka.

Men den tidigare doktoranden i nationalekonomi, Magdalena Andersson (S), har efter sin transformation till ekonomisk-politisk talesperson för Socialdemokraterna överraskat med ett fadermord inte bara på JM Keynes utan även på S-föregångare som Gunnar Myrdal, Ernst Wigforss och Gunnar Sträng. Andersson varnar för att Sverige har ”slarvat” och nu håller på att hamna ”i sällskap med länder som Grekland, Spanien och Italien” när det gäller budgetunderskott.

Eftersom partiledaren Stefan Löfven (S) hävdar att frågan om jobben är ”kärnan” i den socialdemokratiska politiken inställer sig frågan varför hans parti nu fokuserar på en helt annan fråga – budgetunderskottet – i sin kritik av regeringens ekonomiska politik?

Kritiken är desto mera svårbegriplig som Sverige har den lägsta statsskulden i förhållande till BNP av alla ”gamla” EU-länder näst efter Luxemburg, och har bara hälften så stor skuld som Tyskland. Magdalena Andersson trycker mycket på att det skulle finnas risk för att Sverige bryter mot det Maastrichtkriterium som stipulerar max 1,5 procent konjunkturjusterat budgetunderskott. Nu visar färska siffror från EU-kommissionen att den inte alls delar hennes bedömning, och beräknar att Sveriges underskott hamnar på 0,6 procent av BNP i år. Kommissionen förutspår därtill att Sverige kommer att ha den högsta ekonomiska tillväxten av alla jämförbara EU-länder (2,5 procent år 2014 och 3,3 procent 2015)! Även arbetslösheten minskar signifikant.

Eftersom Socialdemokraterna anser att budgetunderskottet är ”mycket allvarligt”, inställer sig också frågan vad de själva har för alternativ?

Låt mig ta denna tjur vid hornen och sålunda undersöka vad konsekvensen för jobben skulle bli om Socialdemokraternas mer åtstramande inriktning av finanspolitiken skulle genomföras? Moderna metoder gör att vi inte behöver gissa. Jag har låtit riksdagens utredningstjänst, Rut, tillsammans med Konjunkturinstitutet göra beräkningar med Konjunkturinstitutets så kallade KIMOD-modell av en politikomläggning med den åtstramande inriktning som Socialdemokraterna förespråkar.

Jag tolkar Magdalena Anderssons närmast ultimativa uttalanden som att Socialdemokraterna – om de fick bestämma – inte skulle nöja sig med mindre än balans i budgeten från år 2014.

Om budgetförstärkningen enbart sker genom höjd skatt minskar sysselsättningen med cirka 24.000 personer (2015) och 16 000 (2016). Arbetslösheten blir cirka 0,5 procentenhet högre (2015). Ett annat alternativ är att budgeten i stället förstärks genom enbart minskade utgifter. I detta fall minskar sysselsättningen med knappt 54 000 jobb åren 2015 och 44 000 år 2016. Arbetslösheten blir cirka 1 procentenhet högre bägge åren. (Hela RUT-studien bifogas)

Nu kan Magdalena Andersson hävda att hon inte alls vill ha balans i budgeten redan 2014, utan senare. Men då förlorar onekligen Socialdemokraternas kompromisslösa kritik sin udd. Hon kan också säga att åtstramningen bör läggas ut på något annat sätt än det som jag har gjort, till exempel att mixen av skatter och besparingar skulle göras annorlunda.

Javisst, det står Socialdemokraterna fritt att utforma en annan mix av åtgärder som bättre beskriver deras väg tillbaka till överskott i budgeten. Det viktiga för oss i Sverige är att Socialdemokraterna efter sin hårda kritik av alliansens budgetpolitik faktiskt berättar hur de själva vill minska underskotten i budgeten, och hur snabbt det ska ske.

Magdalena Andersson kan via sitt riksdagskansli göra precis som jag har gjort, nämligen vända sig till Rut och Konjunkturinstitutet och be om hjälp för att arbeta fram ett förslag för hur budgeten ska återgå till överskott om fyra–fem år. Då skulle de svenska väljarna få veta de ungefärliga konsekvenserna för sysselsättning, arbetslöshet och underskott av Socialdemokraternas politik.

Väljarna har inför valet rätt att veta jobbkonsekvenserna av det största partiets politik!

Carl B Hamilton, ekonomisk-politisk talesperson (FP), professor i nationalekonomi.