MP:s skattehöjarbudget grusar hoppet om ekonomisk återhämtning.

MP:s skattehöjarbudget skulle strypa hoppet om snabb ekonomisk återhämtning.

 

Miljöpartiet har idag släppt sin vårbudgetmotion. I huvudsak ligger deras politik från höstmotionen 2013 fast, men med en del justeringar. Här kommer en sammanfattning:

 

Försämrad konkurrenskraft för den svenska industrin
Miljöpartiets kraftiga skattehöjningar på energi och transporter, på sammantaget 19 miljarder kr per år, ligger fast. Där ingår bl.a. höjd bensinskatt, flygskatt och lastbilsskatt samt höjd skatt på el från vattenkraft och kärnkraft.

 

Denna skattechock kommer landa tungt på svenska hushåll och företag via bland annat den svenska industrin, högre transportkostnader och högre priser. Dess konkurrenskraft försämras när företagen inte kan övervältra dessa kostnadsökningar på exportkunderna, blir försäljning och produktion lägre. Det blir färre jobb. Att utsläpp flyttar över gränserna, utan att ge global vinst för klimatet, bryr sig inte MP om.

 

Miljöpartiets politik går på tvärs med Stefan Löfvéns vurmande för industrins villkor. (Socialdemokraternas politik slår desto hårdare mot tjänstesektorn och tillsammans slår de rödgrönas politik mot hela näringslivet.)

 

Infrastruktur
MP föreslår 30 miljarder i ett ”Stadsmiljöprogram” fram till 2025, som ska gå till medfinansiering av kollektivtrafik och cykel. Satsningarna villkoras med att biltrafiken minskar. Det framgår dock inte i vilken utsträckning satsningen finansieras genom slopade vägprojekt. Per Bolund målade vid presentationen upp den lätt bisarra valsituationen mellan cykelleder och motorvägar, som om de vore utbytbara ur transportsynpunkt och ekonomisk kostnad.

 

MP har tidigare gjort tydligt att de säger nej till utbyggnaden av E20 och till förbifart Stockholm. Att sätta stopp för dessa projekt skulle missgynna vanliga bilpendlare och försvåra för företagen.

 

Utbyggd kollektivtrafik är viktigt, men det kan inte ersätta bilens flexibilitet när det gäller transporter av personer och varor. Köer medför - helt i onödan - kostnader för både miljön och ekonomin.

Höjda skatter på jobb och företag.  

Det enda i skattepolitiken som S och MP är överens om är att skatterna på arbete ska höjas.

 

Höjda arbetsgivaravgifter, mm.
Att ta bort dagens skatterabatter för unga har inte samma effekt som att aldrig införa dem. Det leder till färre jobb och de svagaste drabbas först.Förändringarna i arbetsgivaravgiften missgynnar särskilt unga personer och företag med många unga anställda. 

Om en regering avskaffar dagens nedsättning blir effekten på kort och medellång sikt annorlunda: I Sverige har vi nu haft dessa nedsättningar under ett antal år. Arbetsmarknaden har anpassat sig till dem. Rimligen har nedsättningarna vid det här laget spillt över i en högre lön än eljest för bl.a. unga personer. Om man nu skulle avskaffa nedsättningen resulterar detta inte bara i ett antal färre jobb i de aktuella företagen – dvs. sysselsättningen blir lägre och ungdomars löneläge pressats i de aktuella företagen genom socialdemokraternas åtgärd – men även löneläget för alla unga personer pressas under denna fleråriga anpassningstid (utbudet av unga arbetssökande ökar). Dessutom, de personer som i första hand får erfara mindre efterfrågan på sina tjänster och färre jobb är de unga med svag förankring på arbetsmarknaden – t ex de med svag utbildning och utlandsfödda.

Om man som MP och S vill ta bort sänkta arbetsgivaravgifter och sänkt restaurangmoms ökar arbetsgivarens lönekostnader med 15-20 mdr kr/år. Självklart påverkar den stora kostnadsökningen möjligheten att ha oförändrat antal anställda. Det blir färre. Varför vill annars oppositionen kompensera kommuner och landsting för denna högre personalkostnad?

 

Miljöpartiet står fast vid att arbetsgivaravgiften för unga ska dubbleras. Det ska ske i två steg, precis som S också vill.

 

MP vill dock återföra en begränsad del av pengarna till företagen, genom en rabatt på arbetsgivaravgiften på upp till 76 000 kronor per år och företag. Rabatten gäller dock bara för företag med upp till tre anställda.

 
MP vill höja den statliga inkomstskatten med 3 procent för inkomster på över 40 000 kronor i månaden. Det innebär att världens högsta marginalskatt på arbetsinkomster ska bli ännu högre. Det ger marginalskatter på arbetsinkomster på över 60 procent.

 

MP accepterar alla regeringens föreslagna skattehöjningar för 2015.

Enligt Finansdepartementets modellberäkningar leder MP:s politik till att sysselsättningen minskar med ca 70 000 jobb.

 

Färre arbetade timmar med MP:s politik – det ger lägre skatteintäkter
Kompetens är numera en global vara. Den höjda statsskatten försämrar det svenska företagsklimatet och gör det svårare att rekrytera kvalificerad arbetskraft.

Skattehöjningen på inkomster över 40 000 kr/mån ska enligt MP ge ca 5 miljarder kr och finansiera skolsatsningar. Men pengarna kommer inte finnas i verkligheten. Väletablerad forskning visar att höjda marginalskatter gör att folk jobbar mindre, vilket urholkar intäktsökningen. Det gäller särskilt vid så höga marginalskatter som det här handlar om. MP:s skolsatsningar är därmed kraftigt underfinansierade.

Höjda marginalskatter kommer göra att löner omvandlas till utdelning -- 3:12 regelproblemen återkommer för företagare.

 

MP vill också minska arbetstiden från 40 till 35 timmar i veckan. Det leder, enligt finansdepartementets beräkningar, till ett bortfall motsvarande 125 000 heltidssysselsatta. Det får stora konsekvenser för skatteintäkterna och välfärden.

 

Miljöpartiets skolsatsningar
MP anger att de satsar 5,9 mdr kr mer på skolan än regeringen 2015. Vad pengarna används är dock oklart. Utgår man från deras höstmotion läggs över hälften av pengarna på förskolan.

MP vill ha 10 000 fler anställda i ”skolan”. Det handlar dock inte om fler lärare, utan mer kringpersonal och personal i förskolan. Satsningen sker genom statsbidrag och huvudmännen måste medfinansiera själva med ca 2 miljarder kronor. Fördelningen mellan olika tjänster är oklar.

MP vill införa ett lönelyft för lärare. De skriver dock inget om hur de vill genomföra lönehöjningarna eller vad det kommer kosta. Men Enligt vad MP tidigare sagt i media satsar de 1,7 miljarder per år. Det betyder runt 400 kronor mer i plånboken per anställd i skolan. Det motsvarar vad lärarna har fått extra i förhållande till märket genom det senaste avtalet 2012-2013. Därmed får MP:s satsning knappast någon större effekt för läraryrkets attraktivitet och eller på lärarnas löneläge.

MP vill införa dubbelt så många karriärtjänster som regeringen. Tjänsterna ska finnas både i skola, förskola och fritidshem.

MP vill återinföra kravet att alla gymnasieutbildningar ska ge högskolebehörighet. Det kommer öka avhoppen från gymnasieskolan.

 

Utgiftsjusteringar jämfört med i höstmotionen

Höjningen av a-kassan ska ske i två steg (från att tidigare gjorts i ett)

Förslaget om sänkt skatt för ensamförsörjare, på 1,1 mdr kr per år, skjuts på framtiden.

Satsningen på forskning och innovation skalas ner med 1 mdr kr 2015 jämfört med höstmotionen