lördag 28 juni 2014

Behåll kärnkraften. Låt kolet och gasen ligga!


Behåll kärnkraften. Låt kolet och gasen ligga!


(Debattartikel publicerad i GöteborgsPosten 28 juni 2014.)
 
Sverige har idag en energimix med mycket vattenkraft och kärnkraft, som möjliggör en jämn och stabil elproduktion med låga koldioxidutsläpp. Om tio år kanske inte detta gäller längre.

Det skulle leda till problem. Sverige har under ett drygt sekel byggts upp en stor elintensiv basindustri för vilken det är avgörande med el till internationellt konkurrenskraftiga priser. Kärnkraften står idag för ca 40 procent av den svenska elproduktionen. Inom mindre än tio år kommer de tre äldsta reaktorerna att stängas ner antingen av åldersskäl, eller bristande lönsamhet. Hur går det då för Sverige?

Ett mål för energipolitiken bör vara en stabil och jämn eltillförsel till hushåll och företag, till konkurrenskraftiga elpriser, och med fortsatt låga och sjunkande koldioxidutsläpp. Folkpartiets utgångspunkt är att staten även i framtiden måste stå som sista garant i samhället för en jämn tillförsel av basel till konkurrenskraftiga priser. Staten kan aldrig undandra sig det yttersta ansvaret för en fungerande el-infrastruktur och eltillförsel, och kan heller inte överlämna det ansvaret till någon annan – svensk eller utländsk.

Förnybara energikällor, framför allt vindkraften, byggs idag ut i snabb takt. De är ojämna (intermittenta) energikällor. Solpaneler och solceller är efter stora internationella prisfall en allt viktigare energikälla, men i Sverige är det dessvärre mörkt länge på vintern när el-efterfrågan för bland annat uppvärmning och ljus är som störst. Råvaran för bioenergi kan ge bidrag främst till kraftvärme. Skogen är generellt sett dock mer värdefull som input i skogsindustrin än att elda upp. Vindkraft kan fungera som komplement, men levererar inte tillräcklig kontinuerlig, konkurrenskraftig el, såsom vatten- och kärnkraft. Tvärtom tvingar mycket vindkraft fram en parallell och kostsam elproduktionsapparat för att reglera en jämn tillförsel, eller bortkoppling från nätet, när det blåser litet. Myckewt vindkraft skapar både dyra och komplicerade långsiktiga problem.

Sverige har i stort sett byggt färdigt vattenkraften. Folkpartiet accepterar inte någon storskalig utbyggnad av älvarna. De realistiska alternativen för basel-produktion är därför fortsatt användning av vatten- och kärnkraft, eller – ett nytt inslag i energimixen! – storskalig import av fossilgas. Det senare alternativet har Tyskland valt. Det har försatt landet i beroende av Ryssland, och medfört ökande koldioxidutsläpp och fortsatta subventioner till kolbrytning och kolkraftverk.

Mer ökad användning av fossilgas innebär ökade utsläpp av koldioxid jämfört med den kolsnåla kärnkraften. Gas till Sverige skulle kunna importeras i pipeline från Ryssland. Det är dock oacceptabelt för Folkpartiet. Fossilgas kan – till högre kostnad – också köpas från andra länder och importeras t ex via Göteborgs LNG-hamn, men har nackdelen att den är fossil, dvs ökar Sveriges utsläpp av växthusgaser, och blir dyr.   

Frackning-revolutionen i USA sprider sig snabbt över världen. Det ökar utbudet av fossilgas och olja, och pressar världsmarknadspriserna på all fossil energi (kol, gas, olja). Det är mycket negativt ur klimatsynpunkt. Om importerad fossilgas långsiktigt blir billigare för elbolagen än vatten- och kärnkraft finns en uppenbar risk att Sverige kommer bli storskaligt beroende av fossilgas. Storskalig import av fossilgas är av detta skäl en viktig politisk framtidsfråga. Folkpartiet för sin del, avvisar storskaligt svenskt fossilgasberoende, även när det gäller import av gas från andra än Ryssland.

Huvuddelen av kostnaderna för ny kärnkraft är kapitalkostnader – som just nu är extremt låga. Å andra sidan, elpriserna är också låga, men kommer att stiga när energibolagen de närmaste 5-10 åren stänger de äldsta tre reaktorerna. En ny reaktors livslängd kan bli 70-90 år. Kostnaden är starkt koncentrerad till konstruktion och byggande i början av denna långa period, medan intäkterna kommer varje år i en allt mer avlägsen framtiden. Hur beslutsfattarna gör avvägningen mellan ekonomiska uppoffringar i början av projektet och den senare strömmen av intäkter är helt avgörande för lönsamheten. Till sist blir avvägningen mellan olika generationers kostnader och intäkter en politisk bedömning. Folkpartiet anser att framtida generationer skall ges samma vikt som dagens, och med de motiv som t ex Stern-rapporten om klimathotet bygger på.

Folkpartiets inställning inför 2020-talet är sålunda klar: Ta ansvar för klimatet genom säker tillförsel av basel från kärn- och vattenkraft. Byt ut gamla reaktorer mot nya och säkrare i enlighet med Alliansens energiöverenskommelse. Låt kol, gas och olja ligga kvar i jorden. Staten ska främja effektivitet och låga priser genom fortsatt god konkurrens på den nordiska elmarknaden och ökad överföringskapacitet till/från omvärlden.

Sverige ska inom EU självklart arbeta för ökat oberoende av rysk energi och nyckfullhet. Det sker genom dels ökad överföringskapacitet till/från Sveriges grannländer, dels energieffektivisering, dels åtaganden att stödja gemensam försörjningstrygghet inom EU.

Carl B Hamilton

Riksdagsledamot och energipolitisk talesperson (FP)

6 kommentarer:

Evert Andersson sa...

Kristallklar och logisk förklaring av politik! Du har framfört den länge och det finns riksdagskollegor som delar din insikt, t ex partikamraten Eva Flyborg och KD's Mats Odell. Varför får ni så lite plats i debatten? Varför får Josef Fransson (SD) se ut att vara den enda i kammaren som förstår energifrågorna?

LC sa...

Jag håller med dig Evert. I den riksdagsdebatten uppträdde
- Irene Oskarsson (KD)
- Anita Brodén (FP)
- Johan Hultberg (M)
- Lena Ek (C)
som okunniga nollor som bara jamsar med alarmisterna.
Johan skiljde sig dock från mängden litet till det bättre i åsikt om vindkraft/kärnkraft.

www.tjust.com/vit/2014/myter.pdf

Eva Flyborg är kunnig, tydlig och bra.
Varför får inte hon representera (FP) i stället för den helt okunnige Brodén?

De lämnar helt öppet mål för Fransson (SD) som för närvarande framstår
som det enda alternativ som det finns att rösta på.
Det kommer jag och många också att göra om inte
någon av de övriga svänger till det bättre.
.

Bertil Persson sa...

LIVSLÄNGDEN KORTARE ÄN ”PAY-OFF”-TIDEN
I stort sett alla prospekt uppges utan saklig grund en livslängd om 25-30 år för vindkraftverk medan vetenskapliga undersökningar av 10 000 verk i Danmark och England visar att utnyttjandegraden av verken där efter mellan 12 år och 15 år hade minskat till hälften, vilket halvering av nyttjandegraden för annan kraftteknik betraktas som livslängden. Beräknat för relevanta prospekt ligger ”pay-off”-tiden i Sverige på ca 15 år dvs. är längre än förväntad livslängd. För prospekt med låga verk i skog dvs. verk med totalhöjd under 200 m ligger ”pay-off”-tiden på 20 år eller mer, t.ex. i Jönköpings och Kinda kommuner där Eon nyligen avbröt prospekteringen av den anledningen, nämligen att verken var för låga och ekonomi därför inte fanns. Samtidigt är de bankgarantier som skall ställas, dels rent för små, normalt 450 000 kr per verk enligt en inaktuell dom medan verk på 200 m eller mer kräver dubbelt så stort belopp får återställande av naturen, dels är inbetalningstiden för bankgarantin rent för lång, normalt lika delar av beloppet vid 10 år, 15 år och 20 års ålder enligt prospekten. Ekonomiskt sett är därför vindkraften ohållbar och kommer att kräva större subventioner är nu, då Staten får ta hand om konkursbona och återställande av naturen framgent. ./. Bertil Persson www.bertil-persson.se

DagL sa...

Jag stödjer initiering av nya kärnkraftverk!
För sjuttio år sedan steg människan in i en ny era – i de tidigare erorna fram till början av fyrtiotalet hade bioenergi (inklusive en ökande sektor med ackumulerad fossil bioenergi som olja och naturgas), vindkraft och vattenkraft dominerat energiförsörjningen. Nu tillkom en ny - i princip outtömlig - källa till energi genom manipulation av atomens inre. Det har tagit längre tid och varit svårare att utveckla atomkraften än vi tidigare hoppades och den är idag långt från perfekt. Men kärnkraft är ett användbart alternativ. Som de andra sätten att generera energi, så utvecklas kärnkraften kontinuerligt. Det är inte uteslutet att kärnkraften kan bli en slutlig lösning på huvuddelen av människans energiproblem. Det är definitivt för tidigt att ta steget bort från den tekniska utvecklingen av kraftkällan genom att helt avveckla svensk kärnkraft och den kompetens det innebär att ha ett kärnkraftsprogram.
Även med några nya aggregat påbörjade i den nära framtiden kvarstår optionen att minska kärnkraftandelen de närmaste decennierna genom att inte fullt ersätta de nuvarande reaktorerna. Framtiden är osäker och de olika alternativen är osäkra idag och deras framtid är osäker. Det enda rimliga på ett par decenniers sikt är en blandad portfölj där kärnkraft ingår. Att helt avstå från kärnkraft ter sig som ansvarslöst i en situation, när nuvarande trender enligt många trovärdiga scenarier kan leda till katastrofala och irreversibla konsekvenser.
Två kärnkraftskatastrofer har inträffat, Tjernobyl och Fukushima. Förlusten i förkortade liv förbundna med strålning och radioaktivitet skattas till 25000 för Tjernobyl och några tusen för Fukushima (många har ännu inte faktiskt dött). Sifforna kan givetvis diskuteras, de som refererar till den trovärdigaste källan: IAEA relaterade utredningar, nämner avsevärt lägre antal, om de överhuvudtaget kvantifierar. Fossilrelaterad energiproduktion skördar många miljoner liv per år (bl a luftföroreningsrelaterad). Relativt sett är kärnkraft jämförelsevis säker sett i ett globalt och långsiktig perspektiv jämfört med andra mänskliga aktiviteter av samma omfattning, såsom t ex energiproduktion.
Sverige har ett par procent av världens befintliga aktiva reaktorer. Två reaktorer under konstruktion skulle inte öka Sveriges globala andel, det byggs nya reaktorer på andra håll också.

DagL sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Greven Skit sa...

Som vanligt, Hamilton: "VÄMJELIGT!"