Måttet behövs eftersom ungdomsarbetslöshets-siffran ofta ger
en felaktig bild av hur många ungdomar som faktiskt inte gör något alls. Detta
gäller i högsta grad i Sverige, eftersom runt hälften av de unga som räknas som
arbetslösa samtidigt är heltidsstuderanden, ofta på högstadiet och gymnasiet.
Stefan Löfvén upprepar ofta att ungdomsarbetslösheten är
högre idag än 2006. Men det beror i stor utsträckning på att det idag är fler
ungdomar som pluggar och samtidigt söker extrajobb.
SCB:s nya NEET-statistik förstärker kraftigt den slutsatsen.
SCB:s siffror täcker åren 2007 till 2013. De visar att andelen unga i åldern 15
till 19 år som varken pluggar eller jobbar har minskat sedan 2007, från
4,3 till 3,9 procent.
Samma sak gäller för dem mellan 20 och 24 år. Andelen unga
som lever i passivitet, utan att plugga eller jobba, har minskat från 11,1 till
10,4 procent.
2013 hade Sverige fler ungdomar i åldern 20-24 år än 2007.
Eftersom denna äldre grupp hade ett högre NEET-snitt än dem mellan 15-19 år har
andelen NEET för hela gruppen 15-24 år i praktiken legat still sedan 2007 (den
låg på 7,4 procent 2007 och 7,5 procent 2013).
Den nya statistiken är också intressant när det gäller
utrikesfödda ungdomar. Andelen utrikesfödda mellan 15 och 24 år som varken
pluggar eller jobbar har minskat, från 11,7 procent till 10,4 procent.
Hur kan arbetslöshetssiffran visa en så annorlunda verklighet
jämfört med NEET-måttet? Det enkla svaret är att det är väldigt många
studeranden som räknas som arbetslösa. De allra flesta söker bara extrajobb.
NEET ger därför en bättre uppfattning om hur Sveriges ungdomar faktiskt har
det. Den visar att det är relativt få unga som är arbetslösa i egentlig mening
och få som varken söker jobb eller har någon annan syssla. Påståendet att ungas
situation skulle ha försämrats under Alliansregeringen saknar stöd i data.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar