S och yrkesutbildning: dubbelräkning och fuffens? En stärkt, energisk faktakoll behövs.

Socialdemokraterna har gjort ett antal utspel om yrkesutbildning och ”trainee”-platser.

 

Ett närmare studium avslöjar att det för utomstående väljare är helt omöjligt att avgöra vad löftena innebär jämfört med dagens situation. Klart är dock att utbildningsmomentet i förslaget av den 4/8 är starkt underfinansierat, och att framtida arbetsgivare och studenter skulle få lägga upp stora summor på bordet om det ska bli en fullföljd utbildning. Så stora insatser från arbetsgivare och studenter kommer inte att ske, är en tämligen säker prognos. Därmed kommer S politik att leverera närmare 20 000 halvutbildade undersköterskor, eller betydligt färre. Vem ska i nästa steg anställa dessa halvutbildade, och vad är incitamenten för arbetsgivare och studenter?

 

En allra första fråga är dock om S inte bara skamlöst återanvänder sina tidigare förslag, paketerar om, och erhåller en bonusomgång mediauppmärksamhet och ledarkommentarer.

 

S hade sålunda i sitt budgetförslag hösten 2013 förslag att partiet kraftigt ska subventionera YA-jobb i privat och offentlig sektor: ”Vi avsätter medel för inrättande av 21 000 Yrkesintroduktionsjobb i privat och offentlig sektor”, och förslaget ”stöttar parternas inrättande av 16 000 nya Yrkesintroduktionsjobb i kommuner och landsting, genom ett stöd som täcker hela lönekostnaden för arbete 75 procent till avtalsenlig lön, samt ett handledningsstöd för de kommuner och landsting, som med detta stöd anställer en ung människa som varit arbetslös minst sex månader.” (Här talas alltså inte om formell utbildning eller om privata omsorgsföretag.)

 

Den 23 april 2014, utanför vårbudgeten, föreslog partiet 30 000 platser för unga under 25 år, varav Komvux 10000 platser, och i Yrkesvux och yrkeshögskola 20 000 platser.

 

Den 4 augusti föreslog Socialdemokraterna mera platser, nämligen 20 000 ”traineejobb” inom äldreomsorgen.

 

Är allt detta nya, tillkommande platser, eller enbart en förlängning av existerande utbildningar?

 

Man kan få intrycket att Socialdemokraterna föreslår 51 000 nya utbildningsplatser för unga. Så är det antagligen inte alls, och en kärnfråga inför valet är ju om partiet föreslår några nya och fler platser. Upp till klarhet och bevis! 

 

Kostnaden som anges den 5/8 är 2,8 mdr kr. Socialdemokraterna skriver i höstbudgeten om ett YA-stöd om 12 000 kr/månad. Finansieringen för övriga platser – 30 000?? – är synnerligen oklar utom att det rör sig om krav på flera miljarder kronor som förefaller fattas. (Enligt S skall det vara helt statlig finansiering – inget kommunalt eller privat inslag.)

 

S vill att de 20 000 ”trainees” ska läsa in undersköterskeutbildning samtidigt som de jobbar 75 procent i äldreomsorgen. Men det är omöjligt att läsa in en undersköterskeutbildning på 25 procent av heltid på enbart ett år. Enligt Svensk vård och kompetensutvecklings hemsida tar det 1,5 års heltidsstudier att bli färdigutbildad undersköterska.

Frågan uppstår därför: vad händer sen, när efter max ett år när YA-jobbet senast upphör? Ska kommuner och landsting anställa halvutbildade som inte gjort färdigt sina kurser och praktik? Vilken lön ska de få när de upphör som ”trainees”? Ska staten tvinga arbetsgivarna att betala för resterande studietid, eller skall dessa trainees ta CSN-lån, som andra studenter? Vem betalar den eventuellt utvidgade undervisningen? Det snällaste man kan säga om förslagen är att de förefaller både ofärdiga och ofullständiga – och sannolikt orättvisa gentemot övriga arbetslösa och studenter på t ex Komvux.

 

Som synes vill S subventionera YA-jobben, vilket sannolikt är helt nödvändigt för att jobben ska bli attraktiva hos arbetsgivare och studenter. Frågan blir då – å andra sidan – om en stark subventionering är förenligt med EU:s regelverk för statsstöd. Sannolikt inte, och särskilt inte i privata företag. Utan stark subventionering går det antagligen inte att få tillräckligt många sökande till YA-jobben.

 

Andra frågor är om det finns handledare, och hur mänga yrkeskunniga anställda i äldreomsorgen som måste avdelas för handledning. Finns lärare? Sammantaget är det oklart om S förslag är finansierade, om tanken på trainees i vården verkligen kan fungera, och om det verkligen ger ett långsiktigt kompetenstillskott.

Jag ser fram emot att dessa frågor ställs i kommande utfrågningar i media och i intervjuer.

 

Och – sist men inte minst – finns det en majoritet för förslagen hos hästarna i det rödgrönrosa stallet? Går det att betsla ett fyrspann? Vem sitter vid tömmarna?