Ohly lurade hela riksdagen, TV-publiken och media rätt upp i ansiktet.

Att ljuga inför riksdagens kammare och media är ett mycket allvarligt brott mot demokratins och parlamentarismens spelregler.

Under partiledardebatten frågade sålunda folkpartiledaren Jan Björklund Lars Ohly: "Står Vänsterpartiet bakom budgetreglerna, eller gör ni inte det?" Lars Ohly svarar kort: "Herr talman! Svaret är ja."

Med sitt svar lurade Ohly hela den församlade riksdagen och media rätt upp i ansiktet och talade, som han nu medgivit för TT (22/6), mot sin egen och sitt partis övertygelse (se nedan). Vänsterpartiet har nämligen drivit linjen att budgetreglerna och den självständigas riksbanken antingen är fel eller bör avskaffas, i såväl motioner som i reservationer i riksdagen så sent som maj och juni 2009.

Lars Ohly vill tydligen driva en linje internt ("vi har inte ändrat uppfattning" i svar till TT), och samtidigt en helt annan inför omvärlden (i svar till Björklund). Ohlys slarv med sanningen måste blottläggas, om inte annat därför att Vänsterpartier hoppas ingå i en framtida regering och det här gäller grundbulten för svensk ekonomisk politik, men också att acceptans av regelverket av socialdemokraterna ställts som villkor för samarbete med Vänsterpartiet.

Idag bygger uppenbarligen samarbetet med S och MP på att de ser genom fingrarna med att Lars Ohly och Vänstern öppet medger att de talar med dubbla tungor. Socialdemokraterna är tydligen så hårt pressade att de nedlåter sig till att acceptera att Vänsterpartiet medvetet bluffar om sin inställning till det ekonomisk-politiska ramverket.

Mitt i den värsta krisen sedan 30-talet, och inför valet 2010, råder sålunda en grundläggande osäkerhet om det vänstergröna ekonomisk-politiska alternativets inställning till utgiftstak, överskottsmål och vår självständiga Riksbank.


************************

I intervju med TT slingrar sig Lars Ohly, och han håller inte med om att han lurats inför kammaren, men medger att han talade mot sin egen övertygelse ( TT 22 juni):
"Vi [i Vänsterpartiet] har accepterat reglerna som en grund för samarbetet med Socialdemokraterna och Miljöpartiet, men vi har ju inte ändrat uppfattning och det kommer vi inte att tvingas göra i någon fråga där vi kompromissar, säger Lars Ohly.
TT: Så när du svarade ja [i kammaren] så var det i strid med er övertygelse?
- Nej, det är i enlighet med den överenskommelse vi har med Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Och det är min övertygelse att det är en alldeles utmärkt överenskommelse.
TT: Men eftersom ni argumenterar mot den så måste överenskommelsen ha varit mot er egen övertygelse?
- Ja, det är ju sant att det inte var vår idé att vi skulle skriva fast oss i synen på budgetreglerna. Men vi står bakom dem, eftersom de ingår i överenskommelsen, säger Lars Ohly."

**********************
Bakgrund: I motionen 2008/09Fi26 skriver Vänsterpartiet bl a att "Vi menar att överskottsmålet borde ha spelat ut sin roll", och att Vänsterpartiet har "flera invändningar" mot motiven för överskottsmål. Det finns "synnerligen goda skäl att ifrågasätta överskottsmålet".

Beträffande utgiftstaken för man ett resonemang i motionen med exempel, och sammanfattar sålunda "Sammantaget visar dessa exempel på det okloka i att låsa fast statens utgifter tre år i förväg". Dessutom, menar man, att "utgiftstaken är problematiska ur demokratisk synvinkel. [och] detta system bör avvecklas eller reformeras."

Vidare: "Vi [i Vänsterpartiet] menar att de ramverk och institutionella förhållanden som för tillfället omgärdar finans- och penningpolitiken försvårar en politik för full sysselsättning." . "Det finanspolitiska ramverket behöver ses över på flera punkter."

Vänsterpartiet är emot att Riksbanken enbart har ett inflationsmål och vill flera mål för banken. Man vill "demokratisera" banken och flytta besluten till det partipolitiskt sammansatta riksbanksfullmäktige, vilket innebär att bankens självständiga ställning avskaffas. Och, skriver Vänsterpartiet, "vi är det enda partiet i riksdagen som ifrågasätter utformningen av dagens penningpolitiska regim."

Dessa ståndpunkter följs upp i reservationer till betänkandet 2008/09:FiU20 och FiU24 daterade den 11 juni och den 26 maj 2009.