Kärnkraften: Bra besked idag för klimatet och jobben!

Kärnkraften: Bra besked idag för klimatet och jobben!

Dagens befriande besked om ny koldioxidfri och kostnadseffektiv baskraft om minst 1000 MW sätter Sverige på rätt spår.

Den nya baskraften kan i realiteten endast bli kärnkraft. Det är ett viktigt att den nya reaktorn finns tillgänglig i början av 2020-talet när nuvarande kärnkraftverk börjar falla för åldersstrecket.

Sverige vänder nu blad. Alliansregeringen har gjort energifrågan normal och förnuftsbaserad. Rätt åtgärd för klimat och jobb genomförs med beslutet om en ny reaktor.

Nej till älvutbyggnad för baskraft!
Alternativet till kärnkraft som ny baskraft vore att bygga ut de fyra hittills skyddade s.k. nationalälvarna. Det är dock helt oacceptabelt för Folkpartiet liberalerna att offra dessa. Även för en riksdagsmajoritet har en sådan älvutbyggnad hittills varit oacceptabel.

En reaktor på minst 1000 MW.
Sverige har idag fem reaktorer med en elektrisk effekt på drygt 1000 MW (Forsmark 1-3, Oskarshamn 3 och Ringhals 3). Uppgörelsen innebär i praktiken en något större och säkrare reaktor än dagens största.

Hög tid att påbörja arbetet med reaktorn.
Om man räknar med ca 15 års planerings- och byggtid tills reaktorn producerar el är det alltså hög tid att sätta igång arbetet med en ny reaktor. Att Sverige är självförsörjande med el till ca 2020 ändrar inte denna slutsats. Det finns dels en trendmässigt ökad efterfrågan på el (ca 1,5 %/år), dels upphör den svenska självförsörjningen och Sverige blir beroende av import när dagens reaktorer börjar tas ur drift. För att undvika import till Sverige av fossilbaserad energi som omvandlas till el - t ex gas från Ryssland!- är det alltså bråttom.

Minskade koldioxidutsläpp i Europa.
Ju större koldioxidfri elproduktion i Sverige, desto lägre blir på marginalen hela Europas utsläpp av växthusgaser. Detta följer av att Sverige successivt blir alltmer integrerat i Europas elmarknad. En modern reaktor med effekt på drygt 1000 MW skulle - litet beroende på utnyttjandet - bespara atmosfären minst 10 milj. ton koldioxid per år.

Spara el istället?
Om man istället - som kärnkraftsmotståndare vill - lägger ned kärnkraften i Sverige allteftersom reaktorerna tjänat ut och sparar el, innebär det ett sparbeting från år 2025 till år 2050 av samma storleksordning som industrins samlade elförbrukning.

Vindkraft istället?
Det är inte realistiskt att vindkraft skulle kunna ersätta kärnkraft som storskalig basel. Vindkraftverk står i enbart 15-20 år medan en ny reaktor producerar dygnet runt och även vid stiltje i minst 80 år. Förutom stödkostnaderna för utbyggd vindkraft - mer reglerkraft, nya kablar, mm - finns en central miljöinvändning, nämligen det stora antal vindkraftverk som krävs. De 48 verk som står på den nyligen invigda vindkraftparken Lillgrund i Öresund kan tas som exempel. Varje sådant verk producerar 0,006875 TWh/år. Det innebär att det behövs ca 2200 sådana vindkraftverk för att producera ca 15 TWh/år, som en ny reaktor skulle kunna producera. Eftersom många av dessa verk, till skillnad mot Lillgrund, skulle placeras på land och därmed ha lägre effekt skulle det verkliga antalet vindkraftverk bli betydligt större. Att hitta så många platser i Sverige att bygga storskaliga vindkraftparker på utan mycket stora intrång i enskilda människors traditionella livsmiljö, sänkta fastighetsvärden och ingrepp i kust- och havsmiljö känns omöjligt.

Till detta kommer så svårigheten att hitta ny reglerkraft att koppla på vid svag vind eftersom svensk vattenkraft redan är fullt utbyggd.

När det gäller minskade utsläpp av växthusgaser är vindkraft mycket underlägsen kärnkraft. För summan 50 mdr kr - dvs. minst vad en ny reaktor kostar - får man en minskning av utsläppen med knappt 7 milj. ton koldioxid per år under vindskraftverkets begränsade livslängd, dvs. max 20 år. För samma summa ger kärnkraften ca 30 procent större utsläppsminskningar per år under 60 års längre tid!