Nyårs- och väderreflektion: Sträng kyla, vindstilla och vindkraft är recept för kallt och mörkt även inomhus.
Nu håller kylan Sverige i ett fast grepp. Temperaturen är ca minus 10 grader i Skåne och ner mot minus 30 grader i Norrland. Samtidigt är det, som så ofta, närmast vindstilla vid sträng kyla. Vinden varierar mellan 0 och 3 m/sek.
Att under förhållanden som dessa huvudsakligen behöva förlita sig på vindkraft skulle innebära mörker och kyla även inomhus. Just när efterfrågan på el för uppvärmning och belysning är som högst är vindkraftens bidrag sålunda som minst, och följaktligen behovet av reservkraft som störst. Vid låg temperatur är också risken stor för att vindkraftverkens mekaniska delar fryser sönder eller fryser fast. Slutsats: Vindkraft kan på våra breddgrader inte bli mer än ett marginellt komplement till en kontinuerlig och väderoberoende basproduktion av el.
Statistiken över vindkraften i världen visar att verkningsgraden i genomsnitt uppgår till 23 procent på land och 34 procent till havs. I hela världen står vindkraften för knappt 0,2 procent av världens användning av energi och 1,3 procent av elproduktionen (Kungl. Vetenskapsakademin, KVA, "Uttalande om vindkraft" den 17 september 2009, http://www.kva.se/sv/Vetenskap-i-samhallet/Energi/Vind/).
KVA skriver sålunda:
"I vissa länder, som har förhållandevis mycket vindkraft (t.ex. Danmark och Tyskland), sker en stor del av baskraftproduktionen i kolkraftverk, som också används till reglering av vindkraften. I Sverige, som saknar kolkraftverk, kommer därför vattenkraften, förutom att den svarar för halva baskraftproduktionen, att sättas in som reglerkraft vid bortfall av intermittenta kraftkällor och andra variationer i eltillförseln. Kärnkraften går inte att använda till reglering eftersom omställning av produktionen tar tid."
"Om vindkraft ingår i ett större energisystem medför intermittensen att bortfallet av kraft, när det slutar blåsa eller blåser för mycket, snabbt måste ersättas med s.k. reglerkraft för att upprätthålla stabiliteten i systemet. Elen måste nämligen produceras i samma ögonblick som den används. Ett problem för den planerade utbyggnaden av svensk vindkraft är att vattenkraftens kapacitet som reglerkälla redan är i stort sett fullt utnyttjad (se t.ex. Energimyndighetens rapport ER 2008:24, Vattenkraften och energisystemet)."
Läs mer om KVAs analys av vindkraftens framtida roll i Sveriges elproduktion: http://www.kva.se/sv/Vetenskap-i-samhallet/Energi/Vind/.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
7 kommentarer:
Lösning nr 1 måste rimligen vara energieffektivisering. Många hushåll kan halvera sin förbrukning genom att sänka temperaturen till 18-20 grader samt bättre isolerade hus. Även industrin kan sänka förbrukningen.
Varför diskuteras detta så sällan?
Man kan ifrågasätta din lojalitet med dessa ständiga tramsinlägg som nedvärderar vindkraften. Din klubb för inbördes beundran är de enda som tror på mambojambot, och förlåt, 2% av väljarna. Med lite skam i kroppen skulle du nu överlämna klimattalespinnen till någon annan som kan något om energifrågorna och har intresse av att vinna valet, istället för att kränga kärnteknologin enbart.
Till det första inlägget. Carl B har slutat att ta in information länge sedan, hans enda mission nu är att hjälpa Aréva att tjäna pengar. Då gäller det att till varje pris prata ner allt annat. Enda problemet är att ingen lyssnar....
Inmatningen av vindkraft till det svenska elnätet har nu brutit 1000 MW-nivån, rapporterar Svenska Kraftnät i dag.
Ett nytt rekord för inmatad vindkraftsel sattes på morgonen den 4 november i år. Då sprängdes för första gången 1000 MW-gränsen.
Det tidigare rekordet är från januari i år då den inmatade effekten vindkraftsel på nätet för första gången översteg 800 MW.
Det gamla rekordet var 824 MW och det är nu slaget med råge.
- Nu återstår att se om det rekordet blir den högsta noteringen i Svenska Kraftnäts balansavräkning för 2009. Vi får avvakta mätvärdesrapporteringen för slutet av december för att se om rekordet ligger fast, skriver den statliga myndigheten Svenska Kraftnät i ett pressmeddelande på tisdagen.
Om man nu pratar om effektivitet o verkningsgrad, som egentligen mest påverkar eller endast kostnaden/kWh, så verkar ju havsbaserad vindkraft med 34 % slå svenska reaktorers verkningsgrad som ligger runt 30-32 %. Verkar ju inte tala för kärnkraften? Problemet är att kärnkraftens "förlust" används till att VÄRMA upp Östersjön, som därmed har en kraftig miljöpåverkan och bidrar till att metanprocessen snabbas på från havet. Verkar ju bra....
Tidigare höll du "kostnaden" mot vindkraft, eftersom den var så "dyr" baserat på en teoretisk uppgift från elforsks rapport 2008. Nu visar det sig att marknaden (Citibank) senast i dec 09 räknar med att de ständiga fördyringarna lägger kostnaden för ny kärnkraft på 65 öre/kWh. Med energiskatt o moms landar vi på det dubbla. Landbaserad vindkraft verkar ju vara rena lågprisinvesteringen med 35-40 öre/kWh. Effektiviseringar på el kan också göras på mellan 5-55 öre/kWh, tex byta till nya T5-lysrör i lokaler eller byta till värmepump. Välkommen att få en kurs i lönsamhet....
Men hur man än vänder och vrider på det, så ger inte vindkraften ett dugg nu när det är 20 grader kallt och vindstilla och energin behövs som allra bäst. Nej, jag tycker man skulle satsa mer på vågkraft i så fall. Det är sällan vindstilla på havet...
Skicka en kommentar