Sveriges kredit till Island stoppas.
Här är bakgrunden.
"Ett villkor för Sveriges och Nordens utbetalningar av Islandskrediten är att Island har avtal med Storbritannien och Nederländerna om lån för att täcka Islands åtaganden enligt EG:s insättningsdirektiv i dessa länder. Något sådant avtal är ännu inte slutgiltigt godkänt. Islands behov av internationella krediter är stort. Det är därför [riksdagens finansutskotts] förhoppning att ett avtal mellan Island och Storbritannien och Nederländerna snart kan godkännas så att processen med godkännande av översyner och kreditutbetalningar kan påskyndas."
Sålunda skrev riksdagens finansutskott i oktober 2009 och så beslöt även riksdagen i november 2009; betänkande FiU8: "Villkoren för Sveriges kredit till Island", http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=3120&doktyp=betankande& bet=2009/10:FiU8 .
Men något snart godkännande av avtal har det inte blivit.
De senaste dagarnas besked från Islands president om nej tills vidare, och en folkomröstning om det av regeringen och Alltinget godkända avtalet gör det omöjligt för Sverige att utbetala någon kredit till Island. Den kan utbetalas tidigast när en folkomröstning på Island har sagt ja till uppgörelsen med bl. a Storbritannien och Nederländerna. Blir det ett nej, får det som konsekvens att regeringen faller, och nyval utlyses.
Det strider självklart mot rättskänslan hos de flesta av oss att vanliga finansiellt oskyldiga isländska medborgare ska behöva stå för notan när det är de för bankerna ansvariga som drog ned landet i dess mycket djupa kris. Men pudelns kärna är att det nog förefaller de flesta av oss ännu mera orättvist att brittiska, nederländska, svenska, norska m fl skattebetalare ska betala de skulder som Islands bankrutta banker och bankchefer lämnar efter sig. Ansvaret för att utvecklingen gick över styr på Island måste främst vila på Islands regeringar, dess myndigheter, och ytterst på landets demokratiska system. Det har uppenbarligen misslyckats att tillvarata medborgarnas intressen och bör följaktligen reformeras.
Med presidentens nej till det framförhandlade avtalet blir det tills vidare både dyrt och svårt för Island att låna utomlands. Utan avtal med IMF, Norden och EU i ryggen blir räntorna högre och krediterna färre; se t ex Financial Times http://www.ft.com/cms/s/0/46022a36-fa63-11de-beed-00144feab4 9a.html .
Islands EU-medlemskapsförhandlingar kommer att bli utdragna och blodlösa till dess ett avtal om skulderna mellan Island och omvärlden har ingåtts. Utan avtal inget EU-medlemskap för Island eftersom varje medlemsland har vetorätt beträffande nya medlemmar och det idag är osannolikt att Storbritannien och Nederländerna skulle ge grönt ljus för Island utan ett avtal som reglerar skuldfrågan.
Att Island nu skulle bli "politiskt isolerat" som t ex en rubrik i Financial Times säger tror jag dock inte. Nu gäller det istället att få islänningarna att förstå att avtalet är det minst dåliga alternativet, och att de och deras land är välkomna som EU-medlemmar.
Hellre än att bli politiskt isolerat är snarare risken att landet blir ekonomiskt ignorerat. Det är illa nog.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
2 kommentarer:
De som hände på Island var att HELA banksystemet kolapsade som hände inte i något annat land, enligt EU lag så gäller bankgarentin om en bank går i konkurs i Ett land men inte ner ALLA banker går i konkurs som skede på Island. England använde anti-terorist lag mot alla Islenska banker och företag som oraskade ännu större skada och troligen orsakade kolaps av Kaupthin äi UK.
De lagar och regler som EU har skapat är mycket dåliga och det är inte rättvist att Isländsa folket ska staffas för de
Det är bättre att vara utan lån från Sverige och dom andra nordiska länderna en att känna sig som en tjuv som har varit i víking i UK end Nederländerna. Du som riksdagsledarmot borde kontakta Eva Joly och få alla fakta innan du börjar skriva om nogot du har tydligen ingen aning om.
Skicka en kommentar