Politiska och ekonomiska konsekvenser av vulkanutbrottet och flygstoppet.

Politiska och ekonomiska konsekvenser av vulkanutbrottet och flygstoppet.

Vad är de ekonomiska och politiska konsekvenserna av vulkanutbrottet och flygstoppet?

Svar: En liten negativ BNP-effekt på kort sikt, men enorm negativ BNP-effekt om stoppet fortsätter under längre tid. På 1800-talet var vulkanen aktiv i 13-14 månader vilket inte kan uteslutas även denna gång.

Rimligen blir det även politiska återverkningar av en större kris med möjliga konsekvenser för utgången av t ex det svenska valet om askmolnet skulle ligga kvar i månader.

Just nu kastas konkurrensförhålladen i ekonomi och näringsliv snabbt om. Om vulkanen i veckor och månader fortsätter med oförändrad styrka och vindarna går mot Europa skapas nya förmögenheter hos dem som förmår fånga tillfällets möjligheter och utraderas tillgångar och förmögenheter hos dem som sitter fast med tillgångar och affärsupplägg som snabbt förlorar i värde eller blir helt värdelösa. De med inkomster över genomsnittet drabbas sannolikt något mer i sin egenskap av både resenärer och kapitalägare än den övriga befolkningen.

Banker och finansföretag som är specialiserade på finansiering av bland annat flygplan tvingas se värdet av sina panter smälta ihop. Den ekonomiska effekten påminner om en bristande husprisbubbla: människor och företag som drabbas blir fattiga, kan inte betala räntor och amorteringar på sina lån, och en kris sprider sig till finansmarknader inriktade på de aktuella tillgångarna (flygplan, och flygets och resandets många direkta och indirekta kringverksamheter).

Om askmolnet och krisen blir utdragen får det politiska konsekvenser. En kompetent hanterad kris, ett agerande som ingjuter trygghet hos väljarna och som får dem att känna stolthet över sin ledare, gynnar sittande ledare och regeringar. Sålunda gynnades Göran Persson ställning genom hans beslutsamma ledarskap i samband med 9/11 och flygplanen som flögs in i World Trade Centre i New York, medan Göran Persson förlorade förtroende genom sitt och regeringens okänsliga och inkompetenta agerande efter tsunamikatastrofen.

Miljöpartiets program innehåller bland annat kravet på att flyg söder om Sundsvall bör läggas ned. MP:s program har hastigt förverkligas. Det kan omöjligen gynna partiet. Dess historia av stolliga förslag kommer åter upp till debatt, och förstärks av partiets förnyade krav på s.k. friår.

Låt oss dela upp frågan vulkanutbrottets ekonomiska effekter i tre stycken delfrågor: konsekvenser för stabilitet (kortsiktig effekt), tillväxt, och fördelning.

Kortsiktig effekt.
På kort sikt drabbas flygbolag och resenärer. Det leder till produktionsbortfall för flygindustrin och dess underleverantörer, som bensinbolag, cateringföretag, taxi, flygplatsbolag, reparation och underhållsföretag, osv. Dessa förluster kan delvis tas igen senare, dvs. högre flygproduktion i vid mening kan med viss fördröjning ändå i efterhand sannolikt kompensera för en stor del av de inställda flighterna och förlusterna i kringverksamheten. Motsvarande gäller många resenärer som tänkt resa i tjänsten. Värdet av deras inställda tjänsteresor, och framför allt förlorade produktiv arbetstid, kan innebära en stor förlust på kort sikt, men kan sannolikt tas igen senare (övertid), eller direkt ersättas med telefon och e-post.

Något som dock inte kan tas igen är förstörda färskvaror som brukar flygtransporteras, som blommor, tomater och andra trädgårdsprodukter (även de som är kvar hos producenten). Ett annat exempel är vissa sjuktransporter. Om patienterna inte kan förflyttas vid viss tidpunkt kanske behandlingen överhuvudtaget inte kan sättas in.
Semester- och fritidsresenärers inställda resor leder till BNP-bortfall på de orter de tänkt semestra, naturligtvis, t ex svenska semesterorter för utlänningar som Åre och Stockholm: Färre hotellnätter och restaurangbesök. Å andra sidan, de i Sverige strandade personerna - besökare såväl som sverigeboende - tvingas att bo mer på hotell och äta mer ute i Sverige, eller öka sin vardagsefterfrågan på varor och tjänster. Resenärernas egen förlust är en förlust för BNP i den mån de inställda flighterna sänker deras framtida produktivitet i arbetslivet. En viss BNP-förlust uppstår p.g.a. att vårtrötta svenskar blir mindre pigga framöver.
Det finns vinnare också. Bussar, färjor och tåg ersätter flyg. Hotell runt flygplatser blir välbokade, osv. Ett positivt tillskott till BNP, alltså.

Nettot på kort sikt: en liten BNP-förlust, men mycket besvär, besvikelser och svordomar.

Tillväxt.
Om askmolnet under många kvartal och år slår ut flyget blir de ekonomiska förlusterna enorma. En hel bransch slås ut och tvingas stänga ned, gå i likvidation eller konkurs. En stor kapitalförstöring inträffar, inte bara för flyget och dess underleverantörer utan för alla företag och resande som byggt sin verksamhet på vår livsstil, byggd på frekventa och pålitliga flygtransporter av gods och människor. Stora investeringar som gjorts blir värdelösa och ägarkapital utraderas.

Istället tvingas man i alla länder avdela stora resurser under många år för investeringar i alternativ infrastruktur, dvs. i mer väg-, järnväg och båttransporter.

Fördelning.
Genomsnittinkomsten för resenärer är sannolikt något högre än genomsnittet för befolkningen, även om skillnaden numera nog är ganska liten jämfört med förr.
Om det blir stor kapitalförstöring drabbas kapitalägare i företag (och staten) mer än de som saknar kapital, eller har kapital nedlagt t ex i sin bostad. Förmodligen har ägare i företag högre inkomst och förmögenhet än övriga. Slutsats: sannolikt drabbas medel- och höginkomsttagare mer än låginkomsttagare. De förra kan dessutom drabbas i sin egenskap av kapitalägare.

Läs mina kommentarer i Dagens Industri