Ur askan i elden? Ekonomiska konsekvenser av vulkanutbrottet.

Vad är de ekonomiska konsekvenserna av flygstoppet orsakat av vulkanutbrottet på Island? Svar: Liten BNP-effekt på kort sikt, men en enorm BNP-effekt på längre sikt, med stor kapitalförstöring och en incitaments(marknads)styrd omläggning av produktion och livsstil. De med inkomster över genomsnittet drabbas något mer i sin egenskap av både resenärer och kapitalägare än den övriga befolkningen. Oklar könseffekt. Miljöpartiets program för flyget förverkligas om flyget stoppas under lång tid!

Låt oss dela upp frågan vulkanutbrottets effekter i tre stycken delfrågor: konsekvenser för stabilitet (kortsiktig effekt), tillväxt, och fördelning.

Kortsiktig effekt.
På kort sikt drabbas flygbolag och resenärer. Det leder till produktionsbortfall för flygindustrin och dess underleverantörer, som bensinbolag, cateringföretag, taxi, flygplatsbolag, reparation och underhållsföretag, osv. Dessa förluster kan delvis tas igen senare, dvs. högre flygproduktion i vid mening kan med viss fördröjning ändå i efterhand sannolikt kompensera för en stor del av de inställda flighterna och förlusterna i kringverksamheten. Motsvarande gäller många resenärer som tänkt resa i tjänsten. Värdet av deras inställda tjänsteresor, och framför allt förlorade produktiv arbetstid, kan innebära en stor förlust på kort sikt, men kan sannolikt tas igen senare (övertid), eller direkt ersättas med telefon och e-post.

Något som dock inte kan tas igen är förstörda färskvaror som brukar flygtransporteras, som blommor, tomater och andra trädgårdsprodukter (även de som är kvar hos producenten). Ett annat exempel är vissa sjuktransporter. Om patienterna inte kan förflyttas vid viss tidpunkt kanske behandlingen överhuvudtaget inte kan sättas in.

Semester- och fritidsresenärers inställda resor leder till BNP-bortfall på de orter de tänkt semestra, naturligtvis, t ex svenska semesterorter för utlänningar som Åre och Stockholm: Färre hotellnätter och restaurangbesök. Å andra sidan, de i Sverige strandade personerna - besökare såväl som sverigeboende - tvingas att bo mer på hotell och äta mer ute i Sverige, eller öka sin vardagsefterfrågan på varor och tjänster. Resenärernas egen förlust är en förlust för BNP i den mån de inställda flighterna sänker deras framtida produktivitet i arbetslivet. En viss BNP-förlust uppstår p.g.a. att vårtrötta svenskar blir mindre pigga framöver.

Det finns vinnare också. Bussar, färjor och tåg ersätter flyg. Hotell runt flygplatser blir välbokade, osv. Ett positivt tillskott till BNP, alltså.
Nettot på kort sikt: en liten BNP-förlust, men mycket besvär, besvikelser och svordomar.

Tillväxt.
Om askmolnet under många kvartal och år slår ut flyget blir de ekonomiska förlusterna enorma. En hel bransch slås ut och tvingas stänga ned, gå i likvidation eller konkurs. En stor kapitalförstöring inträffar, inte bara för flyget och dess underleverantörer utan för alla företag och resande som byggt sin verksamhet på vår livsstil, byggd på frekventa och pålitliga flygtransporter av gods och människor. Stora investeringar som gjorts blir värdelösa och ägarkapital utraderas.
Istället tvingas man i alla länder avdela stora resurser under många år för investeringar i alternativ infrastruktur, dvs. i mer väg-, järnväg och båttransporter.

Miljöpartiets program för flyget förverkligas!

Fördelning.
Den fördelningspolitiska effekten på kort sikt för dem i servicesektorn 'flygtransporter' är sannolikt att kvinnor drabbas något litet mer än män. Det gäller naturligtvis inte bara flygvärdinnor och deras manliga kollegor, vilket kanske är det första man tänker på, utan också all service på marken. Men - å andra sidan - de som lastar planen är vanligtvis män. Om man inkluderar all flygets verksamhet är sålunda gendereffekten inte helt lättanalyserad, och oklar.

Genomsnittinkomsten för resenärer är sannolikt något högre än genomsnittet för befolkningen, även om skillnaden numera nog är ganska liten jämfört med förr.
Om det blir stor kapitalförstöring drabbas kapitalägare i företag (och staten) mer än de som saknar kapital, eller har kapital nedlagt t ex i sin bostad. Förmodligen har ägare i företag högre inkomst och förmögenhet än övriga.

Slutsats: sannolikt drabbas kvinnor i produktion av flygtjänster (i vid mening) något litet mer än män, och i konsumtionen av flygtjänster drabbas medel- och höginkomsttagare mer än låginkomsttagare. De förra kan dessutom drabbas i sin egenskap av kapitalägare.