Ny kärnkraft räddar älvarna.

(Artikel publicerad i Dagens Industri den 11/9 2010. Även apropå inslag i SVTs Rapport 11/9 om kraftverk i Torne älv).

En fördel med energiöverenskommelsen 2009 och riksdagsbeslutet i juni 2010 om att tillåta ny kärnkraft, är att olika skadliga ingrepp i miljön för ökad elproduktion inte krävs. Folkpartiets landsmöte beslöt därför också att partiet inte accepterar någon fortsatt utbyggnad av den småskaliga vattenkraften. Bäckar, åar och andra mindre vattendrag ska skyddas mot ytterligare exploatering.

Inget statligt stöd ska utgå till småskalig vattenkraft efter att nuvarande överenskommelser och kontrakt löpt ut. Folkpartiet kommer bara att acceptera uppgradering och effektivitetshöjningar i existerande anläggningar och på marknadsmässiga villkor.

Huvudskälet till vårt ställningstagande är att nyttan i form av ytterligare elkraft inte står i proportion till skadan på miljön vid exploatering. Tillskottet av el från småskalig vattenkraft är helt marginellt för eltillförseln. I Sverige finns idag ca 1700 vattenkraftverk med en effekt under 1 500 kW och som därmed betecknas som "småskalig vattenkraft" enligt lagen om elcertifikat. Detta är visserligen ca 63 procent av antalet vattenkraftsanläggningar i landet, men de är små och bidrar med mindre än 3 procent av elproduktionen. Småskalig vattenkraft är alltså helt marginell jämfört med den vanliga vattenkraften, som står för nära hälften (43 procent) av landets elenergiproduktion.

Tillskottet vore av ännu mer marginell betydelse.

All vattenkraftutbyggnad får stora miljökonsekvenser. Vattenmiljöerna både upp- och nedströms alla vattenkraftverk förändras avsevärt och ett kraftverk påverkar bland annat fisket.

Fördämningar förändrar vattenmiljöerna och livsbetingelserna för djur- och växtliv i vattnet men också på angränsande marker. Fritt strömmande vattendrag är en förutsättning för många djurarter och för sportfiske och övrigt fritidsliv. Fortsatt utbyggnad av vattenkraften riskerar också att omintetgöra tidigare restaureringar.


Systemet med elcertifikat är infört för att ekonomiskt stödja utbyggnad förnybar energi, inklusive småskaliga vattenkraftverk, trots deras miljöförstörande inverkan.


Genom elcertifikatsystemet, i kombination med prognoserna om långsiktigt stigande elpriser, har det skapats ett nymornat intresse för nya små vattenkraftverk i outbyggda vattendrag och för nystart av idag nedlagda små vattenkraftsanläggningar. I dag beräknas cirka 50 outbyggda vattendrag hotas av sådan utbyggnad. Denna omfattning kunde inte förutses när elcertifikatsystemet infördes i en tid med långtidsprognoser om lägre elpriser. Detta är ett viktigt skäl för omprövning.

En utbyggnad av småskalig vattenkraft är idag också obehövlig med tanke på att vi efter riksdagens energibeslut i juni 2010 kan bygga betydligt mer kärnkraftsel och även annan produktion av förnybar el. Därför ska vi som nation inte för all framtid offra de små vattendragen och deras unika miljö!


Detsamma gäller för de fyra nationalälvarna. Att de inte ska byggas ut är en för folkpartiet en orygglig ståndpunkt, liksom för dagens riksdagsmajoritet En utbyggnad av dessa älvar skulle sammanlagt ge ca 17 TWh/år, vilket sannolikt blir mindre än vad en enda modern och säkrare reaktor på 2020-talet kommer att producera.

Utbyggd kärnkraft skyddar sålunda i praktiken inte bara små vattendrag utan även dessa fyra älvar mot framtida krav på utbyggnad de närmaste 100 åren.

Carl B Hamilton, energi- och klimattalesman (FP), och ordförande i riksdagens näringsutskott