onsdag 29 september 2010

Eurosamarbetet kräver nya stränga budgetregler.

Nya förslag från EU-kommissionen ställer betydligt hårdare krav på budgetdisciplin, särskilt i euroländerna. Bland annat ska EU:s statistikmyndighet kunna göra "gryningsräder" ifall man misstänker att ett land redovisar falska siffror. Detta ställer vi oss bakom, skriver folkpartisterna Olle Schmidt och Carl B Hamilton.

(Artikeln publicerad på Svenska Dagbladet Brännpunkts webbplats den 29 september 2010.)

EU-kommissionen lade i går fram ett antal lagförslag som är tänkta att stärka budgetdisciplinen i EU. Förslagen handlar både om att samordna och staga upp ländernas ekonomier bättre än idag och om att införa snabbare och effektivare sanktioner mot euroländer som bryter mot EU:s regler för länders skulder och budgetunderskott.

Sverige bör agera för att de nya gemensamma budgetreglerna blir så stränga som möjligt. På så sätt återskapas förtroendet för euron som valuta. Det är något som hela EU tjänar på. EU-länderna behöver likt Odyssevs surra sig vid masten för att kunna stå emot de budgetslappa sirenernas förföriska sånger.

I Sverige införde vi efter bank- och budgetkrisen i början av 1990-talet bland annat en strikt budgetdisciplin. Regeringens budgetmakt ökade och riksdagens minskade. Vi införde treåriga utgiftstak och överskottsmål i statsbudgeten. EU-medlemskapet krävde en självständig Riksbank. Pensionssystemet reformerades och är numera långsiktigt stabilt. Idag behöver de flesta EU-länder genomföra det slags reformer som Sverige redan genomfört.

För att driva på en sådan utveckling behövs det mer av skarpa regler och överstatlighet i EU-ländernas budgetpolitik. På så sätt kan en ny Greklandskris motverkas. De nya reglerna bör gälla även de länder som ännu inte är med i eurosamarbetet. Sverige har inget att frukta eftersom vi redan har denna typ av regler.

Det är dock lagtekniskt svårare att införa ekonomiska sanktioner mot de länder som står utanför eurosamarbetet. Målet bör dock vara att även dessa länder i så stor utsträckning som möjligt ska pressas till att följa det nya striktare regelverket. Om ett EU-land för en ansvarslös ekonomisk politik påverkas hela EU negativt och inte bara det enskilda landet. Det gäller även de länder som står utanför eurosamarbetet.

Vi välkomnar EU-kommissionens initiativ att skärpa regelverket. Vi stödjer också EU-kommissionär Olli Rehns förslag om att införa snabbare och skarpare böter för de euroländer som inte följer regelverket. Det skulle stärka medlemsländernas budgetdisciplin och skapa större ekonomisk och finansiell stabilitet inom EU.

Vi anser att det bästa förslaget är att dra in EU-stöd om ett land inte sköter sig. Minskat stöd – mindre i den nationella plånboken! Det skulle vara ett effektivt sanktionsmedel. Euroländer ska dessutom kunna åläggas att betala depositioner, som omvandlas till böter, om landet ifråga inte följer reglerna.

Det behövs också på nationell nivå rigorösa bestämmelser som kan pressa fram åtgärder för att säkra sunda och stabila statsfinanser. Om man misstänker att ett land redovisar falsk statistik ska EU:s statistikmyndighet, Eurostat, också kunna göra oanmälda inspektioner, "gryningsräder", för att kolla upp siffrornas äkthet.

I måndags besökte ECB-chefen Jean-Claude Trichet ekonomiutskottet i Europaparlamentet. Han vill se så hårda regler som möjligt för de länder som inte når upp till stabilitets- och tillväxtpaktens regler om underskott och statsskuld. Bevisbördan ska ligga på de länder som inte följer EU:s regelverk. De måste kunna visa varför de inte ska bli föremål för sanktioner.

Trichet sa att EU kan gå mycket långt vad gäller sanktionerna utan att behöva ändra fördraget. Vi håller med Trichet. Det är också hållningen hos Sveriges regering och Europaparlamentet. Reglerna kommer också att i beslut konfirmeras av riksdagen.

Förhandlingarna om regelverket kring finanstillsynen visade att Europaparlamentet inte kommer att godkänna ett förslag som innebär att det uppnås "en minsta gemensamma nämnare". Istället för att några länder tillåts vattna ur förslaget måste svenska regeringen och Europaparlamentet – som tillsammans kommer att behandla Kommissionens förslag till nytt regelverk – nu visa musklerna och markera vikten av ett ekonomiskt strikt regelverk. Det är nödvändigt att med nya regler vingklippa de budgetslappa sirenerna i Europa.

OLLE SCHMIDT (FP)
europaparlamentariker, ledamot i Ekonomiutskottet och gruppledare för liberalerna (ALDE) i det särskilda utskottet för den finansiella, ekonomiska och sociala krisen.

CARL B HAMILTON (FP)
riksdagsman, ordförande i näringsutskottet, talesman för ekonomi- och näringspolitik.

1 kommentar:

Anonym sa...

Vore verkligen kul att få din minnesbild av nedanstående inlägg.

http://schlaug.blogspot.com/2010/08/lekstuga-for-politiska-passioner.html

Det här låter som något som BS måste minnas fel, man gaddar väl inte ihop sig i förväg med journalister för att sedan få sin intervju inspelad?