Sverige bör villkora gränssamarbete

Sverige bör sätta press på Rumänien och Bulgarien att städa upp i korruption och organiserad brottslighet genom att vägra dem Schengeninträde. Det skriver Carl B Hamilton (FP) och Johan Pehrson (FP). (Publicerad i Svenska Dagbladet den 12 februari 2011).

Rumänien och Bulgarien är inne på sitt femte år som medlemmar i EU. Det var efter omfattande reformer som länderna 2007 bedömdes mogna för inträde i den för medlemmar förpliktigande och fördelaktiga gemenskapen. Redan då fanns kvarstående oro hos flera medlemsländer om att luften skulle gå ur reformansträngningarna när de två länderna väl blivit medlemmar. Rumänien och Bulgarien hade ännu bristfälliga rättsliga system och korruptionen var fortsatt besvärande. Organiserad brottslighet i Bulgarien var, och är, ett svårt problem. Därför villkorades medlemskapet 2007 med krav på fortsatta reformansträngningar och med uppföljning enligt ett särskilt kontrollavtal.

Trots detta har länderna till dags dato endast tagit små och otillräckliga steg i rätt riktning. Det har lett till besvikelse på många håll i övriga Europa. Kontrollavtalets påtryckningsmedel har uppenbarligen inte varit tillräckligt kraftfulla.

Det är i detta perspektiv man ska se kraven från bland annat Tyskland om att Rumänien och Bulgarien inte redan nu, den 1 mars 2011, ska kunna släppas in i EU:s Schengensamarbete; ett samarbete som innebär passfrihet och fri rörlighet för EU-medborgare inom avtalsområdet.

I december 2010 skrev sålunda Tyskland och Frankrike till EU-kommissionen att de två Balkanländernas planerade inträde i Schengen inte bör fullföljas eftersom de ännu inte har uppfyllt de kvarstående kriterierna för EU-medlemskap.

Alla Schengenländer måste vara överens i fråga om nya medlemmar. Kraven för att ingå i Schengensamarbetet har formellt sett inget att göra med kraven för EU-medlemskap. Men inträdet i Schengen är det sista verktyget för övriga EU-länder att på allvar tvinga dessa två länder att uppfylla sina förpliktelser som medlemmar i EU. Det motiverar en tydlig politisk koppling mellan Schengeninträde och kvarstående medlemskapskrav.

Rumänien och Bulgarien är självklart angelägna om att få komma med i Schengensamarbetet. De får nu starkare incitament att göra det som krävts av dem i åratal. Omfattande investeringar har också gjorts med utbyggda gränspersonkontroller mot grannländerna i öst, nya datasystem och förbättrade säkerhetssystem på flygplatserna.

Förutom Tyskland och Frankrike har också Nederländerna och Finland ställt sig avvaktande till Rumäniens och Bulgariens tillträde till Schengenavtalet. Sverige har hittills motsatt sig en koppling mellan de två ländernas ouppfyllda medlemskapskrav och frågan om deras Schengeninträde. Vi menar att den separationen är ohållbar.

Som Europavänner ser vi det som centralt att länder som är EU-medlemmar uppfyller de krav på bland annat rättspolitiken som är fundamentala för ett fungerande EU-samarbete. Om EU-länderna misslyckas med att hävda de grundläggande medlemskraven för Rumänien och Bulgarien får de länder och partier som motsätter sig EU:s utvidgning vatten på sin kvarn. En redan ifrågasatt EU-utvidgning på Balkan blir sannolikt omöjlig att få acceptans för i flera EU-länder, för att inte tala om Turkiet.

Detta är ett synnerligen viktigt skäl för oss att nu sätta ökad press på Rumänien och Bulgarien genom att inte släppa in dem i Schengensamarbetet förrän de kommit till rätta med det egna landets korruption och organiserade brottslighet.
Rumänien och Bulgarien är självklart missnöjda och anser sig diskriminerade om de inte blir insläppta i Schengensamarbetet. Det är begripligt, men faktum kvarstår att EU borde ha varit tuffare från början och krävt större förbättringar innan de två blev medlemmar. När så inte skett bör skadan repareras medan övriga medlemsländer fortfarande har effektiva påtryckningsmedel.

Folkpartiet slår vakt om en grundtanke med EU: att människor ska kunna röra sig fritt mellan medlemsländerna. Just precis därför är det viktigt för oss att värna de kriterier och regler som har satts upp för att möjliggöra denna frihet. Det innefattar att alla EU-länder ska ha transparenta och fungerande rättssystem, och att korruption och organiserad brottslighet måste bekämpas med kraft.


CARL B HAMILTON (FP) riksdagsman och ordförande i riksdagens EU-nämnd
JOHAN PEHRSON (FP) riksdagsman, gruppledare och rättspolitisk talesman