Beslutet om lägre marginalskatter på Folkpartiets landsmöte 2011.

I partistyrelsens förslag till landsmötet föreslogs att de föreslagna marginalskattesänkningarna skulle vara genomförda inom två mandatperioder, det vill säga före 2018. Beredningsutskottet, som efter en första votering, fick sig tillskickat de ursprungligen tre skattefrågorna för koordinering, "anser emellertid att det inte är önskvärt att exakt binda dessa reformer till en viss tidpunkt, utan att de ska genomföras i den takt det ekonomiska reformutrymmet medger."

Vad gäller då för folkpartiets framtida skattepolitik? Jo, på förslag av beredningsutskottet beslöt därefter landsmötet att de ursprungligen tre punkterna om marginalskatter utgår och ersätts med följande text:

"Det ska finnas ett progressivt inslag i skattesystemet men vi kan inte fortsätta ha världens högsta marginalskatter. Därför behöver en ny skattereform genomföras. De skattesänkningar som föreslås av Folkpartiet skall finansieras av ett växande reformutrymme och inte genom neddragningar i den sociala välfärden.

I ett första steg ska värnskatten avskaffas för att därigenom uppnå principen 'hälften kvar' och brytpunkterna höjas så att färre betalar statlig inkomstskatt.

Sverige och Europa behöver stärka sin konkurrenskraft i den globaliserade ekonomin. Därför behövs i ett nästa steg fortsatta marginalskattesänkningar när ekonomiskt utrymme finns - strävan på sikt ska vara att Sverige inte i någon väsentlig utsträckning ska ha högre marginalskatteuttag än genomsnittet i OECD.

Sänkningar av inkomstskatten för låg- och medelinkomsttagare ger människor mer makt över sin vardagsekonomi, samtidigt som drivkrafterna för arbete ökar vilket är positivt för sysselsättningen."

Denna text blev alltså landsmötets beslut.