Fas tre ersätts av mer bidrag och färre osubventionerade jobb.

Socialdemokraterna ska "stänga ned" 30 000 platser i "fas 3" meddelande man idag. Men vad blir skillnaden?

Svar: En svagare arbetslinje med färre reguljära (osubventionerade) jobb i Sverige. S vill minska långtidsarbetslösheten genom en utvidgad och stärkt bidragslinje.

Socialdemokraternas nya åtgärder konkurrerar sålunda med normalt lönesatta jobb på den vanliga arbetsmarknaden. Exempel: Antag att en företagare börjar producera trädgårdsmöbler med hjälp av lönesubventionerade personer, och att han bara behöver betala 15 procent av andra företagares lönekostnad, såsom S föreslår. Då slår den nye företagaren ut från marknaden andra redan existerande producenter av trädgårdsmöbler, som ju betalar och har 100 procents avtalsenlig lönekostnad. Då går redan etablerade producenter ganska snart i konkurs, deras anställda blir arbetslösa, och de kommer kanske så småningom över i socialdemokraternas nya "Fas S"-system. De får då en lönesubvention på 85 procent, och kan anställas av den nye, framsubventionerade, producenten av trädgårdsmöbler. Så vad är vunnet?

Dessutom: För dem som kan se fram mot 100 procent avtalsenlig lön som är subventionerad bortfaller närmast incitamenten att söka jobb på reguljära arbetsmarknaden.

Resultatet blir alltså en delvis utträngning av vanliga riktiga jobb - något som Magdalena Andersson (S) reptilsnabbt gled förbi på pressträffen.

Åtgärderna som föreslås av S är också i princip desamma som svenska regeringar använt sig av under lång tid. Den svåra frågan är alltid densamma: hur skall man återföra dessa personer - som varit långtidsarbetslösa - till den reguljära arbetsmarknaden? På den punkten är S-recepten nygamla: En person som står långt ifrån arbetsmarknaden och inte är tillräckligt produktiv i arbetslivet för att bära upp en avtalsenlig lön får traditionellt i Sverige hjälp på två sätt:

1) Arbetsgivarens lönekostnad sänks genom en statliga subvention så att lön och produktivitet överensstämmer.

2) Den enskildes produktivitet höjs med hjälp av utbildning så att lön och produktivitet överensstämmer.

S förslag sätter in en bortre parentes för dem som får sin lön subventionerad med 85 procent. Men vad händer sedan? Det förefaller inte finnas något annat svar på den frågan än att det sitter en utredning som Alliansregeringen tillsatt, och som S ska återkomma till att ta ställning till.

Mera utbildning och överbryggning skola-till-arbetsliv är redan idag föremål för massiva insatser och regeländringar från alliansregeringens sida, med en rad olika slags insatser. Även fokus på en bättre fungerande arbetsförmedling har varit Alliansregeringens, och hela myndigheten är omgjord. Inget av detta förefaller nytt, även om det inte ska uteslutas att några nya former kan behövas och några gamla former tas bort.

Socialdemokraterna älskade på pressträffen att säga "riktiga jobb" och "fungerande insatser" men menar extra-subventionerade jobb, extra-subventionerad utbildning och nya nygamla krav på bättre arbetsförmedling, och undviker frågan om utträngning av andras normala jobb.

Bakgrund:

S höll alltså idag presskonferens om att avskaffa fas 3 och ersätta med uppskattningsvis hälften "riktiga jobb" till avtalsenlig lön och hälften utbildning till bibehållen ersättning i nya studieplatser vid t ex komvux och yrkeshögskola. Den som anställer får en lönesubvention i form av ett särskilt anställningsstöd om 85 % (företag), respektive upp till 100 % (kommuner/landsting samt föreningar). Förslaget gäller de 30 000 personer som idag ingår i fas 3 under ett års tid - en ev. utökning till andra grupper och över längre tid återkommer S till. Kostnaden (utöver dagens fas 3-medel) är ca 2 mdkr för 2013.