Analys av Socialdemokraternas skuggbudget.

Socialdemokraterna mörkar sin politik under nästa mandatperiod, dvs den period som riksdagsvalet gäller. Till skillnad från tidigare S-budgetmotioner, och till skillnad från de andra partierna, redovisar Socialdemokraternas budgetförslag enbart hur de vill att politiken ska se ut år 2014, men ingenting om åren därefter. S-budgeten säger därför inte vad S vill genomföra och finsniera under nästa mandatperiod, som ju är den period valet gäller, och därmed inte hur S ska få sina utgiftslöften att gå ihop under nästa mandatperiod - skulle de vinna valet.

Socialdemokraternas utgiftsökningar är kraftigt underfinansierade - 5:e jobbskatteavdraget används som "finansiering" två gånger eftersom S redan accepterat avdraget. S säger att de kommer att acceptera alliansregeringens femte jobbskatteavdrag. Trots det säger S nej till det femte jobbskatteavdraget i sin budget och använder pengarna som jobbskatteavdraget minskar budgetsaldot med (12 mdr kr) till att "finansiera" annat. Det innebär att satsningar på 12 miljarder kronor i S-budgeten i verkligheten är ofinansierade. Det är en form av dubbel bokföring och den bryter mot verklighetens budgetregel som säger att ingen kan använda en budgetpost två gånger om som "finansiering."

Är Socialdemokraternas "reformutrymme" ca 3,5 miljarder mindre än regeringens? Nej tvärtom S lånar mer än regeringen. Eftersom det saknas 12 mdr kr i S verkliga behov av budgetfinansiering är "reformutrymmet" i själva verket 12 mdr kr minus 3,5 mdr kr = 8,5 mdr kr större än regeringens. Därmed blir även S upplåningsbehov 8,5 mdr kr större än regeringens.

Allt detta går på tvärs med bl a MP:s syn på frågan om reformutrymmet. S anser att regeringen inte uppfyller målen i det finanspolitiska ramverket och vill därför ha ett något mindre reformutrymme än regeringen, men gör i själva verket tvärtom; se ovan.

Med tanke på det fortsatt svaga konjunkturläget och Sveriges i ett internationellt perspektiv mycket starka statsfinanser skulle ett mindre reformutrymme än regeringens skapa en fullkomligt onödig arbetslöshet i Sverige. Efterfrågan på svensk export är fortfarande svag och det är inhemsk efterfrågan som måste göras till draglok de närmsta två åren för den ekonomiska återhämtningen. Detta motiverar åtgärder som stimulerar efterfrågan. Det finns flexibilitet i budgetramverket för att stimulera ekonomin när det nu är svag konjunktur, och så länge som målet om en procents överskotts nås över en konjunkturcykel. Miljöpartiet gör samma bedömning som regeringen när det gäller ekonomins behov av finanspolitiska stimulanser, och använder samma storlek på reformutrymmet som regeringen.

S vill höja skatterna på unga. S vill kraftigt höja arbetsgivaravgifterna för att ha unga personer anställda. Återställaren ska ske i två steg, med en första skattehöjning på 7,2 miljarder kronor 2014 och 7,2 miljarder till någon gång därefter.

Ingångslönerna är höga i Sverige och lönestrukturen sammanpressad. Unga utan erfarenhet har därför haft svårt att konkurrera om jobben. Den sänkta arbetsgivaravgiften har sänkt lönekostnaden för arbetsgivare och gjort det mer attraktivt att anställa unga med svag kompetens. Dessa ungdomar riskerar nu att ratas av arbetsmarknaden, när kostnaderna blir väsentligt högre.

Exempel på skattehöjning för matbutik. För en matvarubutik med 20 anställda varav åtta är under 25 år (och fem av dem är under 23 år) innebär Socialdemokraternas förslag en skattehöjning med 400 000 kronor per år. Skattehöjningen motsvarar alltså drygt en anställds lön för ett år. Det är självklart att det kommer att göra det mindre attraktivt att anställa unga och att färre unga får jobb. Till dessa högre kostnader ska läggas införandet av en sannolik lastbilsskatt och bensinskatt -- prioriterade MP krav -- på dagligvarutransporterna (se nedan). De högre kostnaderna övervältras på priserna i butiken, och särskilt mycket på de nödvändigaste (mest prisokänsliga) varorna, som mjölk och bröd.

S vill höja restaurangmomsen, vilket också slår hårt mot ungas jobbchanser. Restaurangsektorn är en viktig inkörsport på arbetsmarknaden för många unga och för personer med utländsk bakgrund. När färre får jobb i sektorn och det blir fler som riskerar fastna i arbetslöshet.

S förslag motverkar riktiga jobb för unga, utan fokuserar istället på olika typer av skapade platser och på utbildning. S säger att ingen ung ska vara arbetslös mer än tre månader och därefter få t.ex. praktikplats eller utbildning. Men det kan inte kompensera för den minskning av riktiga jobb som S politik ger upphov till. Fler unga blir arbetslösa och slussas in i åtgärder. Det blir rundgång: först får unga sluta på grund av S skattepolitik, då blir arbetslösa och sedan får de omhändertas av S nya skattefinansierade platser och garantiåtgärder.

S vill införa en "ungdomsgaranti" efter 90 dagars arbetslöshet, men det skapar inte riktiga jobb för unga. Garantin ska innebära att de ca 50 - 60 000 unga som varit arbetslösa i mer än 90 dagar erbjuds ett riktigt jobb, utbildning eller praktik. 2014 vill S ha 6000 fler högskole- och yrkeshögskoleplatser, 21 000 fler yrkesintroduktionsjobb och 10 000 fler platser på komvux och folkhögskola. De "riktiga jobben" är inte riktiga utan de skapar S genom att subventionera till 100 procent 21 000 yrkesintroduktionsjobb, inom ramen för parternas av tal om yrkesintroduktion. Men det betyder inte att de unga får riktiga jobb därefter, och det innebär att unga som inte har varit arbetslösa inte kan konkurrera om att få yrkesintroduktionsjobb, eftersom de arbetslösa blir helt gratis arbetskraft för arbetsgivaren. Ungdomsgarantin är inte heller ordentligt finansierad, eftersom bara ett första steg tas 2014 och finansieringen av resten av utbyggnaden av garantin under åren därefter inte redovisas.

S vill tvinga unga att läsa in gymnasiet, men det väcker frågan om hur S hanterar de omotiverade studenterna. Det är ju den bristande motivationen som är grundproblemet. Socialdemokraternas "utbildningskontrakt" -- som väl rätteligen ska kallas studieplikt? -- innebär att alla unga som inte har gått ut gymnasiet och som kommer till arbetsförmedlingen måste läsa in gymnasiet för att kunna få några ersättningar från det offentliga (a-kassa, försörjningsstöd tex.). Frågan är hur det ska kunna fungera i praktiken och vad S tänker gör med dem som inte klarar av att fullfölja utbildningen?

Fas 3 avskaffas men människorna finns kvar. S inför istället extraplatser inom offentlig sektor och utbildningsplatser. Men det är inte alls säkert att dessa personer är lämpade att arbeta t.ex. inom vården eller renovera lägenheter. De ska också ha avtalsenliga löner, trots att de inte har samma kompetens som den ordinarie och erfarna personalen, eller personer under självvald utbildning på samma arbetsplats. Det måste bli demotiverande för erfarna anställda och ordinarie studerande på samma arbetsplats.

Halverat tak för RUT- och ROT- avdrag ger ökat svartarbete och förre jobb för invandrarkvinnor. Socialdemokraterna halverar taket för RUT- och ROT avdrag, till max. 25 000 kronor per person och år. Det är ovälkommet för vanligt folk som behöver reparera och kommer alldeles säkert att öka svartarbetet igen i byggsektorn. Direkt och indirekt slår den sänkta ROT-RUT gränsen också mot den hushållsnära tjänstenäringen. Vid renoveringar räcker 25 000 kronor i avdrag ofta inte särskilt långt. Effekten blir mer svartarbete och att mindre av avdraget finns kvar för RUT-tjänster. S sparar 100 miljoner kronor på förslaget, men kommer sannolikt att förlora mer pengar i andra ändan när svartarbetet ökar. Och än viktigare: en liten men viktig inkörsport för invandrarkvinnor till arbetsmarknaden stryps med mindre RUT-arbeten, och den sociala rörligheten för dessa personer hejdas i sin linda.

S tar bort tidsgränser i sjukförsäkringen, vilket riskerar leda till skenande kostnader som tränger ut välfärdssatsningar. S vill slopa den bortre gränsen i sjukförsäkringen, så att man ska ha rätt till sjukpenning även om man varit sjuk en längre tid. S vill även höja taket i sjukförsäkringen till 8 prisbasbelopp, vilket 2014 motsvarar en lön på 29700 kronor. Ersättningen ska vara 80 procent under hela sjukperioden. S räknar med att förändringarna i sjukförsäkringen kostar 1,3 miljarder 2014. Men på sikt kommer det att bli betydligt dyrare än så. Igen, tiden efter 2014 och nästa mandatperiod är något av svart hål. Tidigare erfarenheter visar tydligt att avsaknad av tidsgränser ger kraftigt ökade kostnader och mindre fokus hos myndigheter på att få personer tillbaks på arbetsmarknaden. Kostnaderna under mandatperioden 2014-18 skulle per år bli högre än vad S angivit för 2014.

S höjer även tak och ersättningsnivåer i a-kassan. S vill höja taket i a-kassan från dagens 680 kronor per dag till 910 kronor per dag under de första 100 dagarna, och därefter sänks taket till 760 kronor per dag. Ersättningsnivån vill S höja till 80 procent för hela ersättningsperioden. Det är samma förslag som fanns med i S budgetmotion förra året. S beräknar att det kostar blott 3 miljarder kronor. Fan tro´t. Arbetslösheten blir ju högre och längre än med dagens a-kassenivåer.

S vill subventionera "innovationskraft" och export, men försämrar företagsklimatet. S avsätter 1,7 miljarder kronor i ett företagspaket, som bl.a. innehåller förslag om att ta över företagens ansvar för den andra sjuklöneveckan. De vill även subventionera med 300 miljoner bl.a. ökat exportstöd. Men det som svenska företag framför allt behöver är inte subventioner utan bra generella villkor för att driva företag och anställa inte fler subventioner.. De behöver också förutsägbarhet i skatter och regelverk. Socialdemokraterna föreslår kraftiga skattehöjningar, bl.a. på att ha unga anställda, som vida överstiger de summor som S vill spendera på förbättrat företagsklimat. Oppositionens ovilja att berätta vilka ytterligare skatter en eventuell rödgrön regering kommer att höja skapar också stor osäkerhet för företagen.

S saknar strategi för landets framtida elförsörjning. S vill samarbeta med två partier som är angelägna att lägga ned elproduktion snabbt utan hänsyn till elpriser, jobb eller CO2-utsläpp. (Kärnkraften är CO2-fri). Högre elpriser och högre CO2-utsläpp, alltså.

Socialdemokraterna föreslår kraftigt höjda marginalskatter på arbete, vilket gör det svårare att rekrytera och behålla högutbildad arbetskraft i Sverige. S vill trappa ner jobbskatteavdraget för dem med inkomster över 60 000 kronor/månaden. De med inkomster över 116 000 kronor i månaden får inget jobbskatteavdrag alls. Sverige har redan Sveriges högsta marginalskatter på arbete, och med S politik skulle de bli ännu högre. Fler av våra välutbildade ungdomar kommer med S att vilja arbeta i Norge, London och andra platser.

Vad blir S eftergifter till V och MP? Eftersom det finns hål i socialdemokraternas budget är frågan vilka av V och MP:s skatteförslag som S kommer att acceptera vid en eventuell valseger för att få budgeten att gå ihop. Är det V och MP:s förslag om höjd koldioxidskatt och flygskatt? Förtidsstängda reaktorer och högre elpriser? Är det V och MP:s förslag om att slopa det femte jobbskatteavdraget? Är det V och MP:s förslag att höja skatten på inkomster över 30 000 respektive 40 000 kronor i månaden?

Vill S införa en lastbilsskatt? Eftersom S inte redovisar sin politik för nästa mandatperiod framgår det inte om de vill införa en lastbilsskatt redan under nästa mandatperiod eller senare. S mumlar om administrativa utredningar (av EU:s statsstödsregler mm), men S viljeinriktning är tydlig: S vill, som tidigare, och som MP nu prioriterar, införa en lastbilsskatt som slår hårt mot dagligvaruhandeln, industrin och landsbygden.

S vill ge stimulansbidrag om 2 miljarder kronor för att öka personalen i vården. Regeringen har under mandatperioden lagt 4,3 miljarder kronor i stimulansmedel för att förbättra vården av de mest sjuka äldre. Här finns alltså en likartad inriktning. Frågan är dock om just "mer personal" alltid är bästa sätt att höja kvalitén. Landstingen lägger sammanlagt omkring 238 miljarder kronor (sic!) på hälso- och sjukvård (2011). I det sammanhanget är två miljarder blott ca 1 procent.