Utgångspunkt är regeringsfrågan: V avser
regera tillsammans med S och MP, men om V inte sitter i en tänkt S+MP-regering
ska V:s politik ändå slå igenom som villkor för V:s stöd i
förtroendeomröstningar. Texten nedan ska sålunda ses som en meny över de krav
som V ställer och som S+MP mer eller mindre tvingas ge efter för att få V-stöd
för en tänkt S+MP-regering.
V betalar för alla sina utgiftsökningar
genom kraftigt höjda skatter på hushåll och företag. Vänsterpartiet tar som
vanligt inte hänsyn till de kraftigt negativa effekterna på sysselsättning,
produktion, skattebaser och företagande som skulle bli konsekvensen av deras
politik. Därmed blir politiken långsiktigt underfinansierad eftersom bland annat
skattebaserna krymper och delvis flyttar från Sverige, och inte kan pungslås på
lika många miljarder som en statisk analys ger vid handen. Ett metodfel i
beräkningarna om man så vill formulera det.
V höjer kostnaderna kraftigt för företagen.
V vill höja arbetsgivaravgiften för unga, höja bolagsskatten från dagens 22
procent till 26 procent, höja krogmomsen och strama åt 3:12 reglerna mera.
Sammantaget ger det enligt V ökade skatteintäkter på ca 40 miljarder kronor per
år. Företag och företagare lämnar landet. De anställda blir kvar.
V vill höja inkomstskatterna för alla.
Jobbskatteavdraget steg 1-4 ska trappas ner från inkomster på 30 000 kronor
i månaden och är helt borttaget för dem med inkomster på över 50 000 kronor i
månaden. Därmed vill alla de rödgröna partierna trappa ned jobbskatteavdraget
och höja marginalskatterna på arbete (från inkomster på 30 000, 40 000
respektive 60 000 kronor för V, MP och S. V säger också nej till det femte
jobbskatteavdraget och höjd brytpunkt. Människor lämnar landet. De som har sämre
utblidning, sämre språkkunskaper och sverigespecifika yrken blir kvar.
V säger nej till RUT- och ROT-avdraget.
RUT-avdraget slopas från 2014. ROT-avdraget i sin nuvarande form ska finnas
kvar till slutet på 2016, därefter försvinna. V vill också sänka taket för RUT-
och ROT-avdragen från dagens 50 000 kr per år till 15 000 kronor från och med
2015. Förslagen skulle innebära ökat svartarbete i branscherna och att många
jobb skulle gå förlorade, särskilt i den hushållsnära tjänstesektorn där många
kvinnor arbetar. Många invandrarkvinnor som genom RUT-avdrag haft en liten men
dock ökad chans att komma in på arbetsmarknaden -- trots höga ingångslöner och
utestängande arbetsrätt -- förlorar nu denna lilla möjlighet.
V vill återinföra fastighetsskatten och
arvsskatten. Utöver dagens fastighetsavgift vill V införa en fastighetsskatt
för dem som har villor med taxeringsvärde på över tre miljoner kronor. De ska
betala en procent av taxeringsvärdet som överstiger tre miljoner i extra skatt.
Det innebär att många villaägare i storstadsregionerna skulle få höjd skatt på
sin bostad. V vill också införa en skatt på tillgångarna i ett dödsbo innan ett
arv skiftas, på runt 10 procent. Förmögenhet och förmögna personer lämnar
landet. Företag flyttas ut till lägre länder med normala skatter.
V säger också nej till avdragsrätt för gåvor.
V föreslår precis som MP höjd CO2-skatt och införande av en flygskatt.
V:s förslag till skattehöjningar är dock mindre än MP:s.Flygbolag tankar i
andra länder.
V vill skrota dagens finanspolitiska
ramverk. V anser att överskottsmålet i det finanspolitiska ramverket
har spelat ut sin roll och ska överges. V vill också kraftigt höja utgiftstaket.
Utgiftstaken och överskottsmålet är två hörnpelare i den nya budgetordningen. V
vill i praktiken att den gamla ordningen med uppsplittrad budgetprocess med få
begränsningar på riksdagens agerande ska återinföras. Hela-havet-stormar som på
70-80-talen i budgetpolitken med ökade offentliga utgifter och sämre styrbarhet
av Sveriges ekonomiska politik som följd.
V vill även avskaffa Riksbankens självständiga
ställning och därmed släppa möjligheten att effektivt genomdriva ett
inflationsmål. Inflantionen blir högre och varierar mera.
V storsatsar på offentlig sektor. Den
offentliga sektorn kan inte vara stor nog. V föreslår satsningar i kommunsektorn
år 2014 på 26 miljarder kronor, som sedan utökas till att uppgå till 44
miljarder kronor 2016. V vill ge ett högre och värdesäkrat generellt statsbidrag
till kommunerna, och därutöver även ge öronmärkta statsbidrag till en mängd
riktade satsningar på sjukvård, kollektivtrafik, komvux, förskolan och
flyktingmottagande m.m. Kommunerna ska inte få sina bidrag i "en påse" utan
öronmärkta, vilket bör ses som ett underkännande av kommunpolitikernas förmåga
och vilja att satsa pengarna på rätt sätt. Precis som socialdemokraterna vill V
satsa på minskade klasstorlekar i skolan och förskolan, men talar inte heller om
varitfrån de nödvändiga fler lärarna ska komma ifrån, om det inte är så att man
ska sludda över speciallärare till vanliga klasser. Åtgärder till de unga som V
vill införa är bl.a. utbildningsvikariat, trainee-anställningar och
lärlingsanställningar. V bryr sig förga om finasieringens detaljer och hur det
går för de välståndsbildande krafterna.
V vill höja taket i sjukförsäkringen till
29 600 kronor per månad år 2014 och till 33 300 kronor per månad 2016. Det
första steget sammanfaller med Socialdemokraternas förslag på området.
Kostnad?
V vill strama åt reglerna på arbetsmarknaden
och göra det svårare för företagen att anställa tillfällig personal.
Arbetsrätten ska bli mer oförmånlig för företagen, göra det mer oförmånligt
att anställa och antalet anställda kan förväntas minska. Det saknas insikt eller
acceptans att det finns samband mellan arbetsrätt och produktion,
produktionskostnad och sysselsättning. V vill införa en skarpare gräns för hur
länge en person får vara visstidsanställd och även göra det svårare för
arbetsgivare att ha tidsbegränsade anställningar. V vill inte acceptera dagens
regler för arbetskraftsinvandring, vilket försvårar produktion och
specialisering i Sverige.
V vill individualisera föräldraförsäkringen.
Den ska vara tvådelad, vilket de anser kommer leda till bättre jämställdhet
på arbetsmarknaden.
V föreslår, precis som MP, stora investeringar
i järnväg och kollektivtrafik mm. V vill 2014 satsa ca 9 miljarder mer än
regeringen på infrastrukturinvesteringar och 2016 ca 14 miljarder kronor mer. I
princip alla pengarna går till satsningar på olika former av kollektivtrafik
samt cykel. Precis som MP så bryr V sig inte om något krav på att
investeringarna ska vara samhällsekonomiskt effektiva.
Även när det gäller energiinvesteringar finns
en samsyn med MP om stora statliga utgifter. V vill satsa på
energiomställning genom bl.a. mer energiforskning och olika former av stöd och
subventioner till bl.a. biogas och etanol. V lägger 4 miljarder kr 2014 och 6
miljarder kr 2016 på sådana åtgärder. Kärnkraften ska läggas ned, elpriserna
höjas och skogen användas till bränsle snarare än som input i industrin.
V vill återgå till subventionering av
byggandet. Totalt vill V avsätta ca 8 miljarder kr 2014 och 11 miljarder kr
2016 för att på olika sätt subventionera renovering och nybyggnation av
hyresrätter och upprustning av välfärdslokaler. Byggsubventioner var på 70 och
80-talen massiva och förödande för de offentliga finanserna. En återgång
förefaller ligga i korten.
Även V vill kraftigt öka antalet
utbildningsplatser. V föreslår ca 50 000 fler platser än regeringen på
komvux, yrkevux, yrkeshögskolan, högskolan och arbetsmarkandsutbildningar.
Tonvikten för V:s del ligger dock på fler platser på komvux och inom
arbetsmarknadsutbildningarna. Om det finns lärare för detta är oklart.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar