Kompetens före tjänstetid i arbetsrättens turordningsregler

Ändra Lagen om anställningsskydd (LAS) så att kompetens, inte anställningstid, avgör turordningen, skriver Christer Nylander och Carl B Hamilton, båda (FP). (Artikel publicerad i Upsala Nya Tidning den 25/2 2014.)   Den socialdemokratiska argumentationen i den ekonomisk-politiska debatten för tankarna till en person som står på två isflak som sakta glider ifrån varandra. Ena dagen kräver de ökade utgifter, andra dagen minskade underskott i statsfinanserna. Det blir svårt för Socialdemokraterna att få ihop dessa linjer utan att hamna pladask i vattnet. Den enda framkomliga vägen för S verkar var att höja skatterna betydligt mer än man anger i dag. Sverige har en av Europas starkaste statsfinanser och en låg statsskuld, som dessutom har fallit sedan 2000. Det har gjort att vi har råd att stimulera ekonomin, och genom det kan minska lågkonjunkturens negativa effekter på jobb och tillväxt. När hjulen åter börjar snurra ska vi tillbaks till överskott i statsfinanserna igen. Samstämmiga bedömare anser att det under nästa mandatperiod kommer att finnas ett mycket begränsat ekonomiskt utrymme att höja utgifterna utan att det motsvaras av besparingar eller skattehöjningar på annat håll. Vi tror inte att kraftiga skattehöjningar på jobb och företag är lösningen. Då finns det begränsat utrymme för höjda utgifter. I ett sådant läge blir det extra viktigt att fokusera på att göra reformer som inte kostar statskassan något, men ändå skapar en bättre fungerande arbetsmarknad och ger fler i jobb. Dagens regler på arbetsmarknaden blir allt sämre anpassade till vår tids kunskapssamhälle. Den anställdes utbildning och personliga kompetens kan vara avgörande för ett företags möjlighet att klara förändringar och är även avgörande för den anställdes möjligheter på arbetsmarknaden. Om anställningsskyddet ska kunna bestå i dagens arbetsliv, med snabbare strukturförändringar och större rörlighet, måste det moderniseras. Det är dags att ta ett nytt grepp kring arbetsrätten. Folkpartiet vill att Lagen om anställningsskydd ändras så att turordningsregler vid uppsägningar ska grundas på den anställdes personliga kompetens och inte på hur lång tid personen har varit anställd. En sådan förändring bör tydligt kopplas till ökad trygghet för individen genom att a-kassan blir allmän och att den enskilde får mer stöd till utbildning och omställning än i dag. Vi anser att arbetsgivarna, i samband med att anställningsskyddet moderniseras, måste avsätta större resurser för omställning. Vissa hävdar att förändringar av LAS inte spelar någon roll, eftersom reglerna i förhandlingar med facket ofta ändå ställs åt sidan. Men många företag utan kollektivavtal saknar dessa möjligheter. Dagens lagstiftning ökar också fackets makt. För mindre företag, där många av de nya jobben skapas, fungerar dagens regelverk som en hämsko mot att våga anställa och mot att kunna behålla nyckelkompetens vid neddragningar. Genom att ändra fokus från anställningstid till kompetens kan vi också få till ett mentalt skifte. På dagens snabbrörliga arbetsmarknad kan inte tryggheten ligga i att vara på samma jobb så länge som möjligt, utan behöver i stället ligga i att vi ökar vår kompetens genom hela livet. Vi behöver också göra mer för att unga ska få lättare att etablera sig på arbetsmarknaden. Gemensamt för länder i vår närhet med låg ungdomsarbetslöshet är att de har utbyggda lärlingssystem. Alliansregeringen har därför infört lärlingsutbildningar på gymnasiet. Under nästa mandatperiod behöver denna reform fortsätta att utvecklas. Det bör införas en ny anställningsform, lärlingsanställning, som underlättar för företagen att kunna anställa lärlingen under utbildningstiden. Vi behöver också fortsätta att lära av länder som Tyskland och Österrike och gå i en riktning där arbetsgivarna tar ett större ansvar för lärlingsutbildningens genomförande, till exempel när det gäller rekryteringen av lärlingar och kvalitetssäkring av utbildningarna. I länder med utbyggda lärlingssystem är det oftast företagen själv som väljer sin lärling och känner ett ansvar för utbildningen. För att fler unga och andra med svag utbildningsbakgrund ska få jobb behövs också en ökad lönespridning och fler jobb där kraven på formell utbildning och lång erfarenhet inte är så höga. Införandet av RUT-avdraget och den sänkta restaurangmomsen har varit viktiga för att just skapa jobb som fungerar som en inkörsport på arbetsmarknaden. Offentliga arbetsgivare som Sveriges kommuner och landsting bör också driva på för relativt sett lägre ingångslöner för unga och högre löner för dem med lång utbildning och erfarenhet. Med dessa reformer anser vi att svensk arbetsmarknad kommer att stå starkare och fler få jobb. Det är rätt väg för Sverige att gå. Christer Nylander riksdagsledamot (FP) och arbetsmarknadspolitisk talesperson Carl B Hamilton riksdagsledamot (F) och ekonomisk-politisk talesperson