Ogenomtänkt och ologiskt M-förslag om utbyggd vattenkraft.

Moderaterna vill satsa på utbyggd vattenkraft enligt ett inslag i SVT den 21/2; se http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=22620&a=1453111&lid=pu ff_1453089&lpos=lasmer .

Det är dessvärre en ogenomtänkt handlingslinje, särskilt efter Alliansöverenskommelsen om energi och klimat. '

Utbyggnad av småskalig vattenkraft ger patetiskt små bidrag till landets elproduktion, till priset av för evigt irreparabla skador på bäckar, åar och andra mindre vattendrag (se nedan). Förutom deras naturvärden och betydelse för den biologiska mångfalden används vattendragen av tre miljoner svenskar som någon gång varje år sportfiskar, och oftare - naturligtvis - av de 60 000 organiserade sportfiskarna.

Utbyggnaden måste idag ses som obehövlig med tanke på att vi nu efter den kloka Alliansöverenskommelsen kan bygga såväl mer kärnkraft som vindkraft för långt större elproduktion. Varför då föreslå att för evig tid offra dessa vattendrag? En fördel med Alliansöverenskommelsen är ju att sådana här ingrepp inte alls krävs för elförsörjningen.

De fyra nationalälvarna ska inte heller byggas ut. Det är en gammal och för FP orygglig ståndpunkt. En utbyggnad av dem skulle sammanlagt ge ca 17 TWh/år, vilket är något mer än en modern reaktor ger. Varför offra fyra stora älvar för evigt när man kan bygga en ny reaktor för att få nästan lika stor elproduktion?

Om vattenkraften.

Vattenkraften är en förnybar energikälla. Som sådan betraktas den särskilt skyddsvärd och är gynnad i dagens lagstiftning. Samtidigt innebär all vattenkraftutbyggnad stora miljökonsekvenser. Vattenmiljöerna både upp- och nedströms alla vattenkraftverk förändras avsevärt och kraftverket i sig påverkar bland annat fisket i vattendraget. Fördämningarna förändrar vattenmiljöerna och livsbetingelserna för djur- och växtlivet i vattnet men också på angränsande marker. Fritt strömmande vattendrag är en förutsättning för många djurarter och för fortsatt utveckling av sportfisket och det övriga fritidslivet. Det är dyrt och omständligt att återställa miljöer från tidigare vattenkraftverksamhet. Fortsatt utbyggnad av vattenkraften hotar inte bara naturmiljöerna utan gör också att tidigare gjorda restaureringar riskerar att gå om intet.

Ett enskilt mindre vattenkraftverk kan medföra lika stora biologiska skador som ett stort kraftverk sett i förhållande till vattendragens storlek. Småskaligheten avser kraftverkens storlek och nytta, inte dess miljöstörande följder. Naturvårdsverket anser att småskalig vattenkraft från naturmiljösynpunkt i princip alltid är negativ och att den från energisynpunkt har en liten betydelse i Sveriges totala energiproduktion.

Vid en jämförelse med andra förnybara energikällor är det betydligt svårare att återställa skadorna efter ett vattenkraftverk. Andra typer av anläggningar för förnybar energi kan ofta monteras ner, skrotas eller flyttas till en bättre plats. I vattenkraftens fall är skadorna i många fall bestående och mycket dyra att restaurera.

Småskalig vattenkraft helt marginell för eltillförseln i Sverige.

I Sverige finns cirka 1700 vattenkraftverk med effekt lägre än 1 500 kW och som därför betecknas som "småskalig vattenkraft" enligt lagen om elcertifikat. Den småskaliga vattenkraften utgör ca 63 procent av antalet anläggningar, men bidrar med mindre än 3 procent av kraftproduktionen. Den småskaliga vattenkraften är alltså av en långt mindre betydelse än den vanliga vattenkraften, som står för nära hälften (43 procent) av landets elenergiproduktion.

Det finns ett antal outbyggda vattendrag och nedlagda vattenkraftsanläggningar i landet. Genom elcertifikatsystemet, i kombination med stigande elpriser, har det skapats ett växande intresse för att återuppta driften i dessa anläggningar och för att bygga nya vattenkraftverk.

I dagsläget hotas cirka 50 outbyggda vattendrag av vattenkraftsutbyggnad. Omfattningen av den idag planerade vattenkraftutbyggnaden kunde inte förutses när elcertifikatsystemet infördes i en tid med betydligt lägre energipriser. Detta är ett skäl för omprövning.