Sahlins elstrypning ingen garanti för lågt pris, men för en rad problem.

Ett nej till elkablar till kontinenten skulle få negativa effekter på miljön och motverkar EU:s klimat- och energimål och bryta mot EU:s elmarknadsdirektiv (http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2 003:176:0037:0055:SV:PDF). Svenska elpriser behöver ändå inte bli lägre. Exporten kommer i stället att hitta indirekta vägar över de kablar som redan finns och som byggs ut. Däremot skulle det kunna skydda dagens tre eljättar från prispressande konkurrens.
(Publicerad i Dagens Industri den 13 februari 2009.)

Oppositionsledaren Mona Sahlins nej till utbyggd elöverföring direkt mellan Sverige och kontinenten medför större koldioxidutsläpp, har en oklar elpriseffekt, går helt på tvärs med Baltikums förhoppningar om stöd samt strider mot beslut i bland annat Europaparlamentet och på EU-toppmöten. Mona Sahlin säger nej till elkablar mellan Sverige och Kontinentaleuropa. Som svar på frågan om planer på ledningar till övriga Europa bör skrinläggas svarade Mona Sahlin i Ekot i måndags: "I dag, ja" .

Mona Sahlins hållning är negativ ur klimatsynpunkt eftersom den skulle medföra större utsläpp av koldioxid i Europa. När Sverige exporterar koldioxidfri el till länder som använder kol eller gas för att generera el konkurrerar svensk koldioxidfri el ut el från kol- och gaskraftverk som i dag spyr ut miljontals ton koldioxid varje år. Mona Sahlins politik motverkar minskade utsläpp och driver på temperaturökningen på jorden. Men, frågar någon, finns det inte ett tak för koldioxidutsläppen från energisektorn inom EU? Blir det mindre koldioxidfri el på kontinenten driver det väl 'bara' upp priset på utsläppsrätter och elpriser på kontinenten?"

Det är riktigt, men det finns en tidigare fas i prisbildningsprocessen som man inte får bortse ifrån: EU-kommissionens agerande. När kommissionen bestämmer var taket ska ligga sneglar den naturligtvis på konsekvensen för elpriset på kontinenten. Om Mona Sahlins politik driver fram ett högre utsläpps- och elpris kommer kommissionen att tvingas lägga taket för de totala utsläppen högre än kommissionen annars hade kunnat göra. Nej till direkta kablar mellan Sverige och Kontinentaleuropa ökar lönsamheten att bygga kablar både den östliga vägen till kontinenten över Baltikum och Polen och den västliga vägen över Danmark och Norge. En indirekt elhandel med Tyskland, Nederländerna och andra länder via Polen, Danmark och Norge kommer att blomstra om Sverige inför handelshinder för direkta kablar och elhandel. En sådan indirekt elhandel kommer successivt att utjämna priserna. Mona Sahlins mål om lägre elpriser hemmavid uppnås bara temporärt.

Men inte ens det är riktigt säkert eftersom Sverige inte har läroboksmässigt fungerande fri konkurrens på marknaden för el. I dag finns tre dominerande elproducenter: Vattenfall, Fortum och Eon. Att strypa utbyggnad av elkablar och motverka internationell handel med el stärker dessa tre elföretags dominerande ställning på den svenska och nordiska elmarknaden. Även om inte priset utjämnas med kontinenten, slipper de tre eljättarna med Mona Sahlins förslag hotet om en potentiell importkonkurrens under hela eller delar av året, eller delar av dygnet. Strypt handel innebär en fortsatt svensk marknad präglad av fåtalskonkurrens. Det skulle, tvärt emot Sahlins hypotes om lägre priser, göra det lättare för de tre dominanterna att hålla priset högre.

Det är knappast någon nyhet att det alltmer auktoritärt styrda Ryssland använder sin energiexport för utrikespolitiska och destabiliserande syften. En av de viktigaste frågorna mellan Sverige och Baltikum är balternas starka önskan om en snar elkabel oss emellan. Deras motiv är framför allt en vilja att bryta isoleringen från övriga Europas elmarknad och det Sovjetärvda beroendet av import av el och gas från Ryssland. En kabel till Sverige och den nordiska elmarknaden skulle bryta isoleringen och minska den utpressningsmöjlighet som Ryssland äger.
Desto märkligare då att Mona Sahlin menar att regeringen felprioriterar och bör investera mer på den nordiska elmarknaden. Eftersom energihandel i dag, när det gäller Ryssland, är detsamma som säkerhetspolitik sänder Sahlin en starkt negativ säkerhetspolitisk signal till Baltikum från svensk socialdemokrati. Partiet avser att inte följa EU:s bindande elmarknadsdirektiv, och inte heller mängder av energibeslut i Europaparlamentet, vid EU-toppmöten och energiministermöten om att EU-länderna ska samarbeta mer på energiområdet, stödja varandras försörjningstrygghet med el och andra former av energi och hjälpa varandra att bli mindre beroende av energiimport från bland annat Ryssland.