Räntesäkning till ½ procent: Är konjunkturstimulansen nu alltför stark?

Riksbanken har halverat styrräntan från 1 procent till 0,5 procent.

Riksbankens penningpolitiska åtgärder är kraftfullare än de som är möjliga med regeringens finanspolitik. Enligt OECD – och trots oppositionens påståenden om motsatsen – för dock regeringen idag den mest expansiva finanspolitiken av alla länder i OECD.

Sammantaget bedrivs idag i Sverige en stimulanspolitik som riskerar att väga över åt det alltför expansiva hållet. Problemet för Sverige har varit svårigheter för kunderna som skulle köpt vår export att få lån (och att omsätta lån), en snabbt fallande efterfrågan på våra exportmarknader och att alla marknader nu samtidigt ligger i samma svaga konjunkturfas. Ingenstans väger en god konjunktur upp Europas svaga. Detta är inte en normal konjunktursvacka. Tvärtom är det en unik ekonomisk nedgång.

Vi som beslutsfattare bör vara mer pro-aktiva och nu börja analysera och diskutera hur en snabb ”exit” ur expansionspolitiken ska kunna genomföras. Vidtagna åtgärder får inte genom låsa fast ekonomin i gårdagens produktionsstrukturer utan åtgärderna måste tids- och volymmässigt skalas ned i takt med att konjunkturen på Sveriges exportmarknader svänger om. Annars väntar i Sverige inflation (dopad av en svag växelkurs), alltför långsam produktionsökning, och långsiktigt högre arbetslöshet.

Oppositionen presenter nu rader av ofinansierade utgiftsökningar som den motiverar med krisen. Men dessa åtgärder är i många – de flesta? – fallen inte temporära och inte heller träffsäkra när det gäller att rädda jobb, utan ett hoprafs av oprioriterade utgifter som i tiden kan komma att ligga helt fel för att hålla uppe sysselsättningen.

Förutsatt att dagens räntesänkning helt förs vidare till hushållen minskar deras räntekostnader med totalt ca 12 miljarder kronor per år räknat på hela stocken av lån. För hela den svenska ekonomin minskar räntekostnaderna på ett års sikt med ca 44 miljarder kronor för alla låntagare, räknat på samma sätt.

Stabiliseringspolitiken förs huvudsakligen av Riksbanken. Så ska rollfördelningen mellan regering och riksbank vara.