Stasiagenter i Sverige riksdagsfråga

Mitt krav är att namnen på de Stasianknutna svenskar som finns i Säpos arkiv måste lämnas ut till dem som ännu är i livet. De utpekade har rätt att få ta del av uppgifter om sig själva.


Särskilt om Stasiuppgifterna är oriktiga måste nämligen dessa personer ges möjlighet att försvara sig innan de går i graven. Annars kommer efterlevande så småningom, när arkiven väl öppnas, att få veta att Stasi påstått att deras avlidna släktingar – t ex föräldrar – varit angivare och förrädare. Det kanske är ren lögn – som så mycket annat i DDR – men då, i en framtid, är det för sent för både genmäle och äreräddning.

Ansvaret för hanteringen av namnlistan ligger inte hos våra förvaltningsdomstolar utan hos justitieminister Beatrice Ask.

Ask har i ett frågesvar i riksdagen skrivit bl. a att ”De uppgifter jag fått från Säpo i detta fall [med Stasinamnen] är inte sådana att jag ser behov av att vidta åtgärder för att namnen ska offentliggöras.” (skr. fråga 2006/07:1541). Det som dock bör ske under alla förhållanden är att de ännu levande som finns på Säpos lista snarast bör underrättas om detta.

Jag har idag inlämnat en riksdagsfråga om detta till Beatrice Ask. Den avslutande frågan lyder: ”Vilka åtgärder avser justitieministern vidta för att de som står på Säpos lista över Stasianknutna namn underrättas om detta förhållande?”

Min fråga till Ask kan ses som en uppföljning av en tidigare riksdagsfråga eftersom den inte alls berörde de utpekades rätt att få ta del av uppgifter om sig själva.

Fakta:

Enligt ett pressmeddelande från Säkerhetspolisen som publicerades den 30 oktober 2009och som finns att läsa på hemsidan gjorde Säkerhetspolisen 2007 bedömningen att de 50namn som man hade tillgång till inte kunde lämnas ut på grund av sekretess. Anledningen var att det kunde skada rikets säkerhet eller Säkerhetspolisens verksamhet. Det kunde dessutom skada den enskilde individen. (Att det kunde skada en enskilde att fortsatt hemlighålla namnen missade Säpo.)

Stasidokumenten är sekretessbelagda med hänvisning till 18 kap. 2 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400):

Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till sådan underättelseverksamhet som avses i 3 § polisdatalagen (1998:622) eller som i annat fall hänför sig till Säkerhetspolisens verksamhet för att förebygga eller avslöja brott mot rikets säkerhet eller förebygga terroristbrott enligt 2 lagen (2003:148) om straff för terroristbrott, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas.

Konstitutionsutskottet har i ett betänkande (betänkande 2007/08:KU16) behandlat en motion (2007/08:K308) om offentliggörande av Säkerhetspolisens uppgifter om svenska Stasikontakter. Motionen avstyrktes av KU och avslogs senare av riksdagen med hänvisning till justitieminister Beatrice Asks svar på en skriftlig fråga (se ovan) från den 22 augusti 2007:

Ask: ”Enligt uppgifter i medierna har en lista med 900–1 000 namn på svenskar som samarbetat med Stasi lämnats till Säkerhetspolisen (Säpo). Från Säpo har jag fått beskedet att någon sådan lista inte finns och heller aldrig har funnits hos myndigheten. Däremot fick Säpo ett antal spridda uppgifter i samband med att Stasiarkiven öppnades i början av 90-talet. Dessa uppgifter följdes upp. Ett mindre antal namnuppgifter kunde härledas till personer som kunde identifieras. I inget fall ledde utredningarna till åtal eftersom de eventuellt brottsliga handlingar som förekommit redan var preskriberade.

För mig [Ask] är det viktigt att personer som begår brott mot rikets säkerhet ställs inför rätta och straffas för sina gärningar. I det här fallet är emellertid de misstänka brotten preskriberade och uppgifter om vilka som tidigare varit misstänkta för brott skyddas normalt av sekretess. I vissa fall kan det av andra skäl vara befogat att historiska fakta publiceras även om det innebär att namnen på personer som varit brottsmisstänkta röjs. De uppgifter jag fått från Säpo i detta fall är dock inte sådana att jag ser behov av att vidta åtgärder för att namnen ska offentliggöras.”

Faktauppgifterna är framtagna av riksdagens utredningstjänst (RUT), Dnr 2009:1651,