”Tapp för svenskt välstånd”?

Innan en ny halvsanning sprids i det ekonomisk-politiska livet och läggs till grund för slutsatser finns anledning att stämma i bäcken. Reflexionen gör jag med anledning av ovanstående nyhet om ”tapp för svenskt välstånd” (se nedan för hela DN-notisen).

”Tappet” beror på två faktorer och hade – statistiskt sett – till stor del förhindrats om Sverige haft euron som valuta. Det mesta – allt? – av ”tappet” är nämligen en återspegling av kronans fallande värde gentemot euron under åren 2008 och 2009. Hade Sverige varit med i euron hade det av OECD uppmätta ”tappet” varit lägre, eller kanske obefintligt. Eftersom oppositionen är emot svenskt euromedlemskap biter den sig nu i svansen. Det är oppositionens förkärlek för ekonomisk nationalism och en svajig krona som återspeglas i det ”tapp för svenskt välstånd” som omtalas i rubriken och i DN-notisen. Slutsats: Vill vi framdeles förhindra liknande svenskt ”tapp i välstånd” bör Sverige gå med i eurosamarbetet.
De OECD-data som ligger till grund för uppgiften om ”tapp” är nämligen justerade för de ingående ländernas internationella köpkraft.

Om, exempelvis, ett lands valuta förlorar i värde förlorar dess innevånare köpkraft på världsmarknaden. Deras inkomster räcker inte lika långt som förr när de ska köpa importerade varor och tjänster. Uttryckt på ett annat sätt, när valutan faller i värde blir det dyrare att köpa samma mängd importerade varor och tjänster.

För Sverige 2008-09 hände, för det första, att vårt land drabbades hårdare än andra av finanskrisen eftersom Sverige är särskilt exportinriktat och efterfrågan från exportmarknaderna närmast kollapsade.

Det andra som hände var att kronan föll i värde (”devalverade”) och svenskarnas internationella köpkraft föll därmed. Uttryckt på ett annat sätt, svenskarna blev fattigare eftersom deras inkomster inte räckte lika långt som förr när det gällde att köpa importerade varor och tjänster.

Kombinationen av dessa två effekter förklarar med mycket stor sannolikhet rubrikens ”tapp”. Vi har blivit fattigare i en internationell jämförelse, men inte om vi jämför inkomstutvecklingen mätt i nationell valuta i de olika länderna.
Om Sverige varit med i euron hade naturligtvis inte kronan kunnat falla i värde gentemot dagens euroländer. Mellan 2007 och 2009 – mätt med de växelkurser OECD använder – föll dock kronan med 15 procent i värde gentemot euron. Mellan 2008 och 2009 föll kronan med 10 procent.

Eftersom oppositionen är emot svenskt euromedlemskap är det alltså deras politik som återspeglar sig i konstaterandet om ”tapp” som omtalas i rubriken och i DN-notisen nedan.

”Sverige ligger kvar på elfte plats i den internationella välståndsligan, enligt de första uppgifterna beträffande 2009 från industriländernas samarbetsorganisation OECD. Men svenskarnas inkomster har fallit tillbaka, relativt sett.” (Från Dagens Nyheter 2010-02-06 11:28. )

”Nu ligger de endast sju procent högre än genomsnittet för OECD-länderna, mot nio procent högre under 2008. Välståndsligan är en rangordning av OECD-länderna utifrån deras BNP per invånare, justerad med hänsyn till verklig köpkraft. Siffrorna för 2009 bygger på uppskattningar som senare kommer att revideras.” (http://www.dn.se/ekonomi/tapp-for-svenskt-valstand-1.1040573)