onsdag 5 maj 2010

Grekland - desperata tider.

Grekland: Desperata tider - desperata åtgärder. Vår omvärld har blivit mer riskfylld. Grekland kan smitta övriga Sydeuropa. Nyckelorden är kris, risk, farligt. Satsa på beprövad erfarenhet av kristid.

Grekland får nu låna till räntor som ligger 15 procent över Tysklands. Den räntenivån klarar inte Grekland, som skulle tvingas ställa in betalningarna om landet inte fick stöd.

Tyskland och andra EU-länder, med sin större kreditvärdighet, kan låna upp på marknaden till väsentligt lägre räntor än Grekland. Därför lånar de andra EU-länderna nu upp för Greklands räkning, och lånar dessa pengar vidare till Grekland. Det benefika inslaget är att Tyskland och andra länder ställer sin högre kreditvärdighet till Greklands förfogande.

Det som motiverar den högre räntan är den upplevda risken att Grekland ställer in betalningarna, och att de som har krav på Grekland kanske bara får tillbaka 20-40 procent av sina utlånade pengar.

En parallell är Sverige m fl, å ena sidan, och Lettland, å andra sidan, åren 2008 och framåt. En flerårig vettlös finanspolitik leder till en desperat situation i vilken bl a Sverige, EU och IMF väljer att hjälpa till genom att låna upp själva för Lettlands räkning. Det bedömdes som bättre än att Lettland ställer in betalningarna.

Både beträffande Grekland och Lettland skulle en betalningsinställelse dessutom utlösa bankkrascher och krav på statligt stöd till insättare och nödkrediter till företag.

Lettland är nu på väg tillbaka, och en kris går över med rätt åtgärder. Det är inga konstiga eller sofistikerade åtgärder som krävs: Mindre utgifter och större intäkter i den offentliga sektorn i båda dessa länder. BNP faller, naturligtvis, vilket dessvärre minskar totala efterfrågan ännu mera. Som motvikt mot finanspolitikens åtstramningar bör dock komma den expansiva effekten av fallande räntor, förutsatt att det finanspolitiska åtgärdsprogrammet i både teori och genomförande är trovärdigt.

Om Greklandskrisen smittar sjunkande kreditvärdighet till andra länder som Spanien, Portugal och Italien - ja, då lever Europa farligt. Problemen med att låna får då en helt annan storleksordning. Det blir högre räntor för alla, och bland annat minskad efterfrågan på svensk export både till Sydeuropa och - indirekt - även till andra länder med försämrad efterfrågeutveckling.

Till råge på eländet verkar nu också Kina få en ekonomisk utveckling som är något sämre än väntat och vi har nu stigande världsmarknadspriser på olja.

Slutsats: Vi ska se till att vårt eget hus är stormsäkert. Europas sak blir ofrånkomligen alltmer också vår. Inga experiment. Satsa på beprövad erfarenhet av kristider.

2 kommentarer:

Clas Örjan sa...

Hej,

den senaste tidens kriser i Grekland, Litauen och andra länder aktualiserar frågan om inom vilka ramar EU kan ha en gemensam socialpolitik. Kanske behövs det inte bara en undre gräns för sociala förmåner, utan också en övre gräns?
Till exempel skulle det kanske falla utanför ramen att normalt erbjuda statligt anställda pension vid 50 års ålder. Extrema varianter av svenska LAS kunde också ifrågasättas.
Ett sådant gemensamt regelverk för socialpolitiken skulle onekligen stärka solidariteten mellan EU-länderna.

ProfessorPelotard sa...

Socialförsäkringspolitken också. Jag är helt säker på att solidariteten och vänskapen mellan EU-ländernas folk skulle öka när de ska dela på varandras pensioner.

Det kanske inte är okänt att Sverige har ett av de få balanserade allmänna pensionssystemen i EU. De flesta andra länder har enorma pensionsskulder som dessutom kommer att växa. Vi ser naturligtvis fram mot att kunna dela dessa bördor.