Ja till ungas inskolningslön på 75 procent.

(Publicerad i Arbetet (fd LO-tidningen) den 20 april 2012.)

Den relativt sett höga lönekostnaden för unga har en baksida: Om den unges förväntade produktivitet ligger under lönekostnaden anställs inte den unge. Därför medför höga lönekostnader i många fall sämre möjligheter för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden så länge de saknar erfarenhet och yrkeskompetens.

Recepten för att likställa produktivitet och lönekostnad, och därmed öka chansen för anställning, är två: Antingen lyfts den unges produktivitet genom mer utbildning, lärlingsjobb, etc. Eller så sänks den unges lönekostnad för arbetsgivaren. Det kan ske genom ’inskolningsavtal’ med lön som ligger 20-25 procent under reguljär erfaren vuxenlön, eller statliga bidrag och skatterabatter. (Eller åtgärderna i kombination.) Sverige har prövat flera av vägarna, och haft litet olika etiketter på åtgärderna.

Så även denna regering. Den har gjort grundlig reform av gymnasiet. Det bör anpassas till att alla inte ska, eller vill, bli akademiker. Fler unga måste finna det attraktivt och lönsamt att slutföra sina gymnasiestudier med godkända betyg, och fler måste känna att det förväntas av dem att lägga manken till för att genomföra sin skolgång till slut. Om inte, ja då får de inga jobb: Glöm inte att anställa är en frivillig handling för arbetsgivaren. För mig är det obegripligt att platser står tomma på yrkesutbildningar till elektriker, svetsare, osv, som direkt kan leda till välbetalda jobb. Varför tar man inte chansen?

Det är normalt inte ok att sluta skolan i förtid för att gå ut i arbetslöshet och försörjningsstöd (socialbidrag).

Den andra vägen – att förbilliga anställning av oerfarna unga – är motivet för regeringens politik med bl a halverad arbetsgivaravgift (löneskatt) för dem under 26 år. Men därtill bör läggas fler inskolningsavtal med 20-25 procent lägre lön för unga oerfarna. Det är mycket bättre att en oerfaren 20-åring tar ett jobb med inledningsvis lägre lön, än att gå arbetslös. Väl inne på arbetsmarknaden får de flesta så småningom jobb med reguljär – högre – lön. 

Löneprofilen på det avtal som Handels nyligen träffade är därför positivt (det var även en nivåhöjning). Avtalet innebär att de under 21 år kan få 75 procent av ingångslönen. Tidigare har IF Metall tecknat ett stomavtal med liknande profil. På basis av det planerar Volvo att anställa över tusen unga som därigenom får chansen till ett yrkesliv i industrin.

Som ett medel mot arbetslöshet anser Folkpartiet att det finns ett behov av avtal för yngre till lägre lönekostnad. Det gäller även den offentliga sektorn. I ett antal kommuner och landsting lägger FP därför fram förslag som innebär att kommunen och landstinget bör anställa unga med sådana ungdomsavtal. Personer under 23 år ska kunna anställas till 75 procent av det reguljära kollektivavtalets ingångslön och få viss handledning. Full sysselsättning är målet!