Utbildningskontrakt (S) ett tveeggat förslag.

Socialdemokraterna har idag den 25 april 2012 lagt fram förslag om "Utbildningskontrakt" som medel mot ungdomsarbetslöshet.

Ingress:
Vem, när och hur skall socialdemokraterna dra in försörjningsstöd och andra ersättningar till ungdomar som inte genomför sin utbildning? Det lär inte komma några förslag från partivänstern.

Effekten av S-utspelet om utbildningskontrakt blir högre ungdomsarbetslöshet under några år av löneanpassning för unga som redan har jobb och dessutom få till effekt fler avhopp i gymnasiet. Även gymnasieutbildningens innehåll måste nämligen ändras för att man ska få en lägre ungdomsarbetslöshet.

Det är bra med betoningen av individens ansvar för sin egen anställningsbarhet, bl a genom utbildning. Det går inte att skylla enbart på det anonyma samhället om man inte får jobb - det hänger också på en själv.



1) Effekten av S-förslaget blir under några år en högre ungdomsarbetslöshet. Varför?

Jo, finansieringen av förslaget - två mdr kr/år - tas från borttagen halverad arbetsgivaravgift för personer under 26.

När sänkningen - som idag - redan har införts och har slagit igenom i lönebildningen ute på arbetsmarknaden har den medfört att unga kunnat få - genom förhandling och löneglidning - en högre lön än de eljest skulle ha haft. Om man, som S och övriga oppositionspartier föreslår, fördubblar arbetsgivaravgiften för unga under 26 år, är det svårt att 'ta tillbaka' den redan etablerade lönehöjningseffekten. Istället kommer arbetsgivares (redan etablerade) högre lönekostnad att slå igenom som färre anställningsbeslut, fler uppsägningsbeslut och därmed en högre arbetslöshet bland unga.

Det finns alltså en asymmetri: Även om, som några hävdar, det kan vara svårt att se en tydlig positiv sysselsättningseffekt av sänkt arbetsgivaravgift, kommer det att bli en tydligt negativ sysselsättningseffekt av en höjd dito.

2) Enligt S ska de unga som skrivit under utbildningskontraktet antingen få fortsätta med att gå på försörjningsstöd, eller a-kassa (om de haft det tidigare), eller få det förhöjda studiebidraget. (Det finns redan idag för unga arbetslösa som börjar läsa på Komvux.) Om personen inte fullföljer kontraktet blir de av med ersättningen. Det är detta som är nytt.

Då uppstår ett antal politiskt känsliga frågor, som S och dess partivänster inte alls har givit svar på: Vem tar ansvaret för avstängningsbeslut och indragna ersättningar? Kommunen, arbetsförmedlingen eller skolan, eller vem? Att fatta beslut om indraget försörjningsstöd vid uteblivna studieresultat -- som dåliga betyg -- väcker även frågan om återbetalning av redan erhållna ersättningar i de fall när studierna inte varit framgångsrika. Och, hur stor del av en kurs ska vara "Godkänd", eller genomförd, för att ersättningen inte ska dras in?

2) Det är självfallet viktigt att unga går ut gymnasiet. Men det är S utbildningspolitik, med dess starka fokus på att alla och envar måste läsa in högskolebehörighet, som till stor del har drivit fram ett gymnasium med många avhopp. Den skolpolitiken vill S fortfarande återinföra, nota bene.

Ska man få ned ungdomsarbetslösheten måste man även förändra innehållet i utbildningen på gymnasienivå. Högskolebehörighet är inte allt. Och om ändringar av innehållet i gymnasieutbildningen säger S absolut ingenting i sitt förslag, och särskilt inte om att uppgradera värdet av mer praktiskt inriktade gymnasieutbildningar. Så länge som socialdemokraterna genom sina teoretiskt fokuserade förslag stigmatiserar sådana utbildningar och står fast vid sin gamla skolpolitik, lär det bli svårt att få till ett fungerande samband skola-arbetsliv med lägre ungdomsarbetslöshet.

3) Redan idag finns stöd med s.k. förhöjt studiebidrag för de unga arbetslösa som vill läsa in gymnasiet, t.ex. genom folkhögskolekurser eller Komvuxstudier. Skillnaden i S skolpolitiska förslag mot Björklund och FP:s är tvånget och att alla måste läsa in högskolebehörighet. Det kan inte vara rätt väg att gå. Vissa unga behöver säkert hellre en lärlingsanställning eller en kortare praktiskt inriktad arbetsmarknadsutbildning för att få in en fot på arbetsmarknaden.

Observera: Ca hälften av de två mdr kr som satsningen väntas kosta ska gå till ersättning till kommuner eller företag som tar emot unga på jobb eller för praktik. Men redan idag finns det mycket förmånliga ersättningar till arbetsgivare som tar emot dessa personer. Trots det är det få arbetsgivare som gör det. Det räcker inte med mera pengar, alltså, som S förefaller tro.