fredag 7 september 2012

Kostsam och otillräcklig grön el.

(Replik publicerad i Dagens Industri 7 september 2012.)
I en artikel påpekade jag att det ofta framförda kravet på en blocköverskridande uppgörelse om kärnkraften inte är något trollspö som löser Sveriges problem med elförsörjningen när dagens reaktorer stängs (DI 24/8).


Man måste börja med sakfrågan och inte med det politiska spelet. För inte är väl näringsliv, fack och energibolag nöjda med en blocköverskridande uppgörelse som innebär utfasning av kärnkraften när dagens reaktorer pensioneras? Det skulle bland annat innebära väsentligt högre elpriser och större utsläpp av koldoxid.


Personer som skulle välkomna högre elpriser genom nedlagd kärnkraft är självklart företrädarna för de särintressen som skulle få bättre lönsamhet och större produktion i sin verksamhet. Det gäller främst producenter av vindkraft, bioenergi solenergi, och apparater som minskar behovet av el. Ordföranden i dessa särintressens samarbetsorgan ”Förnybarhetsrådet” – professor Tomas Kåberger vid Chalmers – angriper mig följaktligen i en replik (DI 3/9).


Kåberger skriver om ”våra medlemsföretag” och blandar friskt ihop statistiska uppgifter om el med det vidare begreppet ”energi”, transportsektorns ”förnybara drivmedel” och ”förnybar el”. Professor till trots finns i repliken dessutom huller om buller uppgifter om nivåer och förändringar i desamma. Kåbergs uppgift att ”förnybar energi i år har gett mer än två tredjedelar av den svenska elanvändningen” är antingen oriktig, eller inkluderar import av vindkraft från Danmark. Sammantaget: inte bra för Chalmers rykte.


Det som helt saknas i repliken är uppgifter om nivån på framtida elpriser och förändringen i elpriser och skattesubventioner som krävs för att uppfylla Förnybarhetsrådets vision. Jag tror DIs läsare är mycket intresserade av att få veta om Förnybarhetsrådets elpriser gör näringslivet konkurrenskraftigt. Sveriges familjer tror jag också är intresserade av Förnybarhetsrådets prognoser för deras framtida elräkningar och skatter. Beträffande Tyskland – Kåbergers föredöme – rapporterar t ex Dagens Nyheter den 3/9 att ”problemet är att samtidigt [med energiomställningen] stiger elpriserna. Tusentals hushåll klarar inte längre att betala elräkningarna och stängs av från nätet.” Den detaljen glömde visst Kåberger att nämna när han hyllade Tysklands kärnkraftsavveckling, för att inte tala om Tysklands ökade import och användning av kol och fossilgas för sin elförsörjning.


Jag välkomnar självklart alternativa metoder för elproduktion, och det finns ingen anledning att ställa dem mot kärnkraft. Men låt oss inte hymla med deras problem när det bland annat gäller den kontinuerliga försörjningen med svensk baskraft och de ekonomiska villkoren.

3 kommentarer:

Wolter Stackelberg sa...

Bra. Det är verkligen dags attlämna flummet för realiteter och dit hör miljö, leveranssäkerhet och kostnadsnivåer.

Vad skall vi med vindkraft till om det förstör kringboendes livsvillkor?
Vad ska vi med "förnybart" till om företag och enskilda inte kan betala sina elräkningar?
Vad minskar CO2-utsläppen, vindkraft, utökad kärn- eller vattenkraft?

L.C. sa...

.
www.vt.se/opinion/torget/?articleid=6538789
.

Anonym sa...

Bra Calle!!!!

Det behövs ett starkare arbete mot vindkraftsbolagens ofta rent påhittade argument för att få förstöra vår svenska landsbygd med subventionspengar.

Det finns en stor grupp av tusentals människor som upplever sig överkörda av oinsatta lokalpolitiker och subventionssugna vindkraftsbolag som utan att bry sig om landsbygdsbefolkningen eller naturen, envisas med att exploatera vår fina natur för att vi ska kunna möjligen exportera vindkraftsel till Tyskland.