Socialdemokraterna vill höja - inte sänka bolagsskatten!

(En stympad -- men godkänd -- version av denna text publiceras idag den 7 april i Expressen.)

Carl Bennet och Metta Fjelkner föreslår i Expressen den 5 april att Socialdemokraterna "genom att sänka bolagsskatten med 2% istället för 4%" ska finansiera satsningar på bättre utbildning och forskning (http://www.expressen.se/debatt/upp-till-bevis-om-ni-menar-allvar/).

Artikeln bygger dock på pinsamma sakfel, och blottlägger en förvånande okunnighet om vad som redan gjorts och som pågår.

Fel om bolagsskatten: Hösten 2012 beslutade riksdagen att bolagsskatten sänks med fyra procentenheter till 22%. Det är därmed skattesatsen som nu gäller, och sedan den 1 januari 2013. Socialdemokraternas liggande motförslag är 24%. Därmed har vi situationen att Socialdemokraterna står för en höjning - inte sänkning! - av bolagsskatten med två procentenheter, från 22 till 24 procent.

Bennet och Fjelkner (BF) har missförstått utgångsläget och deras finansieringsförslag finns inte i verkligheten, eller så tänker de sig en höjning av bolagsskatten med hela 4% med Socialdemokraterna vid makten. Det strider mot Löfvens försök att ska sig en näringslivsprofil, men - å andra sidan - Bennet och Fjelkners (BF) inlägg bekräftar på sitt sätt misstanken att en näringslivsvänlig inriktning nog mest är pratpolitik från Löfvens sida.

Bolagsskattens höjd aktualiseras även av beskedet nyss från Storbritannien att regeringen där föreslår ytterligare sänkt bolagsskatt till 20 procent (den 20/3). Skattekonkurrensen i Europa om bolagsvinsterna intensifieras därmed ytterligare.

När det gäller BF:s förslag om kunskapsinspiration från Finland har den inspirationen flödat sedan Allianssegern 2006 och en omläggning av politiken gjorts från vänsterflumskola till kunskapsskola. Det har varit nya kursplaner, ny lärarutbildning, ny skollag, finsk skolideologi, osv. Det viktigaste i nuläget är att dessa reformer ges tid att verka och högre lärarlöner. Där har Jan Björklund satsat en extra miljard kronor av statliga pengar för att få upp lönerna, skapar karriärvägar och försöker pressa kommunpolitikerna att satsa på högre lärarlöner. För lönerna är faktiskt kommunpolitikernas ansvar!

De av regeringen startade lärlingsutbildningarna, och en rad andra åtgärder för att överbrygga klyftan skola/arbetsliv, är inspirerad av bland annat Tyskland och Österrike, precis som BF föreslår.

BF föreslår även mer pengar till forskning - som om ingen tänkt den tanken tidigare!

Låt mig påminna om att svensk forskning aldrig tidigare fått ett sådant resurslyft som under denna regering. Alliansen har redan höjt anslagen och år 2016 är årsanslaget höjt med med 9 mdr kr - en ökning med hela 30 procent. (Under åren 2013-16 är successivt ytterliga 4 mdr kr/år öronmärkta för ökade anslag till forskning och utveckling.)

Svensk skola, forskning och utveckling behöver fortsatta reformer, lärarlönerna bör höjas och fokus bör fortsatt ligga på mer kunskap. Erfarenheten sedan sju år visar att dessa ambitioner finns hos Alliansregeringen, liksom förmågan och viljan att genomföra dem. Från oppositionen i riksdagen vet vi att de partierna däremot närmast står för motsatsen.

Om man sympatiserar med BF:s olika förslag ska man alltså rösta på Folkpartiet och Alliansen i valet 2014. Det fortsatta reformarbetet måste därtill finansieras med riktiga pengar. Det är självklart för Folkpartiet och Alliansen.

Carl B Hamilton, riksdagsledamot, ekonomisk politisk talesperson (FP)