Vårbudgeten: "Med las-reglerna offrar vi de unga"

(Artikel publicerad i Expressen den 15 april 2013).

Idag presenterar Alliansen sin vårbudget, mot fonden av en världsekonomi som långsamt men stadigt återhämtar sig. Världens aktiebörser speglar positiva förväntningar om den närmaste tiden.

Men när det kommer till produktion och sysselsättning är utvecklingen inte lika positiv och i flera länder brottas regeringar och splittrade parlament med trassliga skuld- och bankkriser. Problemen smittar dessvärre av sig på övriga, friska, Europa vars produktion, export och sysselsättning går trögt eller faller. Å andra sidan är räntorna rekordlåga, vilket är hoppfullt även för oss.

Normalt har man i en svensk vårbudget enbart att göra en ekonomisk prognos. Denna gång är det dock viktigare att träffa rätt i en nödvändig kompletterande politisk prognos. Det gäller länder som Italien, Grekland, Spanien, och inte minst Frankrike. Synderna är i flera fall mångåriga, regeringarna svaga, och recepten politiskt impopulära och krävande. T ex saknar Italien regering, Spanien hankar sig fram vecka för vecka, och Frankrike är vilset i grundläggande ekonomiska frågor. Men det går att vända utvecklingen vilket Island, Lettland, Litauen och Irland visat. Även USA återhämtar sig nu. De reformer som genomförs inom EU ska förhindra länderna att upprepa gjorda misstag. Det är viktigt att även vi stödjer det reformarbetet konstruktivt och med all kraft.

Genom Sveriges eget starka utgångsläge kan regeringen släppa fram de automatiska utgiftsökningar som konjunkturnedgången medfört, typ ökat arbetslöshetsunderstöd och ökade utgifter för nya motåtgärder. Sverige behöver inte - till skillnad från de flesta EU-länder - spara och strama åt. Likaså klarar vi intäktstappet - dvs. lägre skatteintäkter - som lägre produktion, export och försäljning nu medför.

Problemet är arbetslösheten, som riskerar att bita sig fast hårdare. Därför är Folkpartiets framgång i denna budget särskilt glädjande, dvs. omedelbart ökade satsningar på utbildningsdepartementets område med fler platser i efterfrågade utbildningar. Genom högre kompetens ska fler fastna i riktiga jobb och färre i arbetslöshet.

Under åren 2013 och 2014 kommer sålunda att inrättas 7000 nya utbildningsplatser/år inom kommunal yrkesutbildning (yrkesvux), 8000 nya platser/år inom praktik- och arbetsmarknadsutbildning, 2800 nya platser/år i sjuksköterskeutbildning och 2800 nya platser/år inom ingenjörsutbildningar.

Den "svenska modellen" bygger bl. a på en samsyn mellan arbetsmarknadens parter och staten, som innebär att staten överlämnar åt parterna att sluta avtal och sköta lönebildningen. Regeringen arbetar dock med parterna i s.k. trepartssamtal för att uppmuntra dem att ingå yrkesintroduktionsavtal som ska stötta oerfarna och otillräckligt utbildade personer. Lägre lönekostnader kvittas mot mer betald utbildning.

Folkpartiet bedömer dock att den höga svenska ungdomsarbetslösheten och svårigheten för oerfarna på arbetsmarknaden inte är möjlig att lösa inom ramen för dagens traditionella konsensusmodell. Den fungerar inte när konsensus råder om något skadligt, nämligen regler som skapar höga trösklar mot ungdomar och invandrare.

Så har t ex OECD i sina årsrapporter om Sverige uppmanat oss att bryta ned den rådande barriären mellan - å en sidan - dem som har fasta jobb och har gräddfil till alla återanställningar, och - å andra sidan - dem som bara får chans till temporära påhugg, eller i praktiken sitter fast i ett "vikarieträsk".

Lagen om anställningsskydd (LAS) måste luckras upp till förmån för de underprivilegierade nykomlingarna på arbetsmarknaden om ungdoms- och invandrararbetslösheten ska gå att få ned. Det är socialt och politiskt sjukt att fortsätta med konsensus om något - dvs. dagens rigida LAS-regler - när de offrar och bryter ned många av våra ungdomar och nyanlända.

Folkpartiet vill - liksom OECD, forskare och andra utifrån som analyserat frågan - reformera LAS så att dess trösklar på arbetsmarknaden slipas ned, och möjligheter till fasta jobb öppnas för fler.

LAS är även negativt ur jämställdhetssynpunkt, Efter barnafödande har kvinnor haft sämre löneutveckling än män bl a på grund av att deras anknytning till arbetsmarknaden försvagats. Därför är mer flexibla LAS-regler och en mer öppen arbetsmarknad önskvärda. Det skulle underlätta för kvinnor att komma in i fasta, bättre betalda anställningar.

Carl B Hamilton, riksdagsledamot, ekonomisk-politisk talesperson (FP)